Realtid

Kyrkligt projekt för mikrolån

administrator
administrator
Uppdaterad: 07 nov. 2006Publicerad: 07 nov. 2006

Även kyrkan kan tänka sig att satsa på affärsmässiga investeringar i syfte att stärka utvecklingen i fattiga länder. Ett nytt projekt med ett helt nytt bolag handlar om att hjälpa fattiga att tjäna pengar på egen hand.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Kyrkornas U-fond nu drar igång ett projekt som går ut på att stödja framväxten av mindre banker och mikrolåneinstitut i utvecklingsländerna.

– Vi har ju i femton års tid lånat in pengar från kyrkoförsamlingar till en subventionerad ränta i syfte att stödja utvecklingsländerna. Men vi ser nu också att det finns utrymme för en mer kommersiell inriktning på verksamheten, och då kan vi locka till oss fler investerare och därmed mer pengar, säger Lars-Olof Hellgren, som är chef för kyrkornas U-fond i Uppsala.

Därför startas i samarbete med EFG Investment Bank bolaget Nordic Microcap Investment. Intressenter ska bjudas in att köpa andelar i bolaget, och målet är att fram till årsskiftet få in 500 miljoner kronor. Inom kort förbereds verksamheten mer konkret genom att intressenter bjuds in att investera i bolaget. Marknadsföringen sköts till stor del av EFG Investment Bank.

Nordic Microcap ska i sin tur tillhandahålla såväl lån som investeringar till förmån för mindre banker i tredje världen.

Det handlar då om banker och institut som lånar ut pengar till mindre affärsidkare i utvecklingsländerna. Det handlar alltså om så kallade mikrokrediter; mycket små lån – ofta inte mer än motsvarande några tusen kronor – men inte desto mindre lån som kan vara avgörande för en verksamhets existens och utveckling.

Syfte med det nya bolaget är således att utveckla kreditmarknaden i fattiga länder, och att också göra den tillgänglig för mindre låntagare.

– Den största delen av verksamheten kommer att vara i Afrika, men även i viss mån i Latinamerika, Asien och Östeuropa, säger Hellgren.

Avkastningen i det svenska bolaget ”ska” uppgå till 8–10 procent.

ANNONS

– Det är de nivåer det handlar om i den här typen av verksamhet, säger Hellgren, som ändå är medveten att många investerare inte ser den avkastningen som tillräcklig med tanke på riskerna.

Därför tror han att det kan vara svårt att nå investerare som bara ser till avkastning kontra risk.

– Det är nog naturligt att det i stor utsträckning blir investerare som också vill se vilken nytta deras investeringar gör, säger Hellgren.

Nordic Microcap kommer att utnyttja de nätverk som kyrkans U-fond redan har byggt upp i utvecklingsländerna. Viktigaste kontakten är bolaget Afrocap med säte i Johannesburg i Sydafrika, som i sin tur har förbindelser i stora delar av Afrika.

Verksamheten är tidsbegränsad, och efter tio år är det meningen att Nordic Microcap ska avvecklas. Då är förhoppningen att de investeringar som gjorts har lett till bestående förbättringar av den finansiella sektorn i de länder där bolaget varit verksamt, och att en fortsatt positiv utveckling därmed har säkerställts.

Men de som investerar i Nordic Microcap ska inte behöva vänta i tio år på att få utdelning på sitt satsade kapital.

– Vi har för avsikt att ha en årlig utdelning, säger Hellgren.

Mikrokrediters betydelse för mindre företag i fattiga länder har uppmärksammats inte minst i år då Mohammed Yunus, som grundade Grameen Bank i Bangladesh, tilldelades Nobels fredspris.

ANNONS

– Fast vi började planera för det här för ett år sedan, säger Hellgren, som säger sig vara glad för att just Yunus fick fredspriset.

Pär Krause

[email protected]

Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS