Realtid

Kritik mot Net1 i riksdagen

administrator
administrator
Uppdaterad: 31 maj 2010Publicerad: 31 maj 2010

Marie Nordén och Maria Stenberg (S) kräver mobiltelefoni för hela Sverige. Infrastrukturminister Åsa Torstensson "kan se problematiken" och ställer sig "fullständigt bakom" att PTS granskar operatören Net1.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Under fredagen debatterade riksdagen mobiltelefoni i glesbygd.

Ämnet blev akut sedan Realtid.se rapporterat om hur operatören Net1, före detta Ice.net, valt att ägna sig åt mobilt bredband hellre än mobiltelefoni.

Det finns inte längre någon som säljer abonnemang som fungerar i Norrlands inland.

Socialdemokraterna Maria Stenberg och Marie Nordén anser att operatören Net1 inte lever upp till sitt avtal med staten. Därför måste tillsynsmyndigheten Post- och telestyrelsen agera.

Men PTS avvaktar och infrastrukturminister Åsa Torstensson pratar hellre om helheten – om regeringen ambitioner för bredband i en propositionunder onsdagen, om att det går att kommunicera på många andra sätt än just med mobilen, om att regeringen avsatt pengar för att hjälpa Telia att förse 70.000 svenskar som blir av med sin fasta telefon hemma med ”fast mobil”.

Och om att mobiltäckningen är god i hela landet.

Nu är det inte täckningen som är problemet, utan det faktum att det inte går att köpa något abonnemang för att använda det nät som har täckning.

Maria Stenberg konstaterade att det här gör det svårt att ta emot paket eller boka tågbiljetter i delar av landet – ärenden som numera görs med sms.

ANNONS

Maria Stenberg undrade om infrastrukturminister Åsa Torstensson tycker att Net1 ”följer reglerna och verkligen säljer något som kan jämföras med vanlig mobiltelefoni”.

– Telefoni med handburen enhet har aldrig krävts utan ”allmänt tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst i form av mobil telefonitjänst”, svarade Åsa Torstensson.

Det kan låta som hårklyverier, men har en konkret innebörd: regeringen tänker inte tvinga någon att sälja mobilabonnemang i glesbygden.

Däremot vill regeringen att det ska finnas ett mobilnät med täckning.

”Med täckning avses en signalstyrka som medger tal med handburen terminal på 1,7 meters höjd utomhus med en ytsannolikhet om 90 procent”, står det i villkoren.

En ”handburen terminal” är förstås en mobiltelefon. Men det står inte att Net1 måste sälja en sådan mobiltelefon, eller ens ett abonnemang.

En ”allmänt tillgänglig elektronisk kommunikationstjänst i form av mobil telefonitjänst” räcker. Det kan till exempel vara en sådan ”fast mobil”, med sladd eller utan, som ministern gärna pratar om.

Men Marie Nordén tycker ändå att Net1 bryter mot villkoren i sitt tillstånd.

ANNONS

– Man kan inte i dag teckna ett abonnemang. Det som erbjuds är en mobil bordstelefon på hemsidan, och det är ju inte vad som står i avtalet, sa hon i riksdagen.

Är allt bara ett missförstånd? Net1 har i alla fall agerat. Efter en artikel i Realtid.se berättar kundtjänsten hos Net1 nu om en ”fast mobil”, en flyttbar bordstelefon för ip-telefoni med både sladd och batteri.

Vd Per Borgklint har också berättat om planer på en mobiltelefon för ip-telefoni.

Realtid.se skulle få testa den nya ip-mobilen, men planerna har skjutits på framtiden eftersom telefonen inte fungerade ordentligt.

Men enligt Per Borgklint spelar det ingen roll. Bordstelefonen räcker för att klara löftet till staten.

Marie Nordén håller inte med och kräver att ifrastrukturminister Åsa Torstensson läxar upp PTS.

– Beskedet från Post- och telestyrelsen var att det här kanske kunde bli ett förläggande, sa Marie Nordén.

– Men det här ska ju beivras så fort som möjligt, för det här är en teknik som man har monopol på och som jag tycker är väldigt viktig att man värnar om och behandlar med respekt.

ANNONS

– Varför är det inte viktigt för ministern att detta bolag följer avtalet och erbjuder de tjänster som man ska erbjuda enligt tillståndet?

– Och vad tänker ministern göra för att Post- och telestyrelsen agerar som den tillsynsmyndighet den är?

– Vi är oroliga över att man väljer att se åt sidan med det bolaget, sa Marie Nordén.

– Jag kan se problematiken, svarade Åsa Torstensson.

– Avtal ska hållas, och är avtal brutna är det Post- och telestyrelsens ansvar att följa upp det. Det är det som åligger den myndigheten. Det är naturligtvis också den som ska ge svar på om någon del i avtalet är bruten.

– Det ställer jag mig fullständigt bakom. Det är oerhört avgörande.

Regeringen vill att marknaden ska se till att människor kan kommunicera också i glesbygden. Om det sedan är med mobiltelefoni eller på något annat sätt kvittar. Myndigheterna ska ställa krav på funktion, inte på teknik.

Staten har ett ansvar för att det ska gå att använda telefonen i hela landet. Både den nuvarande och tidigare regeringar har haft ambitionen att människor som bor och jobbar i Norrlands inland ska kunna använda mobiltelefon.

ANNONS

Med det så kallade NTM 450-nätet från 1981 gick det att prata i mobiltelefon också i fjällen. Staten ville att nätet skulle finnas kvar när svenskarna började använda GSM-telefoner.

Det fanns inte längre någon som ville sälja passande mobiltelefoner eller reservdelar till basstationerna. Men kanske gick det att tjäna pengar på andra sätt?

Under 2005 erbjöd sig flera företag att köpa rättigheterna. Nordisk Mobiltelefon vann men gick i konkurs 2009.

Då passade Len Blavatnik på. Han hade tjänat miljarder på olja i Ryssland men ville gärna sprida riskerna på fler branscher. Genom sitt amerikanska investmentbolag Access Industries köpte han loss tillståndet och byggde upp företaget Ainmt i Sverige med varumärket Ice.net. Ice.net bytte namn till Net1 i maj.

Nu vill vd Per Borgklint öka från 100.000 kunder till 500.000.

Ägaren Len Blavatnik vill investera två miljarder kronor. Ericsson kammar hem en halv miljard kronor över tre år för att bygga ut nätet.

PTS har kommit fram till att det skulle kosta nio miljarder kronor att bygga ut mobilnät för att täcka hela Sverige med 3G.

– Det är en balansgång som PTS har att hantera när man ställer krav på yttäckning kontra befolkningstäckning, sa Åsa Torstensson.

ANNONS

– Vem ska betala nästa täckningsgrad?

Len Blavatnik betalar gärna. Täckning är inget problem. Att nå hög täckning i 450-nätet blir ”mycket billigare” än med ett 3G-nät, enligt vd Per Borgklint.

Och det går att tjäna pengar mobilt bredband. Enligt Per Borklint företaget redan haft ett positivt kassaflöde om det inte vore för ambitionen att locka nya kunder.

Men vill de använda mobilen får de nöja sig med GSM och 3G hos andra.

Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS
ANNONS