Krisfond kan få betala Carnegietvist

Det blir den statliga stabilitetsfonden, krisfonden för banker, som får stå för notan om staten förlikas med de tidigare ägarna till investmentbanken Carnegie. Inte skattebetalarna.

Anmäl dig till Finans och Försäkring-nyhetsbrevet som kommer ut på fredagar.

Det uppgav finansmarknadsminister Mats Odell (KD) när han frågades ut i riksdagens konstitutionsutskott (KU) om sin roll i regeringens hantering av Carnegieaffären.

– Om det blir tal om eventuella ersättningar till följd av rättsprocesserna så ska de pengarna tas ur stabilitetsfonden, sade Odell när han svarade på frågor från utskottets vice ordförande, Morgan Johansson (S).

Det är en självklarhet, sade Odell efteråt till journalister, eftersom det är en fond som ska hantera kostnader som uppstått på grund av den finansiella krisen.

Fonden, som nu uppgår till 30 miljarder kronor, byggs upp genom att bankerna betalar avgifter till den. Den ska träda in när banker, vars obestånd kan innebära en kris för banksystemet, behöver friska pengar. I och med att fonden finns slipper skattebetalarna bli de som får betala framtida bankkriser.

Det pågår två rättsliga processer om Carnegie, en i en prövningsnämnd och en i Stockholms tingsrätt, för att reda ut om statens övertagande av banken och försäljningen senare till ett riskkapitalbolag gick rätt till.

Aktieägare i det tidigare moderbolaget D Carnegie & co har stämt staten på fem miljarder kronor. Enligt uppgifter i Dagens Industri har Riksgälden erbjudit företrädarna för de tidigare aktieägarna 700 miljoner kronor i en förlikning.

Riksgälden tog för statens räkning över den krisande banken och banktillståndet bara minuter efter det att Finansinspektionen dragit in banktillståndet.

Mats Odell hävdade i KU att han inte har haft någon kontakt med Riksgäldens chef Bo Lundgren i den frågan. Och på frågan om det förekommit samtal om det mellan finansminister Anders Borg och Bo Lundgren sade Odell att KU borde fråga Borg och Lundgren om det.