Kris för amerikansk finansmarknad

– Konkurrensen har hårdnat, främst från Europa, säger Hubert Fromlet, chefekonom på Swedbank.

I dagarna tog USA:s finansminister Hank Paulson bladet från munnen och pläderade för förändringar i den inhemska finansmarknadslagstiftningen i syfte att stärka konkurrenskraften för landets finanssektor.

Då finansministern också har förflutet på investmentbanken Goldman Sachs så ligger det onekligen viss tyngd bakom uttalandet.

Bakgrunden är USA:s och New Yorks allt svagare internationella dragningskraft när det gäller börs och finans. Trenden har visserligen pågått en relativt lång tid, men det är först nu som varningsklockorna börjar ringa även offentligt. Enligt den amerikanska handelskammaren har amerikanska marknadsaktörers deltagande i stora börsintroduktioner och nyemissioner minskat stadigt de senaste tio åren.

– Man kan nog säga att amerikanarna räds konkurrensen från Europa, som kommer att bli än hårdare när den europeiska finansmarknaden blir allt mer integrerad och effektiv, säger Hubert Fromlet.

Fromlet säger att han bland amerikaner i allmänhet tycker sig se en mer ödmjuk inställning gentemot Europa, som förmodligen har en grund i de uppenbara bristerna i det egna systemet.

Det är i ljuset av detta som de pågående och förestående transatlantiska börsfusionerna bör ses. New Yorkbörsens intresse för den europeiska börsen Euronext och Nasdaqs intresse för Londonbörsen beror naturligtvis på en strävan att få del i en europeisk marknad som kännetecknas av växande omfång, aktivitet och effektivitet.

En stor bov i dramat är – vilket finansminister också Paulson påpekade – den amerikanska lagstiftningen på området. Denna ses av många som stel och onödigt byråkratisk, och den blev om möjligt än hårdare för några år sedan i och med Sarbanes-Oxley Act, vilket var en uppskärpning av börsbolagens redovisningsreglementen. Detta ses av många som en viktig orsak till att den amerikanska marknaden tappar nynoteringar av bolag. Det blir helt enkelt kostsammare att notera ett bolag på den amerikanska börsen och efter amerikanska regler.

Enligt vissa analytiker finns det också en strävan bland många investerare utanför såväl Nordamerika som Europa – ofta i länder som de senaste åren tjänat på uppgången i råvarurpriserna – att ha en mer diversifierad marknad. Eftersom dessa tidigare varit väldigt fokuserade på USA så blir det naturligt att nu öka fokuseringen på Europa.

Vad utvecklingen kan få för effekter på Sverige och den svenska, eller snarare nordiska, aktiemarknaden är osäkert i det korta perspektivet. På något längre sikt torde emellertid de många börsfusionerna – som ju bland annat har sin grund i att de amerikanska börserna söker europeiska partners – leda till att även OMX ingår i ett större block. Ju större och starkare de övriga börserna är desto svårare blir det att stå ensam. Dessutom har ju OMX redan börjat genom att utsträcka sin verksamhet till först de nordiska länderna och sedan Baltikum.