UPPDATERAD Kreditkortsjätten Visa tonar ner konsekvenserna för svenskarna, men polisen badar i anmälningar. Inte ens chipen hjälper och på nätet försvinner fyra öre av varje hundralapp.
Kortbedrägerierna fortsätter
Mest läst i kategorin
För varje köp eller bankomatuttag på 100 kronor med ett svenskt Visa-kort försvinner tre öre i bedrägerier.
Det tolkar Visa själva som att kortbetalningar är säkra. Företaget tjänar miljarder på tilliten till kreditkort som betalningsmedel.
Och visst litar svenskarna på sina plastkort. Under julhandeln ökade antalet transaktioner med 20 procent jämfört med året innan.
– Detta tyder på högt förtroende och tycke för Visa, säger Visa Europes Nordenchef Fredrik Westerman i ett pressmeddelande.
Hur mycket pengar som försvinner vill han absolut inte avslöja. Ändå hävdar Visa att risken för att råka ut för bedrägerier minskat eftersom bedrägerierna inte ökar i takt med kortanvändandet.
Visa pekar gärna på att Sverige ligger bra till. I hela Europa är bedrägerierna dubbelt så vanliga.
Stora pengar står på spel. Svenska butiker och restauranger drar in 360 miljarder kronor från Visa-kort vid 900 miljoner transaktioner under ett år – mer än två miljoner betalningar om dagen, bankomatuttag oräknade.
Visa har sett till att kortägarna nästan alltid får de pengar tillbaka som de anmäler att de blivit lurade på. Oftast är det butiksägarna som får betala.
Om butiken har ordning på alla kvitton och kontrollkoder så betalar butikens bank. I sista hand betalar kortägarens bank – aldrig Visa.
Kunden betalar bara om hon fälls för att ha bluffat.
Polisen fick omkring 600 anmälningar i månaden
om skimming under 2008. Skimming innebär att kopiera ett kreditkortsnummer från kortets magnetremsa med hjälp av en kortläsare.
Det går inte att skimma ett chip. Kunderna som använder kortets chip istället för magnetremsan gör det svårare för bedragarna.
Användandet av chip och pin-koder har halverat bedrägerierna på sju år.
Att ansikte mot ansikte lyckas lura någon som använder chip har blivit svårare – men förekommer fortfarande. 2008 försvann ett öre på varje hundralapp. 2003 fattades 2,5 öre.
Att lura den som lämnar ut sitt kortnummer på internet har däremot blivit vanligare. 2008 försvann fyra öre på varje hundralapp på nätet i Europa i bedrägerier – dubbelt så mycket som 2003.
För köp på internet, när själva kortet inte behövs, vill Visa att nätbutikerna istället för chip ska kräva att kunderna knappar in kortets CVV-kod, de tre sista kontrollsiffrorna som är tryckta på kortets baksida. Då blir det svårare att använda någon annans kreditkortsnummer.
CVV används nu vid fyra av fem transaktioner utan kort.
Visa jobbar på ny teknik för att upptäcka bedrägeriförsök vid bankomater.
Compricer är Sveriges största jämförelsetjänst för privatekonomi. Klicka här för att jämföra courtage.