Svenskarnas köpiver håller i sig och nu växer utrymmet för prishöjningar inom handeln.
Köpboomen bäddar för högre priser

Mest läst i kategorin
Bara rejält höjda räntor kan sätta stopp för köpfesten, tror Handelns utredningsinstitut (HUI).
I april ökade detaljhandelns försäljning med drygt 7 procent jämfört med samma månad i fjol, mätt i löpande priser. Det var något lägre än vad analytikerkåren hade räknat med, men ändå ett tydligt tecken på att även 2007 blir ett historiskt starkt år för handeln.
HUI har tidigare spått att helårets försäljningstillväxt landar på 5,5 procent.
– Men vi ligger antagligen lågt. Om tillväxten håller i sig så måste vi skriva upp, säger Jonas Arnberg, analytiker på HUI.
Kläd- och skohandeln som redovisade en rekordökning i mars fick nöja sig med måttligare tillväxttal i april.
I stället är det byggvaruhandeln som sticker ut med en explosionsartad försäljningstillväxt på hela 25 procent. Det tolkas som att många bygg- och renoveringsprojekt inleddes under månaden.
– Vårsolen gjorde att man åkte till byggvaruhuset, konstaterar Jonas Arnberg.
Hushållens fortsatt starka köplust skapar ökat utrymme för handeln att höja priserna. Till exempel så höjde livsmedelshandeln priserna med ytterligare nästan 3 procent i april, efter över ett år av prisökningar.
Men det är ingen inflationsbrasa vi talar om, enligt Jonas Arnberg. Handelns priser ökar fortfarande mindre än konsumentpriserna i stort.
– Det är så hård konkurrens i dag att det finns inga stora utrymmen för att höja priserna. Men vi kommer inte ifrån att det pekar lite uppåt nu.
Framför allt är det elektronikbranschen som genom omfattande prispress håller nere den totala prisutvecklingen.
Något trendbrott för handelns försäljning är enligt HUI ännu inte i sikte. En stor del av konsumtionen är visserligen lånefinansierad, men skattesänkningar, löneökningar och den lägre arbetslösheten trycker på uppåt och motverkar de högre räntorna.
Men om Riksbanken tvingas gå i från sin linje och höja styrräntan mer än beräknat kan effekten komma snabbt, tror Arnberg.
– Särskilt i ”husnära” branscher som järn och bygg, möbler och kanske elektronik. Det är kapitaltunga branscher där man gärna handlar med renoveringskontot i stället för lönekontot.