17 feb. 2026

Realtid
Bybit

En ny standard

Konkurrens effektivare än lagar

administrator

administrator

Sverige och EU förlorar makt över hur människors personliga integritet exploateras på internet. Men när Facebook och Google går över gränsen blottar de samtidigt sin svaghet för konkurrenterna.

Efter ett ledningsmöte på huvudkontoret i Palo Alto i förra veckan ska nu Facebook göra det lättare för sina 400 miljoner användare att begränsa vem som kommer åt personliga bilder och texter på nätet.

Det uppger organisationen Privacy International, som har direktkontakt med företagsledningen.

Facebooks utgångspunkt har varit att allt ska vara tillgängligt för alla, men företaget har successivt tvingats skruva upp säkerheten.

Det är inte krav från myndigheterna utan påtryckningar från användare, media, intresseorganisationer som nu tvingar fram ytterligare åtstramningar.

Genom att sälja ut användarnas möjligheter att själva styra över sin personliga integritet har Facebook blottat en svaghet. Konkurrenterna är inte sena att ta chansen.

Sajten Pip.io är ett Facebook med motsatt utgångspunkt: allt är privat.

– Människor börjar förstå begränsningarna med Facebook. Vi visar upp en produkt med de egenskaper alla vill ha men som ingen visste fanns, säger grundaren Leo Shimizu till New York Times.

Även EU har direktkontakt med företagsledningen i Facebook. Dataskyddsmyndigheten Artikel 29-gruppen har också en dialog med andra jättar som Google.

Men företag som har sina servrar utanför EU behöver inte följa unionens lagar.

Svenska myndigheter kan inte heller göra så mycket åt svenskarnas situation på nätet.

– Vi har naturligtvis synpunkter på Facebook, säger Datainspektionens chefsjurist Hans-Olof Lindblom till Realtid.se.

– Men vi har konstaterat att de inte är etablerade här på ett sådant sätt att vår lagstiftning är tillämplig på vad de gör.

– Vi har vi inte för närvarande kunnat konstatera att vi har någon jurisdiktion över Facebook.

– Därmed talar jag inte om användarna.

Kan användarna själva ha ett ansvar?

– Svar ja.

– Vår lagstiftning undantar rent privat behandling av personuppgifter. Det är när man inte gör bilderna tillgängliga för ett obegränsat antal andra.

Den som lägger upp en bild på Facebook kan välja vem som får se den. I dag går det att välja mellan kategorierna Alla, Vänners vänner, Endast vänner, Vissa personer och Bara jag.

Vilka kategorier okej?

– Det är sådant vi tittat på. Vi har inte satt ner foten, säger Datainspektiones chefsjurist Hans-Olof Lindblom.

Datainspektionen kan inte styra vad Facebook gör, men skulle kunna lägga sig i vad användarna gör. Nu ser det ut som om företaget själva kommer att ändra förutsättningarna innan myndigheten hunnit göra något.

Också Google ser till att behålla initiativet över myndigheterna.

Google har ett svenskt aktiebolag med verksamhet bland annat i Stockholm. Därför kan Datainspektionen kräva att Google ska följa svensk lag.

Men i praktiken ser Google till att förekomma Datainspektionen.

Google har samlat in data från oskyddade trådlösa nätverk när de fotograferade gator runt om i Sverige. Sammanlagt handlar det om 600 gigabyte i 30 länder.

Googlechefen Alan Eustace erkände att kollegan Peter Fleischer haft fel när han den 27 april påstod att Google inte spelat in något. Då mejlade Google på eget initiativ till Datainspektionen.

Generaldirektör Göran Gräslund svarade under onsdagen att Googles förslag att de själva ska ta bort uppgifterna blir ”en bra och lämplig åtgärd”.

I Storbritannien har organisationen Privacy International tvärsom krävt att mydigheterna ska förbjuda Google att radera uppgifterna eftersom det omöjliggör en utredning.

Google vill få det till en fråga om just data protection – uppgifterna får inte läcka ut till allmänheten. Kanske är det snarare fråga om dataintrång, vilket är straffbart.

Vad var det egentligen som Google ville testa med sin kamera-bil? Det frågan går det inte längre att utreda när upggifterna är raderade.

– Den förklaring de lämnat till oss är det här skedde av misstag. Det var inte meningen att de skulle samla in något, säger Datainspektionens chefsjurist Hans-Olof Lindblom.

Men varför skrev de koden som samlade in uppgifterna från början?

– Den naiva förklaringen är väl att man skulle kunna gå in på deras kartjänst och få information om vilka trådlösa nätverk som finns i närheten. Så har jag fått det förklarat.

Google samlade också in MAC-adresser, det vill säga identiteten på enskilda datorer och andra enheter.

Vad kan Google använda informationen till?

– Jag kan inte spekulera.

– Men jag tycker Google som fenomen är väldigt intressant.

– Jag uppfattar Google som ett gäng unga människor som försökt göra något bra. Det är den bild jag har av Google. Sedan är det ju en organisation som växer.

Med teknologi för ansiktsigenkänning håller Google automatiskt reda på vem som är vem på internet.

Hittills används tekniken bara i privata fotoalbum på tjänsten Picasa och i mobiltelefoner med tjänsten Goggles.

Googles vd Eric Schmidt konstaterar att ”allt vi skulle kunna komma att göra inom det här området skulle vara mycket, mycket noga planerat, diskuterat och genomgånget”.

Google aktar sig noga för att väcka ilska hos sina användare. Men det finns förstås stora pengar att tjäna på att släppa lös tekniken. Om Google låter bli, öppnar de för konkurrenterna.

Senaste lediga jobben