Konflikten mellan SvD och säljarna trappas upp

Tingsrättens dom över medietopparnas metoder är tydlig: ”Svenska Dagbladet har gjort löneavdrag på arbetstagarnas löner i efterhand utan att det funnits någon rättslig grund för sådana avdrag vare sig i avtal, genom medgivande eller på annat rättsligt giltigt sätt.”

Sex säljare hos Svenska Dagbladets säljbolag i Östersund fick nog när cheferna organiserade om så att de fick sämre möjligheter att dra in stora pengar på kort tid genom att hitta nya prenumeranter.

De sade upp sig och bestämde sig för att pröva om arbetsgivaren verkligen får ta tillbaka utbetalade pengar hur som helst. De fick rätt.

Men ledningen vill inte gå med på att man har gjort något fel.

En säljledare som har varit med sedan 1998 berättade för tingsrätten att han varje månad går igenom en ”backfil” för att räkna ut hur mycket som ska dras av på lönerna.

Ordet ”backar” finns med i anställningsavtalen. Det syftar på att arbetsgivaren kan ta tillbaka pengar när som helst om det visar sig att kunderna har ångrat sig.

Ordet ”backar” diskuteras ständigt på arbetsplatsen och tas också upp under en inledande utbildning, enligt säljledaren.

Lars Tengqvist har varit platschef sedan 1998. Han vittnar om att alla kan läsa hur mycket pengar företaget tar tillbaka genom ”backarna” på en lista på väggen i arbetslokalerna.

Säljarna får provision efter hur många prenumerationer de säljer. Om kunden ångrar sig så blir det inga pengar. Den lön som betalas ut till säljarens konto är bara ett preliminärt förskott. Det har alla förstått, enligt Lars Tengqvist, som inte ser någon anledning till självkritik.

Svenska Dagbladet kommer inte att ändra sina rutiner. Nu överklagar tidningen till Arbetsdomstolen.

– Vi motsätter oss domslutet och vill att Arbetsdomstolen ska ompröva det och ge oss rätt på alla punkter, säger Lars Tengqvist till Realtid.se.

Han ser inte hanteringen av ”backar” som en fråga om arbetsgivaransvar, utan betraktar tvisten som en byråkratisk dolkstöt i ryggen från tidigare medarbetare.

– Det här är en formaliafråga i botten. Det finns väl anledning att strama upp anställningsavtalen lite hårdare. Det går att förtydliga, säger han.

Att någon av hans säljare har anledning att känna sig lurade eller utnyttjade vill han inte gå med på. De sex säljare som protesterat har varit anställda i fem till tio år.

– Man har jobbat tio år och fått 120 månadslöner med lönespecifikation där man har avdrag på 3.000 – 10.000 kronor och har inte ifrågasatt det. Man har haft all information man behöver.

Tar man jobbet så har man accepterat villkoren, skriver Svenska Dagbladet i sin överklagan.

De sex säljare som klagat nu har enligt arbetsgivaren alla haft ”mycket goda inkomster” med tanke på att det bara har handlat om ett extraknäck.

Provisionen har varit reglerad av ett kollektivavtal mellan arbetsgivarorganisationen Medieföretagen och fackföreningen Unionen. Då duger det inte att klaga, enligt Svenska Dagbladet.

Men de sex säljarna överklagar också. De hävdar att kraven ska preskriberas först efter tio år – inte två år som är tingsrättens tolkning.

Om de vinner i Arbetsdomstolen – som är högsta instans – så kan tusentals nuvarande och tidigare säljare hos Svenska Dagbladet och hos andra arbetsgivare som använder telefonförsäljning ställa samma krav.

En av säljarna vittnar om att det inte varit möjligt att kontrollera löneavdragen genom de listor över ”backar” som cheferna släppt.

En annan säljare säger att när han ifrågasatte ”backarna” blev svaret att ”Om det inte passar, så är det bara att gå”.

En tredje säljare vågade inte ifrågasätta löneavdragen av rädsla för att bli bestraffad med sämre kunder.

En fjärde säljare ringde till några av de kunder som sagt upp sin prenumeration och fick då veta att det inte alls berodde på hur han sålt, utan snarare att tidningen aldrig kommit eller varit blöt.

En femte säljare säger att ingen sagt något om löneavdrag eller ”backar”, men att han ändå inte ifrågasatt lönen. ”Svenska Dagbladet är ju ett seriöst företag.”

Realtid.se har sökt säljarnas ombud Jan Heilborn vid Heilborns Advokatbyrå samt Gunnar Strömblad, Raoul Grünthal och Gunilla Asker hos Schibsted och Svenska Dagbladet.