"Kommer höjningar ett bra tag framöver"

Riksbanken skriver i ett pressmeddelande att svensk ekonomi fortsätter att utvecklas starkt. Samtidigt sägs inflationstrycket i dagsläget vara lågt, men det väntas stiga i takt med att konjunkturen stärks.

”För att klara inflationsmålet om 2 procent och skapa förutsättningar för en stabil utveckling i den reala ekonomin behöver räntan successivt höjas mot mer normala nivåer. Riksbankens direktion har därför beslutat att höja räntan med 0,25 procentenheter till 0,75 procent. Prognosen för räntan framöver är densamma som i juli”, skriver Riksbanken i samband med räntebeskedet.

– Vår slutsats den här gången, om man tittar på den ekonomiska utvecklingen, är att vi har en stark utveckling i svensk ekonomi. Det bekräftar att vi har ett nytt läge. Då är det också lämpligt att höja räntan, utvecklar riksbankschefen Stefan Ingves på torsdagen under en presskonferens.

Han påpekar att även om utvecklingen i USA är svagare än vad man räknat med tidigare är ”allting inte helt svart” i den amerikanska ekonomin.

– Och om man tittar på vad som sker i industrin och tittar på både Europa och USA så ser det ganska bra ut i förhållande till 2008 och 2009. Man är tillbaka på en nivå som ser ganska normal ut när det gäller efterfrågan, säger han och påpekar att framöver så väntar räntehöjningar ”ett bra tag”.

Riksbankschefen Stefan Ingves har tidigare varnat hushållen för att de rörliga boräntorna om några år kommer att nå nivåer på runt sex procent, jämfört med dagens nivå på drygt två procent.

Enligt Riksbankens räntebana förväntas medelvärdet på reporäntan uppgå till 0,9 procent under det fjärde kvartalet i år, för att om ett år ha stigit till 2,1 procent, två år 3,1 procent och tre år 3,8 procent.

Vice riksbankschef Karolina Ekholm reserverade sig mot reporäntebanan och förordade en flackare reporäntebana med en reporänta vid slutet av prognoshorisonten som ligger någon procentenhet lägre än i den beslutade räntebanan med huvudsaklig motivering att en svagare utveckling i omvärlden kan förväntas dra ned tillväxt och inflation också i Sverige längre fram.

”En långsammare höjning av reporäntan då borde leda till att inflationen hamnar närmare inflationsmålet och att resursutnyttjandet hamnar närmare vad som är normalt”, går att läsa i ett pressmeddelande.

Vice riksbankschef Lars E.O. Svensson reserverade sig (som väntat) mot beslutet att höja reporäntan. Han reserverade sig även mot reporäntebanan i den penningpolitiska uppföljningen.

Professorn förordade istället en reporänta på 0,50 procent och en låg reporäntebana som sedan gradvis stiger mot 1,75 procent vid prognosperiodens slut.

Enligt honom skulle den högre reporäntebanan i huvudscenariot i den penningpolitiska uppföljningen nämligen, om den får trovärdighet och inkorporeras i marknadsförväntningarna, medföra en betydande åtstramning av den nuvarande faktiska penningpolitiken.

Detta i och med att det skulle medföra en kraftig höjning av marknadsräntor med längre löptid och en kraftig kronförstärkning. Något som i sin tur skulle sänka den redan låga KPIF-inflationen och höja den redan höga arbetslösheten under prognosperioden.

Mer utförligt resonemang gå att läsa i protokollet från direktionens penningpolitiska diskussion som publiceras den 15 september . Beslutet om reporäntan kommer att tillämpas från och med den 8 september.