Klartecken för ökad vapenexport

Men Javier Solana är nöjd med öppningen av en marknad för försvarsmateriel inom EU.

– Om vi vill behålla en globalt konkurrenskraftig försvarsteknologi och industriell bas i Europa, måste vi helt enkelt förena vår krafter och resurser, säger han i ett pressmeddelande.

Syftet med samarbetet är att på sikt bygga upp en militär kapacitet för krishantering i Europa och göra det på ett så effektivt sätt som möjligt.

I Sverige har det varit ganska tyst om arbetet som pågår för att öppna upp den europeiska vapenmarknaden. Rolf Lindahl politisk sekreterare på Svenska Freds är lite orolig över utvecklingen.

– Det ökade industriella och politiska samarbetet får EU att mer och mer likna en militärallians, säger han.

Markus Planmo, pressekreterare på Försvarsdepartementet håller inte med.

– Den kopplingen mellan materielsamarbete och allians gör vi inte längre. Vi har insett att vi måste samarbeta när det gäller materielförsörjning.

Så vad är det egentligen som händer?

Väl insatt i arbetet är svensken Ulf Hammarström som är ansvarig för utvecklingen av en europeisk försvarsindustri och marknad på Europeiska Försvarsbyrån, en EU-byrå som upprättades den 1 januari 2005.

Ulf Hammarström betonar att byrån inte arbetar för att stödja försvarsindustrin i sig, utan för att se till att Europa har de militära medel som behövs för att klara EU:s krishanteringsarbete.

Han berättar att den uppförandekod för upphandlingar av krigsmaterial som nu lanseras är ett första steg mot att öka konkurrenstrycket på den europeiska marknaden. Rent praktiskt ska Försvarsbyrån sätta upp en IT-portal där alla kontrakt värda över 1 miljon euro ska upphandlas. Ökad transparens ska göra det lättare för Försvarsbyrån att sen övervaka vapenaffärerna och komma med ytterligare förslag för förbättringar.

Från den svenska sidan har intresset varit stort.

– Jag upplever att Sverige har varit ett av de stödjande länderna för uppförandekoden, säger Ulf Hammarström.

– Uppförandekoden är en av de mest prioriterade frågorna för oss inom EDA: s (läs Försvarsbyråns) arbete, bekräftar Markus Planmo. Vi ser från svensk sida att uppförandekoden kan öppna upp för nya möjligheter för svensk försvarsindustri. Svensk industri är konkurrenskraftig i Europa och med bättre spelregler kan vi konkurrera.

Svenska Försvarsindustriföreningen har intresserat följt Försvarsbyråns arbete, berättar vd:n Peter Lundberg. Eftersom uppförandekoden innehåller såväl riktlinjer till upphandlande myndigheter som ”best practices” för underleverantörskontrakt så är utvecklingen högst relevant för industrin.

– Sverige ingår i den såkallade 6-nationsklubben – de sex länder i EU som står för 95 % av forskning och utveckling av försvarsmateriel. Därför har vi kanske varit lite mer aktiva än andra länder, säger Peter Lundberg.

Ulf Hammarström närvaro i Bryssel uppskattas också från svensk sida.

– Man ska inte dra på några stora växlar, men visst är det lättare att kommunicera just när det gäller Ulfs frågor, säger Peter Lundberg.

Peter Lundberg är dock skeptisk till betydelsen av den nya uppförandekoden.

– Generellt är vi positiva till en mer konkurrensutsatt marknad. Det vi oroar oss för är att det inte kommer att leda till några större förändringar, utan att det bara är kosmetika. Vi har ännu inte sett något av implementeringen och det finns starka nationella intressen när det gäller försvarsindustrin.

Försvarsbyrån är också fortfarande starkt begränsad av sitt mandat som bara täcker krishantering, men den kommer troligtvis att få en ökad betydelse.

– Försvarsindustrimarknaden styrs av stormakterna USA, England och Frankrike som har större ambitioner än så. Men trenden är klar. Försvarsbyrån kommer att bli mer och mer relevant, säger Peter Lundberg.

IKFF, Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, är en annan aktör som har följt försvarsbyråns arbete och utvecklingen av en gemensam europeisk marknad för försvarsmateriel.

– En uppförandekod och transparens är ju egentligen något bra och väldigt svårt att opponera sig mot. Det som oroar oss är det som ligger där bakom. Vi ser Försvarsbyråns arbete som en del i utvecklingen mot en upprustning i Europa, och det vänder vi oss mot, säger Anna-Lisa Eneroth, ordförande i IKFF.

Hon har reagerat mot att mycket sker i det tysta.

–Man måste vara väldigt på alerten för att få reda på något. Vi reagerade starkt mot Försvarsbyrån redan när den togs upp som ett förslag i EU-konstitutionen. Fastän EU-konstitutionen nu har spolats så fortsätter man arbetet. Det är väldigt oroande.

På försvarsdepartementet erkänner man att man inte har varit särskilt aktiv med att upplysa om de nya upphandlingsreglerna och hänvisar till att den Europeiska Försvarsbyrån kommer att gå ut med pressmeddelande.

– Det är inte för att smyga igenom en förändring. Men vi har inte så mycket resurser just nu på grund av semesterledigheter, säger Markus Planmo. Att inte fler journalister skriver om det beror nog på att materielsamarbeten är mycket tekniska och komplicerade frågor.

Rolf Lindahl och Anna-Lisa Eneroth kommer att fortsätta bevaka utvecklingen. Båda är överens om att en öppen marknad och ökat samarbete kommer att underlätta arbetet för aktörer som vill kringgå Sveriges lagar och regler. Inte minst från exportkontrollsynpunkt är det en viktig fråga, anser de.

Både försvarsdepartementet och näringsdepartementet hävdar bestämt att uppförandekoden inte kommer att påverka de svenska reglerna för vapenexport, eftersom det endast handlar om upphandling och samarbetet endast begränsas till Europa.

Exakt vad det europeiska samarbetet kring vapenindustrin egentligen betyder för Sverige återstår att se.