Efter år av väntan rusar svenska bolag mot börsen. Bakom vågen ligger riskkapitalets strategiska spel och Stockholms överraskande styrkeposition i Europa.
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.

Efter år av väntan rusar svenska bolag mot börsen. Bakom vågen ligger riskkapitalets strategiska spel och Stockholms överraskande styrkeposition i Europa.
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.
Börsnoteringar kommer sällan ensamma – de rör sig i vågor som sveper över finansmarknaderna med nästan meteorologisk precision.
Efter år av svalt aktieklimat är vi nu mitt i en sådan våg.
”För några år sen, 2020-2021, kom det ett stort antal nya bolag till Stockholmsbörsen, och nu är vi där igen”, säger Dagens PS börsreporter David Ingnäs till Realtid TV.
När börsen och ekonomin stagnerat har inga bolag haft lust att våga sig ut på parketten. Nu har tålamodet tagit slut och kön av väntande företag börjar röra på sig.
Många av de bolag som nu siktar mot börsen ägs också av riskkapitalbolag – och för dem är noteringen en central del av affärsmodellen.
Strategin är enkel: driva upp bolag, sätta dem på börsen och sedan gå vidare för att frigöra nytt kapital som kan investeras i nästa generation företag.
”Att det kommer många noteringar är viktigt för att få igång hjulen i ekonomin”, menar Ingnäs.
Det som gör situationen särskilt anmärkningsvärd är Stockholms position i det europeiska börslandskapet.
Att så många bolag aktivt väljer att notera sig just här är ingen självklarhet, utan resultatet av Sveriges konkurrenskraftiga börsinfrastruktur.
”Vi är en av de ledande börserna i Europa när det gäller nya noteringar”, säger Ingnäs.
För dig som funderar på att hoppa på någon av nykomlingarna gäller dock klassiska investeringsregler. Oavsett hur spännande en ny affärsidé eller nisch låter är värderingen fortfarande avgörande – särskilt för långsiktiga ägare.
”Det är fortfarande viktigt att titta på värderingen”, varnar Ingnäs.
Alternativet är den så kallade ”tecknasälj”-strategin: teckna så många aktier som möjligt och sälja nästan direkt – kanske bara minuter in i handeln.
Historiskt har många bolag stigit första dagen, men som Ingnäs understryker: ”Det gäller inte för alla.”
Parallellt med de helt nya börsbolagen pågår en annan trend: etablerade företag som knoppar av delar av verksamheten och listar separat.
Spelbolaget Embracer gjorde det med brädspelsverksamheten Asmodee med lysande resultat. Nästa år ska SKF (börskurs SKF) – exakt hundra år efter att man knoppade av fordonsverksamheten som blev Volvo (börskurs Volvo) – återigen dela upp sin verksamhet.
”Det finns studier som visar att avknoppade bolagen ofta utvecklas bättre än mamman”, säger Ingnäs.
Electrolux Professional, som säljer storköksutrustning och knoppades av 2020 mitt under pandemin, är nu värt mer än moderbolaget Electrolux (börskurs Electrolux).
ANNONS

Jönköpingsgodiset Bubs har blivit ett globalt fenomen. Surfiskar och skallar går viralt på Tiktok och i New York ringlar köerna till svenskt lösgodis. När Bubs köptes upp av Orkla 2023 var målet att fortsätta växa. Det gick snabbare än företaget räknat med. För att säkra fortsatt produktion går Orkla nu vidare och köper den nederländska …

Det talas allt mer om en sammanslagning av Tesla och SpaceX. Men det skulle i så fall troligen tvinga Elon Musk till ett drastiskt beslut. Tesla utreder möjligheten att sälja, knoppa av eller på annat sätt separera sin verksamhet i Kina. Syftet är att minska de geopolitiska riskerna och underlätta en eventuell sammanslagning med rymdbolaget …

På bara några dagar gick Leopold Aschenbrenner från att vara hyllat investeringsgeni – till att bli kritiserad och ifrågasatt. Den amerikanska hedgefonden Situational Awareness har på kort tid blivit en av finansvärldens mest omtalade AI-investerare. Fonden grundades 2024 av Leopold Aschenbrenner, tidigare AI-forskare på OpenAI, som då bara var 22 år gammal. Hans uppmärksammade analyser …

Rekordbränder och extremvärme visar hur klimatkrisen snabbt förvandlas till en ekonomisk systemkris. Nu varnar ECB för att förstörda ekosystem kan slår hår mot Europas finansiella stabilitet. Klimatkrisen och den snabba förlusten av naturresurser håller på att bli en central fråga för Europas finansiella stabilitet. Det konstaterar Frank Elderson, ledamot i ECB:s direktion och ansvarig för …

Inflationen stiger inom eurozonen och når 2,9 procent i juli. Samtidigt ökar skillnaderna mellan medlemsländerna, vilket gör ECB:s nästa räntebeslut betydligt mer svårbedömt. Inflationsuppgången i juli sammanföll med högre energiinflation och fortsatt höga tjänstepriser. Flera länder har sett stigande kostnader för el och bränsle efter en period av volatilitet på energimarknaderna. Samtidigt fortsätter tjänstesektorn att …