Kinesisk dissident vann

Regimkritikern Liu Xiaobo har varit kandidat till Nobels fredspris i flera år, uppmärksammad för sin kamp för demokrati i Kina.

Han dömdes i december i fjol till elva års fängelse för uppvigling sedan han varit med och skrivit Charta 08 — ett manifest med krav på långtgående politiska reformer i Kina. Manifestet förespråkar bland annat flerpartisystem och respekt för mänskliga och demokratiska rättigheter; religionsfrihet, mötesfrihet och yttrandefrihet.

Liu Xiaobo får priset ”för hans långa och icke-våldsamma kamp för centrala mänskliga rättigheter i Kina. Den norska Nobelkommittén har länge menat att det finns ett nära samband mellan mänskliga rättigheter och fred”, skriver kommittén.

Lius hustru Liu Xia hindrades efter prisbeskedet att tala med de journalister som samlats utanför hennes bostad i Peking.

Hon bor i ett stort hyreshus och vakter var utplacerade utanför byggnaden. Skyltar utanför kungjorde också att intervjuförbud rådde på platsen.

— Journalisterna knuffas över åt ena sidan medan polisen tar bilder av dem, rapporterade norska tidningen Dagbladets utsända.

Liu Xia kommenterade i veckan förhandsspekulationerna om att hennes man skulle tilldelas priset.

— Regeringen är emot det eftersom den befarar att det skulle dra mer uppmärksamhet till Liu Xiaobo och till Kinas situation, sade hon till AFP.

Amerikanska CNN:s nyhetskanal spärrades i Peking efter det att Nobelkommittén i Oslo offentliggjort årets pris.

Att Kina tidigare uttryckt missnöje mot att en kinesisk dissident tilldelas Nobels fredspris tar inte kommittén i beaktning.

— Vi förhåller oss till Alfred Nobels vilja och de får reagera på vår beslut som de vill, sade ordförande Thorbjörn Jagland efter att han läst upp motiveringen.

Nobelkommittén kan inte själv ta kontakt med pristagaren eftersom han sitter fängslad, men hoppas kunna nå Liu Xiaobo genom kinesiska myndigheter.

— Det här tilldelandet kommer att väcka skarpa reaktioner i Peking, där myndigheterna kommer att uppfatta det som en skymf mot Kina, säger Erik Beukil, Kina-expert vid Danska institutet för internationella studier, till NTB.

Beukil tror att Kina inledningsvis kommer att reagera med skärpt bevakning runt sina dissidenter. Samtidigt är landet väldigt noga med hur det uppfattas i utlandet.

Kinesiska företrädare sägs ha kontaktat Nobelkommittén och hotat med försämrade relationer mellan Norge och Kina.

— Kina kan inte ta till åtgärder mot Norge för att de är oeniga om vem som mottog fredspriset, sade påpekar utrikesministern Jonas Gahr Störe.

— I ett land som Kina kan det vara svårt att förstå att det är skillnader mellan en oavhängig kommitté och den norska regeringen.

Det senaste decenniet har Kina gjort stora ekonomiska framsteg, som knappast har sin motsvarighet i historien, påpekade Jagland.

— Kinas nya status måste innefatta ökat ansvarstagande. Kina bryter mot flera internationella överenskommelser som landet skrivit under, liksom mot egna bestämmelser om politiska rättigheter, sade Jagland, och citerade grundlagsartiklar som garanterar yttrandefrihet, press- och mötesfrihet.

— Han har kämpat under väldigt lång tid för att lyfta människorättsfrågorna i Kina. Det är en grundförutsättning för fred att det finns en grundläggande respekt för mänskliga rättigheter och Kina som stormakt måste leva upp till den här standarden, säger Anna Ek, ordförande för Svenska Freds, till TT.

— Egentligen har han ju bara sagt det som många av oss har rätt till: politiska friheter, rätten att delta i samhällslivet, yttrandefrihet.

2009: USA:s president Barack Obama.

2008: Finländske fredsmäklaren Martti Ahtisaari.

2007: FN:s klimatpanel IPCC och USA:s förre vicepresident Al Gore.

2006: Bangladeshiern Muhammad Yunus och hans Grameen Bank för fattiga.

2005: Internationella atomenergiorganet IAEA och dess chef Mohamed ElBaradei.

2004: Kenyanska miljökämpen Wangari Maathai.

2003: Iranska advokaten Shirin Ebadi.

2002: USA:s expresident Jimmy Carter.

2001: FN och dess chef Kofi Annan.

2000: Sydkoreas president Kim Dae-Jung.