KI: Ekonomin i balans 2014

Det enligt Konjunkturinstitutets rapport Konjunkturläget. 2011 ökar tillväxten till 3,8 procent.

Arbetslösheten landar på 9,1 procent både 2010 och 2011.

KI bedömer att Riksbanken höjer reporäntan till 0,75 procent vid årets slut, för att därefter fortsätta höja räntan till 1,75 procent i slutet av 2011.

KI spår att inflationen i år landar på 1,0 procent för att därefter stiga till 1,6 procent 2011.

Sysselsättningen blir oförändrad i år, enligt KI:s prognos. Nästa år stiger den dock med 0,4 procent enligt onsdagens rapport.

KI tror att det tillkommer ytterligare ofinansierade åtgärder på 8 miljarder kronor i år utöver det som redan är beslutat. Nästa år räknar KI med ytterligare 40 miljarder i ofinansierade åtgärder.

– Vi är mer försiktiga i vår prognos och vi fattar våra beslut på vår bedömning, kommenterar finansminister Anders Borg (M).

KI ser även ”mycket lediga resurser i ekonomin, både på arbetsmarknaden och inom företagen”.

”Först 2014 är den svenska ekonomin i konjunkturell balans med en arbetslöshet kring 6,8 procent”, skriver institutet.

Till följd av krisen har sysselsättningen minskat varaktigt med runt 40 000 jobb.

– Det blir folk som slås ut från arbetsmarknaden, säger KI:s prognoschef Kerstin Hallsten.

Men jämfört med 1990-talskrisen blir det en mindre utslagning den här gången, enligt henne. Framåt 2014-2015 har arbetslösheten kommit ned kring 6-7 procent.

KI anser att Riksbanken kan vara försiktig med att höja styrräntan framöver. Bland annat på grund av den fortsatt höga arbetslösheten.

– Vi ser inget inflationstryck, säger Hallsten.

KI gör bedömningen att Riksbanken kan vänta med att höja räntan till september.

”Den djupa lågkonjunkturen motiverar att finanspolitiken är expansiv, framför allt under 2010 men även 2011”, skriver KI.

KI räknar med att det blir underskott i det offentliga finansiella sparandet med drygt 1 procent av BNP både i år och nästa år.

Finansminister Anders Borg (M) konstaterar att det är stor skillnad på bedömningarna när det gäller statens ekonomi.

– De gör en bedömning som är remarkabelt mycket bättre än vår när det gäller de offentliga finanserna, säger han.