Karriärlunch knyter samman människor

Karriärlunch är från början en idé sprungen ur Juseks mentorskapsprogram.

UlrikaH_150.jpg

– Tanken var att erbjuda studenter en lightversion och möjligheten att träffa folk som redan var ute i yrkeslivet. Just för att de skulle kunna ställa frågor kring vad deras utbildning kunde leda till och vad de skulle kunna jobba med, berättar Ulrika Husmark som varit med och utvecklat idén.

De första åren gjorde hon matchningen manuellt. Det kunde till exempel vara en statsvetarstudent i Lund som ville luncha och då gällde det att hitta någon yrkesverksam med samma bakgrund som skulle kunna passa.

– Det var väldigt tidsödande och det blev inte alltid bra matchningar. Många blev inte heller matchade för vi kanske inte tyckte att de skulle få ut något av varandra, men det hade de kanske fått om de själva hade hittat varandra.

Karriärlunchen marknadsfördes mot studenter men blev aldrig någon större grej på grund av brist på resurser. Sedan fyra år tillbaka har dock konceptet utvecklats till en egen plattform på sajten där alla som är intresserade kan anmäla sig.

– Genom plattformen får de deltagande själva matcha sig efter att ha fyllt i olika kriterier. Även yrkesverksamma som vill luncha med andra yrkesverksamma kan få kontakt med varandra.

Tack vare plattformen har karriärlunchen blivit en framgång.

– Det är jättemånga som anmält intresse att luncha. Vi är uppe i nästan 1 500 stycken. Men vi hoppas att fler av dessa verkligen går in och bokar luncher.

Vad tror du att det är som gör att inte fler tar chansen?

–  Av två anledningar. Dels att folk har jättemycket i sin vardag och sedan tror jag att en del tycker att det känns ovant. Man undrar vad man ska fråga om och tänker att det kan bli tyst. Som student kan det kännas nervöst att träffa någon som är mycket äldre och har jobbat länge.

Vad skulle du vilja ge för tips när det gäller just det?

– Vi har faktiskt en rubrik på hemsidan som heter Våga karriärluncha. Den handlar om vad som är det värsta som kan hända, till exempel att man skulle spilla ut vatten eller personen inte kommer. Men det dör man ju inte av. Alla behöver jobba på att utvidga sina komfortzoner och tänka att man förmodligen kommer få ut något av lunchen. Så det är mitt tips, att oavsett hur det går så lär man sig något.