Karenstid för statsråd som vill in i näringslivet

För att hindra intresse­konflikter när statsråd och statssekreterare byter jobb ska det införas en ny lag. Den innebär en skyldighet att i förväg till en särskild nämnd anmäla alla nya jobb inom annan än statlig verksamhet som statsråden och statssekreterarna planerar att börja. Skyldigheten gäller under tolv månader från det att de har slutat som statsråd eller statssekreterare.

Också uppdrag eller anställningar som de får i bolag som helt eller delvis ägs av staten ska anmälas. Uppdrag med tydlig politisk prägel, till exempel uppdrag som kommunalråd och partipolitiska uppdrag, behöver dock inte anmälas.

Nämnden ska pröva om statsrådet eller stats­sekreteraren inom ramen för sitt uppdrag har förvärvat sådan information eller kunskap som gör att det föreligger en risk för ekonomisk skada för staten, en risk för otillbörlig fördel för någon enskild eller en risk för att allmänhetens förtroende för staten skadas. Om så är fallet, ska nämnden förbjuda statsrådet eller stats­sekreteraren att under som längst tolv månader från det att han eller hon har slutat som statsråd eller statssekreterare påbörja sitt nya jobb (så kallad karenstid) eller att arbeta med vissa frågor och områden (så kallad ämnesbegränsning).  De båda ska också kunna kombineras. Statsrådet eller statssekretararen ska under denna tid i vissa fall ha rätt till ersättning. Om han eller hon samtidigt har andra inkomster, ska en avräkning ske mot dessa. 

Utredningen föreslår också att det ska finnas en aktsamhetsbestämmelse som innebär att de som är eller har varit statsråd eller statssekreterare alltid – oavsett vilken sektor det rör – ska sträva efter att, när de får ett nytt jobb, agera på ett sådant sätt att det inte uppstår någon risk för ekonomisk skada för staten, risk för otillbörlig fördel för någon enskild eller risk för att allmänhetens förtroende för staten skadas.

Det är den särskilde utredaren Sten Heckscher, bland annat före detta statsråd, statssekreterare, justitieråd och ordförande i Högsta förvaltningsdomstolen, som har haft i uppdrag att undersöka om det behövs begränsningar i rätten för statsråd och statssekreterare att, när de har slutat som statsråd eller statssekreterare, åta sig vissa typer av anställningar och uppdrag.