Kaloriernas mörka sida

Vad sägs om dessa regler:

Den mat som man äter stående innehåller inga kalorier.

Och det man stoppar i sig när man äter rätt ur (glass)förpackningen räknas inte heller, särskilt om dörren till kylen står öppen.

Och naturligtvis är det också så att den smakbit man tar från någon annans tallrik inte heller lägger sig på magen.

Nästa trick är att äta mat när ingen annan är närvarande, den maten räknas inte heller.

Sen finns det hälsosam mat. Sallad och knäckebröd tar mer energi att förbränna än att den maten tillför, så sallad innehåller negativa kalorier, man förlorar faktiskt vikt när man äter sådan mat.

Och skulle man vilja äta riktigt mycket är det lätt att bli av med alla de där kalorierna. Om man går till gymmet eller tar en lång promenad så betyder det att man kan äta dubbelt så mycket under följande dag.

Tillsammans leder alla de här små lögnerna som vi talar om för oss själva till en rejäl överraskning när affärskostymen ska på igen, när vi återvänder till jobbet.

Ofta så får man lätta på livremmen ett eller ett par hål, men det är klart, vi vet ju att det kan ta lite tid för julmaten att ”sjunka ner”. Eller så har vi ju faktiskt inte varit på toan på ett bra tag.

Eller hur?

Resultatet av vårt festande, som vi ju faktiskt är värda och inte skulle kunna leva utan, är att de flesta av oss långsamt lägger på oss ett par kilon om året tills vi vaknar upp en dag och plötsligt inser att det är omöjligt att klämma in magen i de gamla byxorna och att vi behöver en ny kostym.

Samtidigt intalar vi oss att en fullvuxen man har mer muskler än en ung kille, så det är de manliga musklerna som gör att vi behöver den där nya kostymen.

Resulatet av det här är att när vi når 55-årsåldern så är de flesta av oss överviktiga.

Sanningen är att det är nästan omöjligt för oss att inte lägga på oss extrakilon, som senare leder till hjärtattacker, hjärnblödningar och ökad frekvens av bland annat koloncancer. För övervikten gör att vi blir både sjukare och lever kortare.

Förutom att vi kanske också blir lite mindre vackra.

Men det finns ännu fler dåliga nyheter – och det är att bantning fungerar nästan aldrig. Men det misstänkte du säkert.

Det är nämligen så att 95 procent av dem som förlorar vikt genom bantning återgår till sin tidigare vikt inom ett eller två år. Det är därför som veckotidningarna ständigt bjuder på nya bantningstips, det här är en marknad, särskilt för kvinnor, som är nästan outtömligt och har gjort många affärsmän rika.

Och om vi bantar med hjälp av läkemedel så får vi tillbaka vikten ännu fortare. Och en del av de här medicinerna får oss bokstavligen att skita i brallorna om vi äter fet mat, men det är förstås en biverkning som snabbt får pillerätarna att minska på fettintaget.

Problement är att så fort vi slutar ”banta” så går vi tillbaka till våra gamla ovanor och enda sättet att hålla borta extrakilona är att totalt lägga om dieten. För evigt. Eller att äta bantningsmedicinerna ”for ever”.

Nästa dåliga nyhet är att motion och att gå på gym inte heller fungerar särskilt bra.

För även om du springer en halvtimme så gör du inte av med mer än ett par hundra kalorier, ungefär en knäckebrödsmacka med lite ost. Det hindrar inte att motion naturligtvis är mycket nyttigt, eftersom all aktivitet som höjer hjärtrytmen rejält (sex, springa, simma) gör jättemycket bra saker med kroppen som att sänka blodtrycket, och öka välbefinnandet – men det är inte ett bra sätt att förlora vikt.

De flesta av oss behöver bara 1.500 till 2.000 kcal per dag, och om vi ökar detta intag med 50 procent under ett par veckor under julen så måste vi faktiskt träna hårt två eller tre timmar varje dag för att bli av med den energin, under samma tid.

Inte något som många av oss har tid med.

Och om vi under en eller två veckor knaprar i oss pepparkakor och potatissallad från julbordet och dricker julmust och glögg så kan vi lätt få i oss kanske 7.000 extra kalorier, vilket motsvarar ett helt kilo rent fett.

Lösningen på problemet är ganska enkel, om än oerhört svår att praktisera.

Först, ta en titt i en matsal eller en restaurang närsomhelst under året. Du kommer att finna smala människor som äter viss typ av mat, som sallad och små portioner, och överviktiga som äter annan mat, som rejäla stekar och gärna en liten kaka. Det slår nästan aldrig fel.

Om man reser runt i världen ser man det här ännu tydligare. Man kan åka till USA och se feta människor som lever på hamburgare och läsk eller till Japan och observera en hel befolkning där nästan ingen är överviktig, som lever på fisk, frukt och grönsaker.

Det är nämligen så att vi är helt styrda av våra vanor. Vi tror att vi blir ”mätta” men till stor del är vi vana vid hur mycket vi ”ska” äta. Det här har man sett i studier som visade att om man gav folk mer på större tallrik åt de mer och gav man mindre på mindre tallrik åt de mindre.

Vi måste helt enkelt vänja av oss med de portioner vi nu äter, använda mindre tallrikar och lägga om kosten till saker många av oss kanske tycker är ”tråkigare”. Men eftersom maten är en så stor del av det som vi njuter av i livet så gör vi inte detta.

Det som gör det hela svårare är att det också går åt färre kalorier att släpa omkring på en lättare kropp under en hel dag, och det gör att när vi blir smalare så måste vi fortsätta att äta mindre för att behålla vår nya smala kropp.

Det finns naturligtvis många människor som lyckas lura statistiken och som bibehåller sin vikt. Men deras hemlighet är enkel, den är att äta mindre mat och färre kalorier varje dag, resten av sitt liv.

De har varken bättre ämnesomsättning eller någon annan hemlighet, än du, bara bättre vanor.

Det är nämligen ganska enkelt att sköta sin vikt, nästan lika lätt som plus och minus. Om du äter fler kalorier än du gör av med så hamnar varje extrakalori på magen, under hakan eller på rumpan. Och vill du bli av med de kalorierna så måste du göra tvärtemot vad du gjorde för att få dem. Stänga munnen och sluta svälja.

Det finns ett lätt sätt att känna när du börjar gör rätt. Du kommer att känna dig riktigt hungrig före varje måltid. Och hungern gör att den mat du äter plötsligt smakar oerhört mycket bättre. Kanske till och med så bra att du kan stå ut med att skippa efterrätten.

Men, som sagt, det här är lättare sagt än gjort.

Själv åkte jag på en rejäl matförgiftning strax före jul och tappade helt aptiten i ett par veckor. Det var en perfekt start på mitt tionde försök att lätta på vikten.