"Jurister måste våga ta debatten"

Hur mår rättsväsendet?

Rättsväsendet har under den senaste tiden kritiserats av allmänheten. Viss kritik finns det fog för enligt Bengt Ivarsson, men ibland är kritiken oförtjänt. 

– Polisen mår definitivt inte bra. Av psykologiska skäl anser jag att man exempelvis borde byta ut vissa personer inom organisationen. Det löser visserligen inte hela problemet, men om man inte gör det förvärras problemen. I övrigt är polisens interna problem i första hand en fråga för polisen och politiker. Eftersom det påverkar såväl klienter som advokater är det dock sådant som även Advokatsamfundet kan ha synpunkter på. 

Det finns en fara i all den negativa publiciteten kring polisen enligt Bengt Ivarsson, eftersom det urholkar förtroendet för rättsväsendet. Polisen utför även mycket bra arbete och för att stärka allmänhetens förtroende är det viktigt att framhäva goda exempel. Vidare anser han att jurister bör engagera sig mer i frågor som polisen vanligtvis ansvarar för. 

– I den uppkomna situationen är det viktigt att man till exempel i rollen som målsägandebiträde engagerar sig när polisens resurser brister. Advokatuppdraget är att företräda sin klient och nu när situationen är som den är ankommer det på advokater att engagera sig, för att stödja klienten i första hand, men indirekt även polisen på olika sätt. Det kan handla om att identifiera vittnen och att ge brottsoffret extra stöd. 

Många advokater är engagerade och identifierar de här problemen, upplever Bengt Ivarsson, som också anser att det i vissa fall kan vara befogat med hårdare straff, till exempel när det rör fall där skjutvapen och handgranater är inblandade, men det är minst lika viktigt att satsa på förebyggande åtgärder och att öka uppklarningsprocenten. 

– Jag uppfattar det som att vårt samhälle har blivit mer uppdelat och att många människor upplever ett utanförskap. Det tar sig bland annat uttryck i att man kastar sten på polis och brandkår eller att man röstar på populistiska partier. Jag tror att kraftfulla åtgärder måste vidtas för att minska utanförskapet. Människor måste ges möjlighet att göra olika val i livet. Därför är det viktigt att satsa på bostäder, utbildning och arbete. Samtidigt är det viktigt att signalera vilka spelregler som gäller och vad som inte är acceptabelt. Vi måste även se över hur vi kan öka antalet brott som klaras upp. Strängare straff löser inte så mycket om majoriteten av brotten inte klaras upp. 

Till skillnad från polisen fungerar åklagarväsendet relativt väl anser Bengt Ivarsson. Dock är det svårt att rekrytera duktiga åklagare och domare till domstolar på mindre orter, vilket är en kombination av få antal sökande och få utbildningsplatser till yrken som domare och åklagare. I förlängningen innebär det här ett demokratiproblem. 

– Visst är det bra att det finns duktiga advokater. Men, duktiga jurister måste även utbilda sig till domare.

Advokatsamfundet har tillsatt en arbetsgrupp som ska titta på de här frågorna. Enligt Bengt Ivarsson kan en åtgärd vara att antalet antagningsplatser till domar- och åklagaryrkena blir fler. Även advokatbyråer på mindre orter har rekryteringsproblem, berättar Bengt Ivarsson. 

– Det beror dels på att det inte finns någon egentlig tillväxt på mindre orter och att det är svårt att få tag på duktiga biträdande jurister till dessa orter, men det beror också på att advokater är försiktiga att anställa personal. Detta innebär givetvis ett problem för invånarna, eftersom det blir svårt att hitta en lokal advokat. Här kan Advokatsamfundet träda in och genom bland annat utbildning hjälpa advokater att bli duktigare entreprenörer. 

Vidare kritiseras domstolarna för att ha för låg kunskap inom affärsjuridiska tvister och här menar Bengt Ivarsson att denna kritik i betydande omfattning är korrekt.

– Det finns anledning att till exempel se över vad man kan göra för att underlätta för domare att specialisera sig. Kanske ska mer kvalificerade affärsjuridiska tvister bara handläggas vid vissa tingsrätter. Den nuvarande ordningen innebär att skiljeförfarande väljs allt oftare som tvistelösningsmetod, vilket självklart kan ha sina fördelar. Det leder dock till att prejudikaten på det affärsjuridiska området blir färre och att domstolarna kommer in i moment 22 där antalet affärsjuridiska tvister blir färre och färre.

En av nyckelfaktorerna till att upprätthålla förtroendet för rättsväsendet är att satsa på en tydlig och aktiv kommunikation med allmänheten. 

– Vi upplever samma stämningar här som i omvärlden. Det finns politiska krafter med dolda agendor, som vill minska tilltron till media, demokratiska institutioner och rättsväsendet. Verkligheten är ofta mer komplex än vad den framstår som och det är sällan som det finns enkla lösningar. Vi måste vara noga med att slå vakt om demokratin och där har jurister en viktig roll att fylla.

– Enskilda jurister måste våga sticka ut hakan, vara obekväma och ta debatten. Att vara jurist innebär ju många gånger att vara obekväm och att våga stå för det. Ofta är det människor som saknar juridisk kunskap som syns i den politiska debatten. Därför är det viktigt att jurister, som ofta är väl insatta i sakfrågor och har förmåga att på ett pedagiskt sätt förklara komplexa förhållanden, också ger sig in i debatten. 

En särskild kategori jurister som definitivt borde synas mer i samhällsdebatten enligt Bengt Ivarsson är domare. 

– Det är inte ovanligt att domslut kritiseras. Då är det viktigt att domare förklarar varför domstolen har dömt som den har gjort och hur rättsväsendet fungerar. Om man kan göra det på ett bra sätt kanske allmänheten inser att det inte är så märkligt att domen har blivit som den blivit. Det här skulle kunna öka förtroendet för rättsväsendet. Den domare som förklarar detta behöver nödvändigtvis inte vara den som dömt i målet. Den mediagrupp som finns inom domstolarna gör ett bra arbete, men skulle kunna vara mer proaktiv genom att till exempel skriva och svara på debattartiklar.

Vidare har advokatbyråer ett ansvar när det kommer till frågor som att öka jämställdheten och förbättra mångfalden. 

– Många advokatbyråer inser att mångfald innebär en konkurrensfördel. Men, det här är inget "quick fix". Det går åt rätt håll, men det tar tid. Advokatsamfundet har tillsatt en arbetsgrupp för att se vad man kan göra för att öka andelen kvinnliga advokater.

Bengt Ivarsson berättar att Advokatsamfundet även har dragit igång ett projekt med advokater som ställer upp som stödpersoner för nyanlända. För egen del har han haft kontakt med invandrare som arbetat som advokater i sina hemländer och som har som önskemål att arbeta som advokater här. Men det är tyvärr svårt med tanke på kraven som ställs på språkkunskaper och kunskaper om det nationella rättssystemet.  

Vad anser du om nämndemannasystemet?

– Det är ett system som i vart fall i sin nuvarande form har överlevt sig självt. Idag är cirka tre procent av Sveriges befolkning medlemmar i politiska partier. Det innebär att i praktiken är 97 procent av Sveriges befolkning diskvalificerade att bli nämndemän. Problemet med dagens nämndemannasystem är även att nämndemännen är en homogen grupp. Idag utgörs den främst av pensionärer och det är inte ovanligt att det endast är pensionärer eller studenter som plockas in, eftersom man då slipper betala inkomstersättning. Det kan även vara svårt för yrkesverksamma att vara borta från arbetet om det är flerdagsförhandlingar.

Bengt Ivarsson menar att bara för att man är politiskt engagerad innebär inte det att man har sunda värderingar och är bäst lämpad. Ska man ha kvar nämndemannasystemet bör rekryteringen vidgas enligt honom.

– Enligt min uppfattning är det viktigt att få in människor som accepterar den allmänna värdegrunden, människor som är engagerade och som vill bidra till ett bra samhälle. Dessa faktorer är viktiga, eftersom det handlar om att den åtalades och brottsoffrets upplevelse av rättvisa inte ska äventyras. Även andra personer än politiskt aktiva bör komma i fråga när man utser nämndemän, till exempel personer som är engagerade i olika organisationer.

Enligt Bengt Ivarsson bör även antalet nämndemän minskas.

– I många förhandlingar är det tre nämndemän. Jag tycker att det räcker med två nämndemän i de flesta fall. Jag anser även att man borde se över i vilka mål nämndemän ska döma och i vilka instanser man ska inkludera nämndemän. Till exempel är det bra att ha nämndemän i vårdnadstvister, men kanske inte lika lämpligt i komplexa skattemål eller datatekniska mål om nämndemännen saknar kunskaper inom dessa områden. Dessutom anser jag att man ska minska antalet mål nämndemän sitter med i och att det inte ska finnas nämndemän i kammarrätter och i hovrätter. Det skulle ge bättre förutsättningar till att betala högre nämndemannaersättningar, vilket skulle kunna öka mångfalden.

Företeelsen med nämndemän i hovrätter och kammarrätter kom till så sent som på 1970-talet och saknar därmed den långa tradition som finns med nämndemän i tingsrätterna, berättar Bengt Ivarsson. De ändringar som skett i rättegångsbalken innebär dessutom att hovrätterna numera har en överprövande roll där behovet av nämndemän blir mycket mindre.

Vad är på gång inom branschen nu?

– Vi ser en stark framväxt av nischbyråer. Samtidigt ökar konkurrens från utlandet och från andra än rent juridiska aktörer, till exempel revisionsbyråer. Många byråer är just nu fullt sysselsatta med att anpassa sig till digitaliseringen. Stora byråer hänger med, men det är betydligt tuffare för mellansegmentet och för mindre byråer. Här måste Advokatsamfundet dra igång ett projekt, för att se över hur vi kan bistå de mindre byråerna. 

Till följd av Brexit har Sverige goda förutsättningar att dra till sig fler skiljeförfaranden, berättar Bengt Ivarsson. Men, det gäller att vi marknadsför oss.

– Vi har hög kompetens inom området och en förutsebar lagstiftning. Avtalslagen har till exempel över hundra år på nacken och har dessutom nästan likartad utformning i hela Norden. Även om jag sörjer Brexit har vi nu möjlighet att locka till oss fler företag. Men, det här är ett gemensamt projekt och vi måste få uppbackning från regeringen. Den brittiska regeringen gör mycket på detta område för att stötta engelska advokatbyråer eftersom den insett vikten av detta. 

I vår avslutar du ditt uppdrag som ordförande för Advokatsamfundet efter fyra år. Vad ska du göra då?

– Det frågar min hustru också. Jag ser fram emot att vara aktiv i samhällsdebatten och att skriva debattartiklar. Det är viktigt att lyfta viktiga frågor och att synas i debatten. Jag ska även fortsätta att arbeta som advokat i Linköping. Det kan dyka upp något som lockar framöver så jag stänger inga dörrar. 

Vad har varit mest lärorikt i uppdraget som ordförande för Advokatsamfundet?

– Jag har fått inblick i många internationella frågor som bli viktigare och viktigare. Genom att lyssna på vilka utmaningar man möter utomlands och hur man hanterar dessa lär man sig mycket. Jag har även kunnat engagera mig i viktiga frågor som rör mänskliga rättigheter. När advokater i Polen och Ungern ifrågasätts och när advokater i Turkiet misshandlas kan vi ge stöd på olika sätt. 

Bengt Ivarsson berättar att han har skickat brev till turkiska myndigheter, för att påtala brister i rättssystemet. Svenska och europeiska advokater har även närvarat under rättegångar mot advokater i Turkiet. 

– Inte på grund av att jag är övertygad om att allt kommer att vända på grund av det, men det är viktiga markeringar att göra. 

Vilken är Advokatsamfundets viktigaste roll anser du?

– Advokatsamfundets roll är att agera väckarklocka i samhället när enkla lösningar presenteras till komplexa problem. Ofta är det inte så enkelt att lösa problem som det kan framstå i debatten. Vi måste problematisera, ifrågasätta och lyfta upp olika perspektiv.  Vi arbetar därför på att synas och att få massmedial genomslagskraft. Det är i dessa sammanhang viktigt att vi advokater tydligt markerar en gemensam hållning, men även att det framförs av flera personer. Det är bra om det inte bara är jag och generalsekreteraren som syns i media. 

Vilken är Advokatsamfundets största utmaning anser du?

– En av de största utmaningarna är att hålla ihop Advokatsamfundet.  Advokatbranschen är ingen homogen grupp utan består av en mängd olika aktörer, allt från stora affärsjuridiska advokatbyråer i Stockholm till mindre humanjuridiska byråer ute i landet. Alla aktörer har givetvis olika prioriteringar, vilket innebär att  man har olika syn på frågor. Även advokater styrs av olika politiska ideologier som påverkar vilka frågor som de anser att Advokatsamfundet bör bedriva. En annan utmaning för Advokatsamfundet är att fortsätta att spela en viktig roll i samhället och att bevaka rättssäkerhetsfrågor utan att bli en allt för politisk aktör. Eftersom advokater kan ha olika partipolitiska uppfattningar får vi aldrig hamna i en situation där vi uppfattas som stödorganisation till en viss politisk uppfattning.