Jens Lapidus får högsta betyg av en av de många ungdomsbrottslingar han företrätt som advokat.
"Jens Lapidus är en jättebra advokat"

Omdömet fälls av en 17-årig yngling från Södertälje, som för ”lite saker” sitter av sitt straff på ungdomsvårdskolan Märstahemmet utanför Stockholm. Riktigt vad det är han har gjort framgår inte: i brottsrubriceringen från Södertörns tingsrätt står ”rån”, men målet har flyttat till Södertälje tingsrätt och där känner man inte till det. Och själv är han förtegen.
Anmäl dig till Realtid.ses nyhetsbrev Juridik som skickas ut varje torsdag.
Realtid.se har gått igenom vilka brottmål Lapidus varit inblandad i de senaste åren (själv avböjde han av tidsskäl att berätta om dem). En rundringning till tingsrätterna i Södertörn, Attunda (Sollentuna och Gärdet) och Södertälje ger en lista på ungefär 100 mål, och brottsrubriceringarna (se lista nedan) är i många fall förortskriminalitet som hämtad ur Lapidus böcker: rån, misshandel, narkotikabrott etc.
– Han är jättebra, den bästa jag har haft, säger 17-åringen, som sin låga ålder till trots redan hunnit avverka flera advokater under sin kriminella karriär.
Framför allt framhåller 17-åringen att Lapidus är lyhörd och uppmärksam, samt välförberedd.
Har du läst någon av hans böcker?
– Ja, Gängkrig 145.
Boken är den tredje i Lapidus ”Stockholm Noir”-svit om huvudstadens undre värld, och är till skillnad från de två föregående i serieform (tecknare: Peter Bergting).
Vad tyckte du? Var den som verkligheten?
– Ja, den var bra.
17-åringen valde själv Jens Lapidus som sin offentlige försvarare, och det på en rekommendation från en kontakt i sitt kriminella nätverk, en kontakt som även han hade positiva erfarenheter av Lapidus insatser.
Det finns dock inte enbart brott av typen ”Stockholm Noir”, Lapidus genrebeteckning, i den populära advokatens register. Listan nedan innehåller även exempelvis barnpornografibrott – som dock visar sig vara avskrivet – och vårdnadstvister.
Ett smugglingsmål visar sig vid en närmare läsning av domen handla om tre personer som tagit in stora mängder sprit. Den av dem som Jens Lapidus försvarat, en 35-årig kvinna, är den enda som slipper straff: hon lyckas visa att hon ska ha spriten till en födelsedagsfest, varför tingsrätten anser att införseln är för privat bruk och tillåten.
En annan av de tre åtalade, en 56-årig finlandssvensk, är mindre lyckosam: han påstår sig ha tagit in sin alkohol för att bjuda medlemmarna i en norrländsk MC-klubb han vill gå med i på fest och därmed bli upptagen i klubben.
Tingsrätten godtar dock inte finlandssvenskens förklaring – att bjuda på sprit för att få gå med i en förening räknas inte som privat konsumtion – och han blir av med allt han fört in samt döms att betala 5.000 kronor i böter.
Till råga på allt visar Realtid.se:s kontroll att mannen inte kommit med i MC-klubben: den medlemsansvarige blir upprörd när Realtid.se kontaktar honom och frågar, och uppger att han inte ens känner till mannen i fråga.
Någon spritfest har inte förekommit.
– Det låter som ett påhitt, det här har jag aldrig ens hört talas om dundrar knutten, och får sig domen tillsänd.
Ska ni vedergälla nu?
– Nej nej, vi sysslar inte med sådant, försäkrar motorcykelklubbens med en stor piercing mellan näsborrarna prydde representant.
Han förnekar att klubben bedriver kriminell verksamhet. Att bli upptagen i klubben sker enligt honom varken efter spritfester eller kriminella inträdesprov: det handlar om att fungera tillsammans med övriga medlemmar, samt naturligtvis att ha en godtagbar motorcykel. En viss förkärlek för asatro tycks också hjälpa: klubben skriver sitt namn med runor på sin hemsida med festbilder.
Åter till Lapidus olika mål: ett vars brottsrubricering låter som ett typiskt Stockholm Noir-mål – misshandel – och därför studeras närmare visar sig vara ett familjedrama. En 33-årig man har på sitt eget bröllop sommaren 2007 misshandlat sin far, och döms för det till skadestånd till fadern på 1.640 kronor och böter på 15.000 kronor.
Brudgummen friades dock från anklagelserna om att under bröllopet även ha misshandlat sin styvmor.
Jens Lapidus själv tillerkändes ersättning av allmänna medel med 6.906 kronor i målet, vars dom erbjuder läsning nästan i klass med de framgångsrika romanerna.
Från domen:
Styvmoderns skildring:
Omkring midnatt föreslog hon fadern att de skulle lämna festen. Kort därefter kom brudgummen fram till henne och for ut i otidigheter mot henne och hon svarade med att han skulle hålla käften. Han tilldelade henne då en kraftig knuff med framsidan av knytnäven så att hon föll raklång till marken. Brudgummen hjälpte henne inte upp efter fallet. Hon led av degeneration i ryggkotor och fick av fallet ytterligare ont som kvarstår.
Faderns skildring:
Han uppmärksammade en folksamling runt sonen (brudgummen) och hustrun och hörde henne säga håll klaffen, varefter sonen gav henne en knuff i bröstet så att hon föll raklång till marken. Han sade till sin son att man slår inte en kvinna och ringde polisen för att få råd. Efter samtalet kom brudgummen/sonen fram till honom, slet telefonen ur hans hand och skrek att om du ordnat så att jag hamnar i häktet ser du mig aldrig mera och påstår du att jag slagit henne, varpå sonen tilldelade honom slag i ansiktet, hur många vet han inte, så att hans glasögon gick sönder och han föll med ansiktet mot en husvägg.
Sonen drog inte upp styvmodern efter hennes fall.
Sonen/brudgummens skildring:
Han märkte att styvmodern var i färd med att lämna festen och antog att fadern inte nämnt sitt åtagande att skjutsa brudparet i sin bil efter festen. Fadern försökte att beställa taxi i stället. Han blev arg och då hon kom fram och tog tag i hans arm ryckte han loss den, varvid hon satte sig på baken och efter någon sekund lade sig raklång för att öka dramatiken. Han reste upp henne och hon yttrade ”djävla unge”. Fadern återkom och meddelade att han hade tillkallat polis.
Han blev ursinnig och minns att han gav sin far två örfilar.
(Samtliga inblandade har typiskt svenska namn, men har avidentifierats .)
Domen utföll som den gjorde – brudgummen frikändes för misshandel av styvmodern, och dömdes mildare än vad fadern äskade vad gällde misshandeln av honom – eftersom den åtalade själv erkände viss misshandel av sin far. Tingsrätten lät ”den sedvanliga regeln gälla, att en målsägandes uppgifter inte har högre bevisvärde än den tilltalades om de inte stöds av annan bevisning.”
Hur mycket – eller snabba – cash filmen kommer att innebära för Jens Lapidus eller de andra inblandade – produktionsbolaget är Tre Vänner och det av danska Egmont ägda filmbolaget Nordisk Film – återstår att se.
Det bolag Jens Lapidus bedriver sin litteratur inom omsatte 4,5 miljoner kronor under 2008, vilket kan jämföras med 2,9 miljoner för 2007, eller med den jämnåriga Camilla Läckbergs 20 miljoner för 2008.




