Jätteras på Stockholmsbörsen

Om denna nedgång skulle hålla i sig till stängning blir det Stockholmsbörsens största ras på 21 år, värre än den 11 september 2001, dagen för terroristattackerna mot USA.

Vid 12-tiden på fredagen visade dock OMXS-index att paniken bland investerare gör att man även har den största kraschen på en dag hittills inom räckhåll.

Klockan 11.50 låg OMXS-index på minus 9,5 procent, vilket kan jämföras med det historiskt värsta raset hittills på 9,2 procent den 29 oktober 1987.

Stockholmsbörsens OMXS-index har 1980 som startår.

Förlorare bland storbolagen var på eftermiddagen fortfarande Volvo och Scania.

Mest av alla bolag tappade investmentbanken Carnegie som hade rasat med 42,2 procent till 25:50 kronor efter morgonens besked om en kreditreservering på en dryg miljard.

Börsraset förklaras av en flykt från aktier till säkra statspapper, enligt Esbjörn Lundevall, analyschef på SEB. Allt handlar om att undvika risk.

– Det är statsskuldväxlar eller vanlig bankinlåning man flyttar till. Det beror lite på vilken typ av aktörer det är som säljer, säger han till TT.

Han tror att tendensen kan hålla i sig ett tag till när de realekonomiska effekterna av kreditkrisen nu börjat få industriellt genomslag.

– Konsekvenserna verkar ju bara ha börjat att komma. Och 2009 ser ut att bli ett väldigt, väldigt svårt år för många företag, säger han.

Bakom Stockholmsbörsens kollaps på fredagen ser Lundevall i första hand Volvos katastrofsiffror.

– Det var en mindre katastrof från Volvo, med en halverad vinst jämfört med i fjol och en orderingång i Europa som sjönk med i runda tal 100 procent, från 42.000 till 115 enheter. Det betyder fullkomligt, totalt tvärstopp i orderingången i Europa, säger han.

Han tillägger att svenska exportföretag, som Volvo, nu även måste börja räkna bort draghjälp från tillväxtmarknaderna.

Carnegies gigantiska kreditförlust, på en miljard kronor, bidrar också till börsflykten.

– Det innebär att en tredjedel av tidigare bokfört eget kapital slås bort. Det är naturligtvis inget som uppmuntrar till risktagande i Sverige.

Den inhemska delårspaniken späs därtill på av en ”fruktansvärd nervositet” kring tillväxtekonomier i Östeuropa och Latinamerika och en växande oro för mindre valutor.

– Råvaruekonomier drabbas mycket hårt när råvarupriserna nu faller. Politiker agerar otroligt klumpigt och det finns hur mycket rykten som helst om allt möjligt. Och så finns det väldigt mycket nervositet i valutamarknaden, bland annat kring svenska och danska kronor.