Järnmalmskungen

Waplan är vd för gruvbolaget Northland Resources som är börsnoterat på Oslobörsen och utvecklar ett gruvprojekt i järnmalmsfyndigheten Kaunisvaara i norra Sverige.

Realtid.se får tag på honom.

Hur känns det nu här med allt? Vi har förstått att det är mycket på gång. Vill du berätta lite?

– Ja, i och med styrelsens beslut att köra igång projektet har vi ju nått ett mål som vi har jobbat för i ett par år, säger han.

– Och det är självfallet en stor tillfredsställelse att vi har kommit så långt att vi nu tar det här steget.

– Samtidigt brukar jag säga att det är nu det verkliga jobbet börjar med att bygga den här gruvan och knyta ihop de olika delarna.

– Så det är ju inte så att det blir en lugnare period för oss nu framöver, men det blir en annan typ av arbete än det vi har haft hittills.

När var det exakt som styrelsebeslutet fattades?

– Det togs i måndags kväll – det definitiva beslutet.

Hur stora investeringar handlar det om?

– Totalt kommer företaget att investera 700 miljoner dollar i den här gruvanläggningen, vilket motsvarar knappt 5 miljarder kronor.

Hur ska ni finansiera det?

– Vi har gjort en nyemission, och så har vi kommit mycket långt i våra diskussioner med bankerna.

– Hittills har vi fått positivt svar från någon bank och väntar på svar från de övriga.

– Vi jobbar med ett antal banker tillsammans och ska sy ihop det hela. Det är så vi för de diskussionerna.

Är det bara en formalitet eller finns det risk för att bankerna ger er nobben?

– Det är inte en formalitet, men de diskussioner vi har haft med dem och att en av dem har sagt ok gör att vi ser mycket goda möjligheter att lösa finansieringen på det sättet.

Hur mycket av de 700 miljoner dollarna kommer i så fall bankerna att stå för?

– Vi har pratat om att de skulle stå för 400 miljoner dollar av de 700.

– Och den nyemission vi gjorde var på 250 miljoner dollar, och så har vi ett par finansieringslösningar från våra kunder genom att vi har sålt hela gruvproduktionen.

För hela gruvans livstid?

– Nej, inte för hela gruvans livstid, men gruvproduktion för 7-10 år vilket varierar lite grand mellan de olika kundavtalen.

– Den produktionen motsvarar 100 procent av gruvans produktion under 7 år, och 80 procent under 10 år.

Är det till förutbestämda järnmalmspriser?

– Nej, men det är till förutbestämda prissättningsprinciper.

Kommer ni att behöva bygga en helt ny separat järnväg upp till Narvik för att kunna leverera järnmalmen?

– Planen är att vi först ska köra lastbil mellan Kaunisvaara och Svappavaara, och därefter använda Malmbanan till Narvik.

– Vi har bett om en diskussion hos Trafikverket om möjligheterna att gemensamt finansiera och bygga en järnväg från Kaunisvaara till Svappavaara.

– Men det är ju en diskussion som tar lång tid, så initialt blir det lastbil från Kaunisvaara till Svappavaara.

Så det är ingen förutsättning för projektet att bygga den järnvägen?

– Nej. Nejnej.

– Och sedan går ju Malmbanan till Narvik från Svappavaara.

Finns det tillräckligt med kapacitet för er på Malmbanan?

– Det finns kapacitet idag, och sedan ska LKAB utöka sin järnmalmsproduktion och komma igång med det.

– Men vi kommer inte att behöva full kapacitet på Malmbanan från vår sida förrän 2015 när vi har nått full produktion.

– Och fram tills dess finns det tillräckligt med tid för att göra de nödvändiga förlängningar av mötesplatser som behövs.

Så sådana åtgärder måste man alltså vidta då?

– Ja, Malmbanan fungerar bättre om man gör det.

– Jag tror att man med ”skohorn” nog kan klara alltihop, men med de utökade mötesplatserna får man systemet att fungera bättre.

Är det investeringar som Northland Resources måste stå för?

– Nej, i princip ska det vara Trafikverkets uppgift, eftersom Malmbanan ägs av svenska staten på den svenska sidan och av norska staten på norsk sida.

Så ni betalar för det genom era avgifter för att använda Malmbanan?

– Ja, precis. Det är ju så det fungerar va.

Vad tror du om järnmalmspriset, och hur ligger era produktionskostnader per ton i förhållande till det?

– Dagens järnmalmspris ligger på en nivå som är ungefär fyra gånger högre än vår produktionskostnad.

– Så det pris vi skulle få idag ligger i princip ungefär fyra gånger högre än vår produktionskostnad.

– Vi har dock självfallet inte räknat med de priserna när vi har räknat på vår kalkyl , utan då har vi räknat betydligt mer försiktigt.

Vill du säga siffrorna?

– Ja, vi har räknat med ett järnmalmspris på ungefär drygt 100 dollar per ton, på basis ”lastad på fartyg i Narvik”.

– Och vi har en kostnad på drygt 50 dollar per ton på fartyg i Narvik.

– Så det är fortfarande en bra marginal.

Och nu ligger järnmalmspriset på marknaden på 150-200 dollar någonting?

– Ja, i Narvik ligger det någonstans fyra gånger högre än vår produktionskostnad.

– Så med dagens priser som man får ut i Kina skulle vi få ut nästan 200 dollar per ton.

Finns det potential att förlänga gruvans livslängd om ni kan utöka malmfyndigheten?

– Det finns utan tvekan ett antal fyndigheter i området som kan utvecklas vidare, som vi kommer att prospektera när vi nu har byggt gruvan och anläggningen.

– Det är ju så det fungerar.

– När vi bygger färdigt nu så får vi ju de stora investeringarna klara, och då kan man ju utan vidare fortsätta att driva mycket längre med det antal fyndigheter som kanske är lite mindre – men finns i området.

Så det finns potential?

– Ja, det gör det.

Vilken vinst per aktie kommer ni att visa när gruvan når full produktionstakt?

– Vi har inte räknat på det sättet.

– Men jag kan säga förutsättningarna så kan du räkna själv.

– Sätter du an ett järnmalmspris på 100 dollar per ton lastat i Narvik, så har du en marginal på 48 dollar per ton.

– Och vi kommer att sälja 5 miljoner ton järnmalm per år, så tar du det gånger 48 dollar per ton så blir det cirka 250 miljoner dollar per år i vinst.

Och så får man dra ifrån vanlig skatt från det?

– Ja, just det.

Och man måste väl dra ifrån räntekostnader också?

– Ja, det får man göra också. Så det är inte en helt enkel kalkyl.

Hur många aktier ska man dela upp vinsten på för att sedan beräkna vinsten per aktie?

– Vi har idag 220 miljoner aktier utestående.

Finns det aktieanalytiker som bevakar Northland Resources?

– Ja, i Sverige är det Öhman, Enskilda och Handelsbanken.

– I Oslo är det Pareto .

– Och det finns även analytiker i London och Kanada på exempelvis Ambryon, Hayward och Royal Bank of Canada som bevakar oss.

– Så det är många.

Har du sett vad de anser att Northland Resources-aktien är värd?

– Ja, på Oslobörsen ligger Northland Resources-aktien i drygt 14 kronor, och jag skulle vilja säga att analytikernas riktkurser ligger någonstans mellan 25 och 30 norska kronor.

Varför tror du inte att börskursen ligger där idag då?

– Nej, men det som analytikerna talar om är ju var de anser att aktiekursen borde ligga om ett år eller så eftersom det sker en utveckling av bolaget.

– Det är inte vad de anser att aktiekursen borde ligga idag.

Vid 9.20-tiden på onsdagen stor Northland Resources-aktien i 14,65 norska kronor på Oslobörsen.

Enligt Bloomberg är Northland Resources värt totalt 3,2-3,3 miljarder norska kronor på Oslobörsen, vid gällande aktiekurs på 14-15 norska kronor.

Sommaren 2007 var aktien uppe kring 30 norska kronor. Sedan föll den till cirka 3 norska kronor i slutet på 2008, varifrån den stigit till nuvarande nivå.