Landet visar äntligen tillväxt och Koizumis seger i nyvalet borgar för fortsatta reformer. Har den forna asiatiska tillväxtmotorn vaknat till liv igen eller är det förtidigts att signalera fara över? Enligt svenska experter finns det flera orosmoln kvar över landet i öster.
Japans ekonomi


Efter att ha dragits med stagnation i nästan ett decennium rapporterade i måndags den japanska riksbanken tillväxtsiffror för andra kvartalet i år på 0,8 procent. Det var en tydlig förbättring mot den 0,3-procentiga tillväxten som hade prognostiserats tidigare. Det var det tredje raka kvartalet med tillväxt. Omräknat på årsbasis stiger Japans ekonomi därmed med 3,3 istället för 1,1 procent.
Den sittande premiärministern Junichiro Koizumi vann även en tydlig seger i helgens nyval, vilket ger honom mandat att fortsätta den påbörjade reformprocessen.
Bankväsendet har genomgått drastiska reformer och industrin har effektiviserats. Bland annat har man kommit ifrån den gamla traditionen med livstidsanställningar.
Trots dessa positiva indikationer anser Hubert Fromlet, chefsekonom på Föreningssparbanken, att det är för tidigt att blåsa faran över.
– Se bara på det faktum att den japanska statsskulden är omkring 160 procent av BNP. Det är världens största statsskuld. Det fungerar bara så länge Japan ligger kvar på den närmast obefintliga ränta som landet gör i dag. Skulle räntan stiga till normala nivåer förändras situationen drastiskt.
Enligt Fromlet är Japan på rätt väg, men det går för långsamt. Framför allt anser han att konkurrensen i tjänstesektorn måste öka. Fromlet tror även att det måste ske en ökad robotisering av industrin för att möta landets demografiska utmaningar.
Bo Hammerich, Managing Director på Citigroup i London med ett förflutet i Tokyo, anser även han att förändringarna går långsamt, men ser samtidigt naturliga förklaringar till detta
– Anledningen till att det gått så långsamt är att den japanska allmänheten krävt det. Varje samhälle måste finna en balans mellan att vidmakthålla den sociala ordningen och betona ekonomisk effektivitet. Koizumi lovade förändringar, något som japanerna vet behövs. Han genomförde mindre än han lovade, vilket japanerna tycker känns lugnande Det är därför han åter igen fått väljarnas stöd, säger Bo Hammerich på SNS:s seminarium i tisdags om den japanska ekonomin.
Bo Hammerich är noga med att poängtera att det senaste decenniet i Japan inte var ett förlorat decennium.
– Så mycket har förändrats: värderingar, livsstilar preferenser, institutioner och inte minst den statliga byråkratin. Regeringens roll i ekonomin har krympt samtidigt som relationen mellan byråkratin och den privata sektorn blivit mer formell och transparent.
Orsaken till Japans relativa uppryckning bedöms även bero på globaliseringseffekterna, inte minst genom trycket från Kina. Exporten till Kina har betytt ett stort lyft för den japanska industrin. Många japanska företag har etablerat sig i Kina. Detta är något som Bo Hammerich ser med viss oro på. Beroendet av Kina får inte bli för stort. Enligt Bo Hammerich finns det risk att luften går ur Kina efter de olympiska spelen 2008. Ett evenemang som Kina lägger alla tillgängliga resurser på och kanske lite till.
Ett annat hot som Japan står inför är att Koizumi måste avgå nästa år. Enligt Bo Hammerich finns det inga garantier för att Koizumis konservativa parti LDP fortsätter på reformlinjen.
– Att lösa Japans grundläggande problem kräver ett starkt ledarskap, men det är precis det som Japan kanske kommer att sakna när Koizumi avgår.
Ett annat problem som Japan kommer att behöva brottas med framöver är en åldrande befolkning. 2006 spås den japanska befolkningen nå sin topp på 127,7 miljoner människor, skriver Sweden-Japan Foundation i sitt senaste nyhetsbrev. Därefter kommer befolkningen att minska. 2050 kommer japanerna vara 25 miljoner färre än i dag. På sjuttiotalet gick det drygt åtta arbetande personer på varje pensionär. I dag är siffran 3,6 och 2025 spås den sjunka till 2.
Vad Japan kommer att behöva är arbetskraftsinvandring och en rejäl babyboom för att klara tillväxten på sikt. Men allt fler japanska kvinnor väljer att satsa på karriären istället för att bilda familj.
Enligt Bo Hammerich är ett stort problemet att få kvinnor erbjuds fast anställning. De flesta går mellan olika vikariat, vilket ger en allt för osäker tillvaro för att bilda familj.
Sveriges tillträdande kulturattaché i Tokyo Anette Masui tillägger att föräldraledigheten endast är tre månader i Japan.
Om Japan har tillfrisknat eller inte återstår att se. Hur som helst kvarstår det faktum att Japan fortfarande är världens näst största ekonomi, med en BNP som är 20 gånger större än Sveriges. Landets BNP utgör 68 procent av Asiens BNP, enligt uppgifter från Exportrådet. Bara Tokyo motsvarar hela Kina mätt i BNP.

Compricer är Sveriges största jämförelsetjänst för privatekonomi. Klicka här för att jämföra courtage.