Försöken att begränsa grupptalanrättegångar mot företag i USA har fått amerikanska advokatbyråer att söka sig till nya marknader. Den nya strategin: att ragga klienter i Europa. "Dels är det advokaternas skyldighet att ta reda på vilka som lidit skada, dels handlar det om stora pengar", säger Jonas Bratt, partner i advokatbyrån Andrén Bratt Eversheds.
Jänkarna kommer: 'class action' är här

Mest läst i kategorin

Amerikanska advokatbyråer som tjänat miljardbelopp på att driva grupptalan mot företag i USA har stött på patrull.
– Amerikanska myndigheter försöker genom lagstiftning dels begränsa storleken på skadestånden, dels begränsa möjligheten att flytta mål till alltför ”generösa” delstater. Det gäller till exempel New Jersey och Kalifornien, säger Jonas Bratt, partner i Andrén Bratt Eversheds, som själv praktiserat i New York.
Nu kontrar de amerikanska advokatbyråerna genom att exportera grupptalan till Europa.
Byråerna dammsuger Europa på aktieägare som lidit finansiell skada på grund av företags tvivelaktiga eller olagliga agerande. Det handlar om företag vars aktier handlas i USA och/eller företag som bedriver verksamhet i USA. Till exempel kan det röra sig om ett prospekt som kan tyckas ha gett en alltför positiv bild av företaget inför en börsintroduktion mot bakgrund av att aktien sedan faller som en sten. Det kan också handla om företag som medvetet blåst upp vinsten, som i fallet WorldCom och Enron.
Exempel på amerikanska firmor som sökt sig till Europa för att bredda sin klientbas är Schiffrin & Barroway. Informationen på advokatfirmans hemsida kan nu läsas på 16 olika språk.
Enligt egna uppgifter representerar New York-baserade Milberg Weiss Bershad & Schulman europeiska käranden i 27 olika grupptalanrättegångar i USA.
Cohen, Milstein, Hausfeld & Toll i Washington, samarbetar med ett belgiskt konsultbolag som raggar belgiska klienter åt advokatfirman i konkurrens med en annan känd amerikansk advokat, William Lerach. Lerach är känd, eller snarare ökänd, för att ha tjänat miljontals dollar på att stämma Silicon Valley-företag och är enligt Forbes en av de bäst betalda, och av företagen mest fruktade, advokaterna i USA.
Enligt Jonas Bratt är de amerikanska advokatfirmornas ökade aktivitet i Europa delvis en följd av att både företag och investerare agerar på en global marknad.
– Advokatfirmorna är skyldiga att ta reda på vilka som lidit skada av ett företags olagliga handlande. Det spelar ingen roll om investeraren är svensk eller amerikan.
Men det handlar också om möjligheten att tjäna grova pengar.
– Det är ingen hemlighet att så kallade riskarvoden som advokaten får vid en grupptalan kan bli betydligt mycket högre än de arvoden advokaten kan ta ut i andra typer av mål. Att söka upp klienter i Europa kan också vara nödvändigt för att advokaten eller firman över huvud taget ska kunna stämma ett företag. För att en domare ska ge tillstånd krävs det att gruppen består av tillräckligt många personer, säger Jonas Bratt.
Men den amerikanska stämningskulturen drabbar Europa även på andra sätt.
Förra året fördes grupptalan mot 29 utländska företag i USA, vilket är den högsta siffran någonsin. Det framgår av en studie av PricewaterhouseCoopers.
Enligt The Wall Street Journal hävdar amerikanska handelskammaren att advokatbyråerna även arbetar utifrån en långsiktig strategi. Företrädare för organisationen gör gällande att byråer lobbar för att europeiska länder ska införa lagar som gör det möjligt att driva grupptalan lokalt. Och länder som Tyskland, Nederländerna, Frankrike och Italien har antingen redan infört, eller planerar att införa, lagar som möjliggör den här typen av mål.
I Sverige trädde lagen om grupptalan i kraft våren 2003. Men enligt Jonas Bratt existerar fortfarande avgörande skillnader mellan USA och Sverige som gör att grupptalanrättegångar inte fått något genomslag i Sverige.
– Den kärande, alltså den som stämmer ett företag, tvingas betala hela rättegångskostnaden om målet förloras. Så är det inte i USA. Det är därför amerikanarna går till domstol och svenskarna nöjer sig med att skriva en arg insändare i Expressen.
I USA finns också något som kallas ”punitive damages”. Det betyder att investeraren kan få ett straffskadestånd som inte har någon koppling till storleken på förlusten.
– Domstolen anser helt enkelt att företagets handlande är så oerhört klandervärt att den beslutar sig för att straffa bolaget. Det kan handla om mycket mer pengar än den faktiska skadan, vilket gör att grupptalan blir betydligt mer intressant i USA, säger Jonas Bratt.

Compricer är Sveriges största jämförelsetjänst för privatekonomi. Klicka här för att jämföra courtage.