11 apr.
2026

Realtid

"Jag ljög pensionärer rakt upp i ansiktet"

Helene Rothstein

Det konkursade investeringsrådgivaren EWMG hade ett callcenter i Skövde som också gått i graven. Realtid.se har talat med en av dem som arbetade som kundbokare. "Vi blev duperade allihop".

Realtid.se har skrivit om investeringsrådgivaren European Wealth Management Group. Bolaget som nu gått i konkurs hade aggressiva försäljningsmetoder och det var från ett callcenter i Skövde som nya kunder värvades till EWMG.

Centret i Skövde slogs upp i början av april 2009. Ägarna till EWMG lockade med saftig provision samt med att man själv skulle kunna bli mäklare en dag.

– Ingen av oss hade jobbat inom finansbranschen tidigare, berättar en tidigare anställd.

Folk kom från Volvo, resebranschen eller hade arbetat på andra callcenters. Man började med att gå en säljskola. Denna var först en vecka lång men kortades sen ned till en halvdag och hölls på hotell Plaza i centrala Skövde. På kursen lärde man sig klassisk säljmetodik: Inledning, något att locka med, behovsanalys och avslut.

– Ägarna tryckte på som fasen. De sa hela tiden att det gick för långsamt, att vi inte fick prata för länge.

– Jag hade viss talang för att sälja. Att jag därtill inte sålde någon produkt utan att vi hjälpte pensionärer med att få koll på sin pension kändes bra.

Men Stockholmspensionärerna var väldigt påringda och luttrade.

– Ibland var man det sjunde samtalet som de fick på en dag.

Det ledde till att kundbokarna framhävde det egna företaget EWMG och sågade konkurrenter:

”Acta ska man akta sig för.”

Först sades det att den som bokat in en kund senare skulle återkoppla till samma kund för att höra hur mötet i Stockholm hade gått. Men så blev det aldrig.

– Det stör mig mest: att deras namn aldrig syntes medan jag hela tiden fick fronta med mitt namn. Vi fick heller aldrig nämna rådgivarnas namn.

På callcentret i Skövde var de först ett tiotal personer, det infördes ett två-skift-system för att ringa yngre personer på kvällarna, centret expanderade och innan konkursen arbetade över femtio personer där.

Grundlönen låg på 15.000 – 16.000 kronor. Därefter fick man provision som utgick från hur många kunder som kom på möten på Biblioteksgatan i Stockholm, så kallade kom-kunder.

Tre kom-kunder per dag gav en bruttolön på 35.000 kronor.

Försäljarna frågade pensionären:

Var har du din pension i dag? Har du fonder och aktier? Hur sparar du i dag?

Om någon pensionär bodde i ett hus men inte hade så mycket pengar uppmanades de till att belåna sitt hus, ”Ta ett seniorlån för det behöver du inte betala på åtta år, då har det lånet redan gett så mycket avkastning att det är inte är några problem.”

Själva hade kundbokarna i Skövde aldrig själva närvarat vid något möte på Biblitokesgatan utan beskrev mötena så som mäklarna i Stockholm återgett dem:

”Du kommer in, du får en kopp kaffe… Vad dricker du för kaffe förresten? Jamen, då fixar vi det… Mötet är tvådelat, först går de igenom hur din ekonomi ser ut och sedan vart du vill komma och hur du på bästa sätt kan nå dina mål.”

– I efterhand visar det sig att de aldrig pratade om pensionen utan bara hur mycket pengar folk hade till att investera i RBS:s Beta Centurion eller Autopilot Vector eller Gamma.

”Det är en kapitalskyddad produkt som du aldrig har sett förut. Det är ett hävstångsverktyg. Lägger du in hundratusen kan du aldrig förlora de pengarna.”

Efter ett tag kom de i Skövde i kontakt med gamla kunder som visade sig vara missnöjda med aggressivt bemötande på mötena, samt att de inte hade fått de vinster som utlovats.

– Herregud, den äldsta vi talat var 104 år gammal! Vi hade lovat folk att de skulle få hjälp med sin pension. Och vi trodde att de fick det! Men vet du hur många som fick hjälp? Ingen! De riktade bara in sig på deras förmögenhet.

– De tjänade väl ingenting på att hjälpa folk med pensionen. Förmodligen hade ägarna i Stockholm ett avtal med Royal Bank of Scotland som satte en väldig press på dem, typ den här månaden ska ni dra in 200 miljoner kronor till oss.

Men trodde du verkligen bara att de pensionärerna bara skulle få information om sin pension på mötena?

– Jag förstod ju att meningen var att de skulle investera men att det var frivilligt. Och ja, jag trodde också att de skulle få information, och jag tycker det skulle ha varit jättebra. Om vi sen skickar folk till RBS och får en peng för det så
skulle det ha varit okej.

För att EWMG skulle få ytterligare kunder skickades mäklare från Stockholm ner till Skövde.

– De kom hit i sina fina kostymer, hälsade inte på någon, var inte ett dugg pedagogiska utan bara sågade oss högt framför alla andra. De var värsta Gestapo. Folk blev livrädda och jag mådde dåligt av att se hur de behandlade människor.

Folk sades upp utan motivering, det var viktigt att de försvann snabbt: bättre att de gick hemma med lön under uppsägningstiden än att de ringde och ”brände nummer”.

Till en början kontaktades folk med en pension om minst 250.000 kronor om året. Dessa var lättare att locka till sig än den senare grupp som EWMG riktade in sig på: väldigt förmögna pensionärer.

– Då blev det omöjligt att uppnå provision. Vårt främsta argument var att folk skulle få mindre pension men riktigt rika skiter ju i om de får någon tusenlapp mindre.

Å andra sidan, dessa nya kom-kunder hade mycket mer pengar att investera så för EWMG betydde det att lönekostnaderna i Skövde sänktes, samtidigt som kapitalstarka kunder investerade.

När verksamheten drog igång var personalen blandad på callcentret. Med tiden sjönk snittåldern avsevärt. Enligt Realtid.ses källa är de flesta nu mellan 18 och 22 år.

– Många har detta som sitt första jobb och är lätta att dupera. Men vi blev duperade och hjärntvättade allihop.

– Jag trodde vi gjorde något bra! Nu mår jag dåligt eftersom jag ljög pensionärer rakt upp i ansiktet utan att veta om det. Och det handlar om pensionärsstocken som slitit hårt för att bygga upp det Sverige vi har i dag.

Helene Rothstein
Helene Rothstein

Senaste lediga jobben

Mest läst i kategorin