IT-ministern efterlyser dagordning

Under tisdagen presenterade Sveriges nya it- och regionminister regeringens budgetproposition i Halmstad.

Anna-Karin Hatt sitter just nu på flyget hem till Stockholm och regeringskansliet.

Först hann hon med att bli intervjuad av partikamraterna i Centerpartiet.

I ett filmklipp för partiets hemsida förklarar hon att ”nu går startskottet för att ta fram och konkretisera en digital agenda för Sverige” motsvarande den som EU-kommissionären Neelie Kroes presenterade i maj.

– Sverige har drivit på i EU-sammanhang för att EU skulle ta fram en digital agenda, säger Anna-Karin Hatt.

– Nu är det dags att Sverige definierar sin agenda.

Hon går inte in på vad hon själv vill ha med på en sådan dagordning. Hon säger inget om vilka frågor hon tänker ta itu med först utan nöjer sig fortfarande med allmängiltiga formuleringar.

– Hur kan vi på bästa sätt använda it-tekniken för att skapa jobb och företagande och utveckling och tillväxt för alla delar av Sverige, frågar it- och regionministern utan att ge några svar.

Istället tar hon upp arbetslösheten bland ungdomar, klimatförändringar och företagande som viktigare frågor i budgeten än it.

Sveriges EU-kommissionär Cecilia Malmström ”jobbar inte direkt med it-frågor” förklarar hennes pressekreterare.

Varken Malmström eller Hatt vill prata om hur det gått för Sverige med EU:s digitala agenda.

Dagen efter att Anna-Karin Hatt utnämndes till minister av statsminister Fredrik Reinfeldt i förra veckan gav hon en ledtråd om vilka områden som hon uppfattar som centrala.

– När det gäller IT- politiken är det min ambition att ta det som jag kallar tredje steget i it-utvecklingen och på allvar använda tekniken i människans tjänst, sa hon då till samma interna informationskanal, Centerpartiets webbplats som styrs inifrån partikansliet i riksdagen.

Regeringen skriver nästan ingenting om it, informationsteknik eller det som i EU och USA kallas ICT i budgetpropositionen. Datorer i allmänhet och internet i synnerhet förekommer inte i propositionen.

Ett undantag är Skatteverket, som får 115 miljoner kronor extra om året 2011 till 2014 för ”it-system”.

Regeringen uppmärksammar också att Riksrevisionen granskat varför myndigheterna inte klarat av att samverka genom sina it-system.

När flera myndigheter ska jobba tillsammans så försöker de ofta åka snålskjuts på varandra. Det är vad Riksrevisionen kommit fram till.

Alla ”nedprioriterar sin del” av jobbet. Dessutom har de ofta lagen mot sig. Man får fortfarande inte samköra data hur som helst.

Regeringen behöver nu bli tydligare i sin styrning, finansiering och uppföljning av it-samarbeten mellan myndigheter, konstaterar Riksrevisionen.