Island redo för nej på lördag

Det säger Arnor Sighvatsson, biträdande chef på Sedlabanki, Islands centralbank. Även om det innebär att IMF, Sverige och andra långivare ställer in utlovade utbetalningar av lån.

Den isländska ekonomin krymper mer än väntat i år om utbetalningar av lån från IMF, Sverige och andra långivare drar ut på tiden. Men statsfinansiellt klarar sig Island utan pengarna. Åtminstone under 2010.

Den bedömningen gör flera ekonomer TT talat med. Och på torsdagen även biträdande centralbankschefen Sighvatsson i en intervju med Reuters.

– Håll er lugna. Vi kommer att hantera det där i sinom tid, är hans budskap till finansmarknaden inför lördagens folkomröstning om Icesavelagen.

– Detta är inte världens undergång. Det visar bara att förhandlarna inte hunnit få till ett (nytt) avtal före folkomröstningen. Men det förändrar inte något i grunden. Island har aldrig ställt in några betalningar och kommer aldrig att göra det, tillägger han.

Icesavelagen handlar om hur Island ska betala en skuld till Storbritannien och Nederländerna för att dessa betalat insättningsgarantier för sparare som drabbats av Internetbanken Icesaves kollaps i oktober 2008.

Han kan inte ange någon exakt brytpunkt för när inställda låneutbetalningar börjar få allvarliga konsekvenser för ö-rikets regering, men ser att det kan bli vissa refinansieringsproblem 2011, om det dröjer så länge.

Skulle det handla om ett par månader till kan det leda till att Islands bruttonationalprodukt faller med kanske 5 procent i år i stället för de 2—3 procent som de flesta prognosmakare har som riktmärke.

Sedlabankis och regeringens ambition att börja lätta på Islands strikta kapitalreglering kommer heller inte gå att uppfylla så länge man inte får tillgång till nya låneutbetalningar, enligt Sighvatsson.

Regleringen av kapitalflöden, bland annat med en inhemsk och en internationell kurs för den isländska kronan och begränsningar för kapitalrörelser över gränsen, infördes för att förhindra spekulation mot den isländska kronan efter landets bankkollaps 2008.

Sedlabanki har inte behövt stödköpa isländska kronor sedan november 2009.

Efter —6,5 procent för Islands BNP i fjol räknar regeringen i Reykjavik nu med att ekonomin krymper ytterligare 2—3 procent i år. Skulle utbetalningar av nödlån från Sverige, övriga nordiska länder och IMF dra ut på tiden kan det dock väsentligt försämra läget.

Dessutom behövs lånen, som ges i utländsk valuta, för att stärka Islands kreditvärdighet inför det att stora obligationslån ska läggas om i slutet av 2011.

En isländsk Icesave-lag, som byggde på ett tidigare avtal mellan Island, Storbritannien och Nederländerna, avvisades i helgen av 93,5 procent av deltagarna i en isländsk folkomröstning. Lagen var godkänd av alltinget, men stoppades av ett oväntat veto från Islands president i början av januari, vilket gjorde att frågan hänvisades till folket.

Sedan vetot har Islands regering, hittills utan framgång, försökt förhandla om villkoren i avtalet med britter och holländare. Islands regering har i sina möten med brittiska och holländska kollegor försökt uppvisa en enad isländsk front i frågan, som byggt på att företrädare för den isländska oppositionen varit med i arbetet.

Efter helgens folkomröstning har flera ledande oppositionspolitiker i Reykjavik i intervjuer uttryckt sig skeptiskt mot den sittande regeringens ansträngningar att skaka liv i förhandlingarna igen.