Iran-kampanj bra för svenska banker

Stuart Levey har ägnat sommaren åt att resa runt i Europa för att träffa regeringstjänstemän och höga näringslivschefer.

Levey är anställd av det amerikanska finansdepartementet och hans mål har varit att få europeiska storbanker att avsluta sina relationer med Iran. Och resan har burit frukt. Bland annat har tyska jätten Deutsche Bank meddelat att man i september avslutar sin verksamhet i landet.

– Det amerikanska tänkandet har varit att påtala att det finns en så kallad ”reputational risk” för företag som gör affärer med i Iran, att det påverkar ryktet i USA, säger Jonas Wendel på Utrikesdepartmentet till Realtid.se.

Vissa banker har börjat använda euros istället för dollar i samband med Iran-affärer. Enligt Irans vice centralbankschef, som citeras av Financial Times, drar landet in motsvarande 370 miljarder kronor på sin olja, och endast 30 procent av det betalas i dollar.

Även om USA inte lyckats övertyga FN att införa hårdare sanktioner mot Iran finns amerikanska lagar som förbjuder företag att göra affärer med landet. Och eftersom de flesta stora europeiska banker har kontor i USA måste de följa de reglerna.

– Man måste komma ihåg att USA har ett politiskt intresse av att svartmåla Iran samtidigt som man inte har några betydande kommersiella intressen att försvara i landet. USA har sedan länge ett handelsembargo och man kan därför gå relativt långt i sina krav, säger Jonas Wendel.

År 2005 fick holländska ABN Amro böta 80 miljoner dollar för att deras USA-kontor behandlade penningtransaktioner som involverade en iransk bank.

Svenska Nordea har kontor i både USA och Iran.

– Vi har förstått från banker i Europa att amerikanska myndigheter har tryckt på, säger Hans-Gösta Engzell, markandsansvarig för Mellanöstern på Nordea.

Har ni blivit kontaktade av amerikanska myndigheter?

– Jag kan inte svara på det. Jag kan inte, jag vill inte. Jag tror inte att jag får svara på det för frågan är på gränsen till vad som är banksekretess. Vårt kontor i New York har inget att göra med Iran, det får det inte. Vi har blivit kontaktade av amerikanska banker i rent operativa syften, de har påpekat att vi inte får använda våra dollarkonton för att hjälpa iranska banker.

– Vad vi gör är att vi hjälper nordisk exportindustri att säkra sina fodringar och att i vissa fall finansiera deras leveranser. Det är vår verksamhet, den är väldigt driven av våra kunder. I många fall har vi statligt stöd genom till exempel exportkreditnämnden, säger Engzell till Realtid.se.

Men det skulle faktiskt kunna vara möjligt
att USA:s anti-Irankampanj kan gynna svenska banker.

Om de större bankerna, med betydande verksamhet i USA, lämnar Iran, måste ju någon ta deras plats. Detta skulle öppna dörren för svenska banker som inte har något USA-kontor.

– Så kan man ju se på det om man vill. Men om det blir så i praktiken kan jag inte svara på. Jag tror att de svenska bankerna är mer restriktiva nu än de var tidigare. Det kanske finns möjligheter för fler affärer. Men sen om det verkligen blir så vet jag inte, säger Carin Johansson på Exportrådet, till Realtid.se.

Det amerikanska kikarsiktet är inte enbart riktat mot Iran. Tidigare i sommar skapade den amerikanska tillsynsmyndigheten SEC en lista över företag som gör affärer i länder som ”sponsrar terrorism”, alltså Iran, Kuba, Nordkorea, Syrien och Sudan.

Med på listan fanns svenska bolag som Volvo, ABB, Lundin Mining, Astrazeneca och Stenbecks telekomföretag Millicom.

Listan är bortplockad från SEC:s sajt men USA:s kampanj har skakat om bankindustrin. HSBC, Barclays, Credit Suisse, Royal Bank of Canada är några banker som stängt ner kubanska företags konton det senaste året.

Svenska staten utövar dock inga påtryckningar mot företag som gör affärer i till exempel Iran.

– I Sverige har vi varit noga med att inte kräva av våra företag att de själva implementerar sanktioner och restriktioner som går utöver vad FN och EU kräver, säger Jonas Wendel.