Internet behöver katastrofplan

I princip ligger hela ansvaret för internet i Sverige på en stiftelse, II-stiftelsen. Förvisso i nära samarbete med till exempel PTS och en lång rad andra institutioner. Så har det varit sedan internet började bli en etablerad företeelse i mitten av 90-talet.

Då var det några hundra entusiaster som hakade på tåget och ingen kunde ens drömma om hur det skulle se ut tio år senare.

Knappast någon samhällsfunktion, vare sig det gäller näringsliv, offentlig förvaltning eller organisation skulle klara en enda dags verksamhet utan internet.

PTS vill därför öka statens möjligheter att påverka kraven på nätets säkerhet. För det krävs enligt PTS ändringar av lagen om elektronisk kommunikation. Alla operatörer som tillhandahåller internettjänster, mobiltelefoni eller andra former av allmänna kommunikationstjänster måste se till att tjänsten klarar ”rimliga” krav på funktion och tekniskt säkerhet, skriver PTS i rapporten som överlämnades till regeringen på tisdagen.

Dessutom vill PTS att strafflagstiftningen ses över för att kunna straffa dem som stör eller förstör nätets funktioner.

Sedan 2004 har PTS på regeringens uppdrag utrett vad som behöver göras för att öka säkerheten och skapa garantier för att inte internet klappar ihop.

PTS konstaterar att förutom den rent fysiska säkerheten, att inte servrar och knutpunkter kan utsättas för till exempel attentat, är det viktig att säkerheten för också andra funktioner stärks.

”En högre säkerhet för domännamnssystemet (DNS) och trafikutbytet mellan operatörer måste uppnås”, skriver PTS och fortsätter:

”Utöver detta arbete är det viktigt att planera för eventuella allvarliga störningar och katastrofer”.

.

TT