"Inte mer billiga pengar"

Billiga bolån till människor som inte hade råd att betala uppmuntrades av USA:s politiker men tvingade till slut omkull bolåneinstitut och banker.

– Alltför billiga pengar i USA drev fram dagens kris, sa Angela Merkel till det tyska riksdagen Bundestag under onsdagen enligt Financial Times.

Nu applåderar den amerikanske centralbankschefen Ben Bernanke investmentbanken Goldman Sachs kris-obligationer. Banken trycker i praktiken upp egna pengar till ett värde av 39 miljarder kronor.

Ben Bernanke annonserade i måndags ett krispaket på 800 miljarder dollar för att köpa upp bolån och konsumentkrediter – utöver de 700 miljarder dollar som Barack Obama enligt samtstämmiga läckor vill lägga på vägbyggen, modernisering av skolor, vindkraftparker och solenergianläggningar.

En tredje omgång med just 700 miljarder dollar har den amerikanska kongressen sedan tidigare öronmärkt åt finanskrisen.

– Jag är djupt bekymrad över att vi nu kan vara på väg att förstärka den trenden genom de åtgärder som vidtas i USA och i andra länder och över att det kan leda oss in i en likadan kris igen om fem år, sa Angela Merkel.

Tyskland har utsatts för påtryckningar för att lösa krisen med statliga pengar men Merkel har inte velat stimulera efterfrågan.

Det tyska krispaketet är värt motsvarande blygsama 120 miljarder kronor på två år, enligt Merkel ett ”välavvägt och proportionellt motdrag, skräddarsytt för läget”.

Sveriges finansminister Anders Borg levererar ett krispaket på 50 miljarder kronor för 2009 och 2010 innan jul, tror SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist.

Borg spenderar i så fall nästan hälften så mycket som Merkel, trots att Sveriges BNP bara är en åttondel av Tysklands.

Lika mycket pengar förlorar Sverige om året under krisen bara i utebliven BNP, bedömer Konjunkturinstitutet.

Samordnade momssänkningar vore ett effektivt verktyg tror Konjunkturinstitutets generaldirektör Mats Dillén – om det gick att samordna sådana insatser mellan länderna.

EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso konstaterar att det blir svårt.

– Beteenden är olika. Det finns kulturella skillnader.
En momssänkning kan ha en liten effekt i vissa länder medan det är rätt i andra, som Storbritannien. I allmänhet förespråkar vi öka diskretionära utgifter framför skattesänkningar, sa han under onsdagens presskonferens enligt nyhetsbyrån Direkt.

EU-kommissionen godkände under onsdagen ett krispaket på 2.000 miljarder kronor – 1,5 procent av EU:s BNP.

Tanken är att de 27 medlemsländerna ska bidra med 1.700 miljarder kronor. EU:s finansieringsinstitut EIB ska skjuta till resterande 300 miljarder.

Medlemsländernas regeringar måste godkänna krispaketet under toppmötet den 11-12 december om det ska bli av.

Flera länder ifrågasatte omedelbart om alla skulle ställa upp.

Poul Nyrup Rasmussen, tidigare dansk statsminister, nu ledare för EU-parlementets socialdemokrater, litar inte på Tyskland och Italien.

– Angela Merkel och andra konservativa ledare som Berlusconi kan mycket väl vattna ur hela planen genom att vägra att betala.