"Inte i hamn än"

– Vi får invänta representanthuset, men jag har svårt att tro att de skulle tacka nej till det här.

Representanthusets chockartade sänkning av det förra förslaget gör att bedömare världen över fortfarande lever med en osäkerhet. Senaten bedömdes som ett mindre hinder för miljardräddningen och utfallet var väntat.

– Det gör att osäkerheten kvarstår, säger Bergqvist som en förklaring till vikande kurser i Asien efter senatens besked.

Samtidigt ska man inte underskatta betydelsen av senatens godkännande, anser Bergqvist. Ett misslyckande för förslaget skulle innebära att de globala problemen förvärras.

– Det här var ett nödvändigt steg. Vi måste lösa problemen i USA, och det är bara amerikanerna själva som kan lösa det, så den här pusselbiten måste komma på plats.

– Man måste angripa epicentrum i den här finansoron, och det är ju USA.

– Det var allmänt väntat, får man säga, och pressen ökar nu på representanthuset, säger Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson till TT.

Bakom senatens godkännande ligger internationella påtryckningar, förändringar i förslaget och inte minst de kraftiga konvulsionerna på marknaden sedan huset röstat nej i måndags.

Kursfallen i Asien efter beskedet från USA kommenterar Isaksson så här:

– Det speglar att det i stort sett var förväntat. Dessutom speglar det att konjunkturoron blir allt starkare, inte minst efter fallen vi såg i inköpschefsindex världen över i går.

Han tror inte att reaktionerna i Sverige under dagen blir särskilt kraftiga. Gårdagens negativa marknadssiffror var kända innan börsen stängde och senatens beslut var trots allt det första av två som krävs.

– Den stora prövningen blir ju omröstningen i representanthuset.

Robert Bergqvist varnar för tidsoptimism. Den politiska processen måste få ta tid, även om det är viktigt att agera raskt.

– Men man ska inte glömma att det här är ett gigantiskt paket som ska sjösättas och det är ett stort antal skattedollar som berörs, säger han.

TT: Har marknaderna varit lite för otåliga?

– Ja, man har inte riktigt förstått att det här är så enormt stort och kan få väldigt stora konsekvenser.

Nu gäller det att se hur de nya pengarna används i det amerikanska finanssystemet. Bergqvist jämför med Japan under 1990-talet, när kapitaltillskott bands upp i statliga papper av nervösa banker. Nu måste pengarna ut och arbeta i systemet, säger Robert Bergqvist.

– Annars får vi den här allvarliga kreditåtstramningen och då stannar blodomloppet.

TT: Hur bedömer du den risken?

– Vi är lite där nu, skulle jag vilja säga, eller på väg in i det. Vi ser hur bankerna drar ned på kreditgivningen, och det är något som inte får ske egentligen.

På kort sikt finns en oro över det enorma finansieringsbehov som den amerikanska staten bär på. USA dras med ett sparunderskott som gör att pengarna måste komma utifrån, samtidigt som andra regeringar också sjösätter bankräddningspaket för mångmiljardbelopp.

– Man kommer att få konkurrera med andra regeringar, och det kan alltså verka drivande uppåt på räntorna, säger Bergqvist.

Höjda långräntor skulle slå mot företag som söker finansiering, och i förlängningen mot tillväxten. Räntorna kan också drivas upp om omvärlden inte har förtroende för USA:s ekonomi och beslutsfattarnas förmåga – ännu ett skäl att låta den politiska processen ta tid och resultera i ett brett stöd för räddningsplanen, påpekar Bergqvist.

Samtidigt understryker han att den globala lågkonjunkturen inte lär vända över natten även om kreditkrisen skulle få behandling med amerikanska skattedollar. Det handlar om andra problem som inte kan lösas med ränte- eller skatteåtgärder.

– Det finns en risk att det blir en allmän besvikelse – nu har vi fått det här på plats, nu borde alla problem lösas. Då tror jag att man är lite naiv.