Alliansen och näringslivet vill komma överens med de rödgröna om företagsklimatet – innan valet.
Innovation hellre än pension


Wallenbergsfären, Saltjsöbadsavtalet och den svenska modellen var samhällets ryggrad under 1900-talet. I dag gäller det istället att övertyga alla om nyttan av att låta nya företag växa. Det gäller att hitta en ny gemensam syn på vad det är som skapar välstånd.
Det fick näringsminister Maud Olofsson höra under ett möte på Ingenjörsvetenskapsakademien i Stockholm på torsdagen.
– Det är så djupt rotat i vår kultur att det är de stora företagen och de stora överenskommelserna som ligger till grund för vårt välstånd. Men ituationen är annorlunda idag, sa Lars Backsell, nyvald i styrelsen för börsnoterade Bioinvent, ordförande i Recipharm och entreprenören bakom skavsårsplåstret Compeed.
Lars Backsell är en av alla företagare som nu vill se en blocköverskridande överenskommelse om förutsättningarna för entreprenörer och företagare. Det är nödvändigt, och det är möjligt. Det har ju gått vägen förr.
– Det här är en lika viktig överenskommelse som pensionssystemet, sa Lars Backsell.
Det här är förstås något som den absoluta eliten inom näringslivet gärna pratar om.
– Satsar vi inte tillräckligt på att driva på tillväxten så kommer vi ha mindre att fördela i framtiden, sa Marcus Wallenberg.
– Vi behöver innovation och uveckling som kan skapa tillväxt och nya jobb.
– Vi behöver tänka på två saker samtidigt. Dels behöver vi större och medelstora företag som är väletablerade. Dels behöver vi skapa nya företag för framtiden.
– Innovation är kunskap som omsätts i nya värden. Det behöver inte alls vara nya prylar utan kan handla om nya tjänster, nya processer eller nya organisationsformer.
Marcus Wallenberg passade på att hota ännu en gång med att några av Sveriges största företag kan välja att flytta produktion och huvudkontor utomlands om skatterna inte blir lägre.
– Vi vill varna för att Sverige blivit beroende av några få stora företag. Det räcker med att bara ett par stora företag lämnar Sverige för att konsekvenserna ska bli stora.
– Den privata tjänstesektorn är svag i Sverige. Utbildningen i Sverige borde kunna höjas både till kvalitet och nivå.
– Jämfört med många andra länder har vi bra förutsättningar. Vi har varken budgetunderskott eller korruption att kämpa med.
– Men Sverige tillhör de små, öppna ekonomier som måste slåss på världsmarknaden.
– Förra veckan påpekade OECD att regeringen har ett ansvar. Regeringen har ett ansvar för det regelverk som styr företagen. För skatterna. För utbildningen. För forskningen. Och för att stimulera entreprenörskap.
– Vi menar att det är möjligt att göra Sverige till världens bästa innovationsmiljö. Då behöver vi stöd från regeringen. Vi behöver en innovationsstrategi för Sverige. Vi behöver en vision. Kanske så här: ”Ständig förnyelse och innovation gör Sverige till världens mest attraktiva land att bo och verka i”.
– Till år 2020 ska det här göra Sverige till en av de fem starkaste länderna i OECD.
Näringsminister Maud Olofsson har hört det förut och kvävde en gäspning.
– Det är inte Maud som behöver en blåslampa på sig utan ett antal av hennes regeringskollegor, sa Anna-Stina Nordmark, vd för intresseorganisationen Företagarna.
Marcus Wallenberg har varit ordförande i lobbygruppen Innovation för tillväxt som Ingenjörsvetenskapsakademien bildade i höstas. Lagom till valet presenterar han nu fyra förslag för hur arbetsgivarna ska få det bättre.
Experter och vetenskapsmän som flyttar hit från andra länder ska inte behöva betala lika mycket skatt som alla andra. Det här ska vara en fortsättning på systemet med expertskatt från 2001 som inte fått genomslag.
Staten ska vara med och finansiera forskning till nytta för små och medelstora företag.
Staten ska hjälpa företag att paketera sitt erbjudande vid upphandlingar.
Staten ska också skapa fonder som ska hjälpa företag med pengar och rådgivning. Det här beskrev Marcus Wallenberg som ”kompetent kapital i tidiga skeden” i en debattartikel i Dagens Nyheter den 4 april. Det handlar om tre till fem miljarder kronor under fem till åtta år.
Nu paketerar han förslagen under parollen Affärsplan Sverige.





