Ingves viftar bort reaktionerna

LONDON Så kommenterade riksbankschefen Stefan Ingves varför han tror att marknaden över lag hade förväntat sig fler framtida räntehöjningar och en högre räntetopp än vad Riksbanken förutspådde i sin prognos.

Riksbanken höjde som bekant reporäntan med 0,25 procentenheter igår. Det förvånade ingen. Däremot låg Riksbankens prognos för den framtida reporäntan rejält under marknadens förväntningar och kom som en shock. Både kronan och marknadsräntorna sjönk.

Vid en SNS konferens i London i går kväll avböjde Ingves att diskutera detta, men påpekade att de ränteskillnader år 2010 som det i huvudsak rör sig om, faktiskt ger relativt små skillnader i förväntad bruttonationalprodukt.

Ingves har varit med länge, och verkar ta uppståndelsen med ro. Det här är första gången som Riksbanken offentliggör en ränteprognos framåt i tiden, och han är därför inte förvånad över att man fått kraftiga reaktioner och en debatt.

Det stämmer säkert att många av de reaktioner som kom igår, beror på att marknaden nu fått tillgång till en ny typ av information. Men det går inte att komma ifrån att marknadens prognoser överlag pekar på en högre framtida ränta än Riksbankens.

Diskussionen om varför, kommer med all sannolikhet att få föras utan Stefan Ingves. Han påpekar dock att alla antaganden Riksbanken gjort är offentliggjorda, och att till och med den prognosmodell de använder finns tillgänglig för den som är intresserad.

Ingves gav också svar på tal till de kritiker som tycker det är fel att Riksbanken publicerar sin egen räntebana.

– Jag tycker det är extra viktigt att vi är öppna med hur vi resonerar, eftersom vi är en självständig riksbank med instruktionsförbud, sade han. Instruktionsförbudet innebär att vi varken får söka eller ta emot instruktioner, och därmed är det väldigt, väldigt viktigt att allmänheten kan bedöma vad vi sysslar med.

–Jag har arbetat bra länge inom offentlig sektor, och under den tiden, både här och i andra länder, har jag ofta stött på den här frågeställningen. Inte en enda gång kan jag dra mig till minnes att öppenhet varit till skada.

Tvärtom, tycktes han vilja säga, och berättade om den gången under hans tid som vice riksbankschef, 1994 – 1998, som man hade stort bryderi om huruvida en kontroversiell rapport, som Internationella Valutafonden gjort om Sverige, skulle hållas hemlig eller inte. Rapporten gjorde enligt Ingves ingen nytta för någon, eftersom ingen fick läsa den.

Till sist bestämdes i alla fall att den skulle offentliggöras. Internationella Valutafonden kallade till presskonferens. Man trodde på ett rekordintresse, men det visade sig att rapporten inte var så kontroversiell som man trott – ingen kom.

Frågan om vad riksbanken kommer att göra om de ekonomiska förutsättningarna förändras, innan det är dags att revidera ränteprognosen och på ett sätt som uppenbart påverkar räntorna, valde Ingves att inte besvara.

– Det är en hypotetisk fråga. Den tar vi då, sade han bara.

Anette Elving

frilansskribent, London

[email protected]