Ingves och Borg rasar mot lånefesten

Anders Borg och Stefan Ingves oroar sig för skenande huspriser och hushållens ökande skuldsättning.

Klicka här för att börja prenumerera på Realtid.se:s veckovisa nyhetsbrev Makro

Diskussionen om bolånetak, amorteringskrav, kapitaltäckningskrav för bankerna och minskade ränteavdrag är bra, anser finansminister Anders Borg.

– Sammantaget har vi inte något problem i svensk ekonomi i dag, men det här är en allvarlig risk när vi ser den samlade bilden och går in i nästa lågkonjunktur, säger Anders Borg till journalister på måndagseftermiddagen, skriver TT.

Samtidigt publicerar Riksbanken det tal Stefan Ingves håller vid BOK-BIS-konferensen i Seoul. Han säger att det trots den relativt starka återhämtningen i svensk ekonomi efter den finansiella krisen finns ett antal potentiella sårbarheter i det svenska finansiella systemet.

– I synnerhet är tillväxten i huspriserna och hushållens skuldsättning ohållbar på sikt. Att problem är under uppbyggnad är ännu tydligare i ett internationellt perspektiv. Det gäller inte minst de svårigheter som euroländer med svaga offentliga finanser på senare tid har haft med sin utgivning av statsobligationer, säger han.

Samtidigt poängterar han att dagens bostadspriser och hushållens skuldsättning inte är något omedelbart hot mot den finansiella stabiliteten. Däremot kan det inte uteslutas att det leder till problem i framtiden.

Hushållens skuldsättning stiger i snabbare takt än inkomsterna, belåningsgraden ökar och en stor andel av de svenska hushållen har rörlig ränta, konstaterar Stefan Ingves.

– Om man bedömer att den nuvarande ökningstakten i bostadspriserna och i hushållens skuldsättning kan hota den finansiella stabiliteten i framtiden kan det bli nödvändigt att agera snart, eftersom det tar tid innan åtgärderna får någon verkan, säger Riksbankschefen i sitt tal.

Enligt honom undersöker centralbanken olika instrument som kan användas för att förebygga eller dämpa hotet. Antingen genom att jämna ut bostadspriscykeln, begränsa hushållens skuldsättning eller att stärka bankernas motståndskraft.

– Man kan till exempel införa ett bindande tak för belåningsgraden i hushållens upplåning, eller ett tak för hushållens skuldkvot, konstaterar Stefan Ingves.

Enligt honom går det även att kräva att räntebetalningarna ska vara fasta under en viss tid. En annan lösning är olika skatteinstrument som kan påverka priserna på hushållens och de finansiella institutens aktiviteter.

– Man kan ändra kapitalkraven för finansiella institut eller kraven på de reserver (i svensk eller utländsk valuta) som de ska hålla hos centralbanken. Valet mellan förbud eller beskattning är inte nytt inom public choice-skolan, påpekar Stefan Ingves.