"Ingen risk för konkurs"

Eniro kom under tisdagen med besked om att bolaget kan drabbas av restskatt i Norge på 231 miljoner norska kronor, plus att Eniros verksamhet i övrigt går sämre än väntat så att tidigare guidning på en intäktsminskning på 10-20 procent i år kanske kommer att förvärras.

Vid 11.30-tiden hade Eniro-aktien fallit med 29 procent till 11,35 kronor, och som lägst hade aktien tidigare under dagen varit nere i 10,85 kronor.

Realtid.se får tag på aktieanalytikern Paul Gooden på banken RBS i London.

– Nu kanske Eniro måste omförhandla sina lån med bankerna, säger han.

Varför går det inte så bra för Eniros verksamhet?

– Jag antar att det både omfattar konjunkturcykliska och strukturella frågor, säger Gooden.

– Det verkar som att det finns tecken på en förbättring av den skandinaviska annonsmarknaden generellt, men Eniro märker inte av det, så det kanske har att göra med strukturella orsaker vad gäller tryckta telefonkataloger.

Gooden vill varken kommentera om det finns risk för att Eniro kommer att gå i konkurs, eller huruvida det finns någon framtid för tryckta telefonkataloger.

Tills vidare har dock Gooden rekommendationen ”behåll” för Eniro-aktien, även om han håller på att utvärdera den rekommendationen.

En annan analytiker – som vill vara anonym – svarar i telefon i London.

– Eniro har stora skulder, och en stor del av lånen ska omfinansieras år 2012, säger han.

De besked som Eniro kommit med nu under tisdagen reser enligt analytikern frågan om Eniro kommer att kunna infria sina lånevillkor.

– Jag känner inte till lånevillkoren i detalj, men vet att Eniro har inlett diskussioner med sina banker.

Huvudfrågan är enligt analytikern nu vad utfallet av de förhandlingarna kommer att bli, och särskilt vilken ränta Eniro kommer att få betala på sina lån.

Enligt analytikern betalar Eniro i dagsläget en skuldränta kring 5 procent per år.

Liknande bolag som italienska Seat Pagine Gialle har nyligen tagit ett lån genom att ge ut obligationer med en årsränta på 10,5 procent.

– Jag tror inte att Eniro behöver betala riktigt lika hög bankränta, eftersom Eniro inte är ett italienskt bolag utan är baserat i Skandinavien där ränteläget är lägre.

– Dessutom är Eniro inte lika skuldsatt som Seat Pagine Gialle.

Analytikern räknar därför med att Eniros omförhandlade skuldränta kan hamna på 8-9 procent per år.

Någon värdering av Eniro-aktien vågar sig analytikern inte på i nuläget.

– Men jag har en negativ rekommendation, säger han.

Någon risk för konkurs av Eniro ser inte analytikern som akut, men däremot kan det bli svårigheter för bolaget att göra överenskomna betalningar på sina lån.

– Marknadsvärdet på lån till Eniro ligger helt klart långt under utlånade belopp.

– Så är det även för lån till Seat Pagine Gialle.

Senast omfinansierade Eniro sina lån i slutet på 2007 med en löptid på 5 år, så de lånen löper ut 2012.

Enligt analytikern är det ett konsortium av 7 banker som har lånat ut pengar till Eniro:

• Danske Bank

• DnB

• Handelsbanken

• Nordea

• RBS

• SEB

• Swedbank

Lånet var från början på 13 miljarder kronor, men har avbetalats med en knapp halv miljard kronor per år.

– Eniro har ytterligare lån, men det här är den stora biten.

Nu är alltså nyckelfrågan för Eniro att lånevillkoren måste omförhandlas för att de ska klaras av.

– Det är en fördel för bankerna att de är prioriterade långivare, jämfört med om de lånat ut pengarna genom att köpa obligationer av Eniro, säger analytikern.

– Och de här bankerna känner Eniro väl.

– De har lånat ut pengar till bolaget sedan länge, och kan dess verksamhet.

Om situationen fortsätter att försämras för Eniro, antar analytikern att bankerna kommer att vrida åt tumskruvarna.

– Dels har det blivit allmänt svårare för bolag att låna pengar, och om Eniros verksamhet fortsätter att försämras och inte återhämtar sig lär bankerna bli mer krävande.

– Då kan vi komma att få se omfördelningar av Eniro till långivarnas fördel, säger analytikern.

Det kan exempelvis bli så att om Eniro fortsätter att inte uppfylla lånevillkoren, kan bankerna kräva att en del av lånen omvandlas till aktier vilket gör att Eniros befintliga aktieägare får en mycket lägre ägarandel en tidigare.

Realtid.se söker Eniros vd Jesper Kärrbrink, och efter en tid hör han av sig per telefon.

– Skattekraven i Norge och den temponedgång vi sett i vår verksamhet under första kvartalet och några veckor in på andra kvartalet, gör att vi nu kommer att träffa våra banker, säger han.

Ni har inte träffat dem ännu?

– Nej, vi ska göra det längre fram i juni.

– Vi kommer att redovisa våra planer framöver, för att se om vi behöver diskutera omförhandlade lånevillkor.

Kärrbrink medger att lånen från början var på 13 miljarder kronor från 7 banker.

– Men i dagsläget har vi en nettoskuld på 6,7 miljarder kronor i Eniro till de 7 bankerna.

Lånevillkoren innebär att bankerna har krav på att Eniro måste uppnå en viss minstanivå för resultatets andel av skuldnivån.

Kommentar till att utvecklingen för Eniros underliggande verksamhet försämras?

– Vi håller på att genomföra ett stort förändringsarbete inom Eniro.

– Det arbetet går enligt plan, men med en viss fördröjning.

Fördröjningen gäller särskilt Eniros säljarbete.

– Det har att göra med att vi inte hinner besöka så många kunder som vi har planerat.

– Därför ligger vi efter intäktsmässigt.

Kärrbrink började på Eniro för 2 år sedan.

Kommentar till utvecklingen sedan dess?

– När jag började identifierade jag ett stort förändringsbehov, eftersom Eniro jobbar i en bransch som förändras snabbt från en affärsmodell till en annan.

Det har att göra med att öka Eniros intäkter från internet, men där är konkurrensen samtidigt högre.

– Vi har varit tvungna att ta tjuren vid hornen och genomföra grundläggande förändringar av Eniro.

Det handlar om att genomlysa alla processer, kulturen, sättet att sälja och att mäta statistik.

– Vi genomför förändringarna steg för steg, och börjar nu närma oss slutet av förändringsresan.

– Vi visste om att det var stora förändringar som krävdes för att förändra oss, och säkra vår position som en ledande mediaspelare i Norden.

– Sedan har naturligtvis lågkonjunkturen och utvecklingen för den tryckta sidan gjort att förändringsarbetet har fått påskyndas.

– Den underliggande planen är densamma, men den har fått accelereras.

– Vi har blivit tvungna att spara mer kostnader, och justera åtgärderna under resans gång.

Något omedelbart krav på kapitaltillskott från aktieägarna ser inte Kärrbrink.

Fokus ligger nu på att vända trenden för intäkterna, och att fortsätta minska kostnader.

– Nu är vi i slutet av vår förändringsprocess, och i det här läget diskuterar vi med bankerna först och ser om vi kan ”öka takhöjden” där.

– Utgångspunkten är att vi ska kunna vända det här själva och diskutera med bankerna.

Vilka möjligheter har ni att lyckas med det?

– Det får vi se när vi träffar bankerna.

– Och vi får se om vi ens behöver omförhandla våra lånevillkor.

Kärrbrink understryker att skattekraven i Norge exempelvis inte ens är ett formellt domslut.

Och det kan även bli så att intäkterna tar bättre fart.

– Men när skattekraven och lägre intäkter än väntat sammanföll, kände vi att vi behövde informera aktiemarknaden om det.

Kärrbrink medger att affärsidén med att sälja annonser i telefonkatalogen Gula Sidorna får mindre och mindre betydelse.

– Mer och mer av våra intäkter kommer från internet, där vi under första kvartalet 2010 hade 65 procent av våra intäkter.

– Det är självklart att vi måste omvandla vår inriktning utifrån det.

– Det finns fler mediabolag än vi som behöver göra den omvandlingen, även om utvecklingen går snabbast för oss.

Och Eniro går trots allt inte med förlust.

Rörelseresultatet uppgick till 1,8 miljarder kronor under 2009.

Kärrbrink ser jättestora möjligheter för Eniro på internet framöver.

– Det handlar om att vi ökar vår relevans för folk på internet, och verkligen blir allas förstahandsval som lokal sökfunktion.

– Den planen jobbar vi på.

– Vi ser att sökbranschen växer så det knakar på internet, och vi tar en andel av den kakan.

– Vi har haft god tillväxt för våra intäkter från internet.

Eniros framtidsplaner för internet kommer att presenteras mera noggrannt under fjärde kvartalet 2010.

– Då kommer vi att lansera vår ”gula revolution” med mer planer för det.

– Då kommer vi verkligen visa vad vi menar med en väl fungerande lokal sökfunktion.

Det handlar om att ni säljer annonser på Eniro.se?

– Huvudpoängen är att vi genererar en faslig massa ”leads” åt våra kunder.

Eniro har 4.800 anställda i fem länder.

Behöver ni minska antalet anställda?

– Vi utvecklas kontinuerligt mot att bli ett mer och mer onlinedrivet bolag, och anpassar våra kostnader och vår personalkostym efter det.

– Men i dagsläget har vi intäkter kring 6 miljarder kronor per år genom en halv miljon kunder i flera länder, så vi är ett stort bolag som kräver många anställda.

Sedan tidigare har Eniro dock ett sparpaket varigenom 250 miljoner kronor per år ska sparas under 2010 jämfört med 2009.

Därutöver ska Eniro spara 300 miljoner kronor på årsbasis senast från 2013.

– Det innebär att vi sparar kostnader överallt.

– Men vi minskar inte personal för minskandets skull.

– Vi anpassar vår organisation och våra processer efter den ”affär” vi driver.

Eniros lönsamhet är något högre för internet än för Gula Sidorna.

I fjol var den så kallade ebitda-marginalen 27 procent för internet, och något lägre för Gula Sidorna.

Eniros mål är att ha en ebitda-marginal på 30 procent långsiktigt, vilket innebär efter år 2013.

Finns det risk att ni inte kommer att kunna göra överenskomna betalningar på era skulder?

– Nej, vi följer vår amorteringsplan till punkt och pricka.

Är Eniro i kris?

– Vår situation i förhållande till våra lånevillkor innebär att vi är högt skuldsatta utifrån den verksamhet vi bedriver.

– I grund och botten är Eniros verksamhet sund, med positiva kassaflöden före finansieringskostnader.

Men med nuvarande utveckling kan det bli så att Eniro inte uppfyller gällande lånevillkor.

– Så vi behöver få ökat utrymme för att få lugn och ro.

Finns det risk att Eniro kommer att gå i konkurs?

– Nej.

Kommentar till tisdagens kursras?

– Det kan inte jag kommentera som vd.

Hur många aktier har du själv i Eniro?

– 110.000 stycken.

Kommer du att köpa fler nu?

– Jag kan inte kommentera aktien.

Hela Eniro är värt 1,8 miljarder kronor på börsen enligt Bloomberg.