Människor lägger allt mer tid och pengar på att bromsa åldrandet. Entreprenörer som Douglas Stark driver på utvecklingen där blodvärden och biomarkörer blivit verktyg i jakten på fler friska år.
Industrin som vill förlänga livet växer så det knakar
Entreprenören Douglas Stark ägnar stor del av sin vardag åt att optimera sin hälsa. Han mäter sömn, kost, träning och 25 biomarkörer i ett Excelldokument för att bromsa åldrandet.
Men när hans mamma får Alzheimer och han själv vaknar utan hörsel på ett öra, spricker föreställningen om att allt går att kontrollera. Han börjar göra en medveten avvikelse från sin perfekta rutin och börjar dricka tre öl på fredagar.
Detta trots att det innebär en risk att hans liv blir något kortare.
Samtidigt blir hjärnan allt viktigare i Starks arbete. När han går igenom sina biomarkörer inser han att många av dem säger lite om just hjärnhälsa, den del av kroppen där åldrandet fortfarande är svårast att fånga.
Därför följer han i dag blodvärden som kan ge tidiga signaler om inflammation och andra riskfaktorer, och han använder dem för att se hur kroppen reagerar över tid.
Läs också: Evigt liv – ”fullkomlig idioti” eller framtidens hälsa? – Realtid
Miljarder satsas på att bromsa åldrandet
Samtidigt växer en hel industri fram kring tekniker som ska förlänga livet. Och den växer snabbt. I USA har Altos Labs tagit in 5,5 miljarder dollar för att försöka omprogrammera celler till ett yngre tillstånd. Retro Biosciences, backat av Sam Altman, är ett annat exempel.
I Sverige växer bolag som Neko Health, Elfcare och Starks eget Helsa fram med tjänster som kartlägger hälsa genom biomarkörer, blodprov och avancerad bilddiagnostik.
Läs mer: Dina grå hårstrån kan vara ett tecken på god hälsa – Dagens PS
Forskningen tar stora kliv framåt
Nobelpristagaren Venkatraman Ramakrishnan ser flera lovande spår i forskningen. Rapamycin har förlängt livet hos möss med omkring 20 procent, och läkemedel som metformin och GLP‑1 testas nu för att se om de kan bromsa åldrandet även hos människor.
Senolytika, som rensar bort skadade celler, och olika former av cellomprogrammering är andra områden som väcker förhoppningar.
Samtidigt är han är försiktig med att dra långtgående slutsatser. Det är fortfarande oklart om människans maximala livslängd går att flytta.
Däremot är forskare överens om att fler kan leva friska längre upp i åldrarna. Ramakrishnan betonar också att sociala faktorer spelar stor roll: vänner, familj och en känsla av mening påverkar livslängden i hög grad.
Läs också: Så många miljarder kostar stress och psykisk ohälsa – Realtid
Maskar lever tre gånger längre
På Stockholms universitet har forskare lyckats tredubbla livslängden hos rundmaskar utan negativa bieffekter. I vissa försök har livet till och med förlängts tiofalt.
Resultaten visar att åldrandet går att påverka biologiskt. Samtidigt verkar effekterna minska kraftigt ju mer komplex organismen är.
Så även om människans livslängd inte kommer att tredubblas på överskådlig tid kan olika behandlingar på sikt ge betydande effekter på hur länge människor kan hålla sig friska.
Vilket samhälle får vi om alla lever längre?
Filosofen Karim Jebari lyfter en annan aspekt: vad som händer med samhället om människor lever mycket längre.
Han varnar för stagnation, eftersom vetenskapliga och kulturella genombrott ofta kräver generationsskiften. Om människor lever kvar längre på maktpositioner kan utvecklingen bromsas.
Läs också: Hjärnan kartlagd på mikronivå – öppnar för ny miljardindustri – Dagens PS
