Hushållens förmögenhet på ny rekordnivå

Uppgången beror främst på stigande aktietillgångar till följd av en stark utveckling på de finansiella marknaderna. Samtidigt uppvisade hushållen både en topp- och bottennotering för hushållens skuldkvot. Det visar SEB:s Sparbarometer för tredje kvartalet 2020, som presenteras i dag.

Hushållens nettoförmögenhet ökade under det tredje kvartalet med 1 053 miljarder kronor (+5,8 procent) och uppgick vid utgången av kvartalet till 19 131 miljarder kronor. Värdet på hushållens bruttoförmögenhet steg med nästan 1 112 miljarder kronor till 23 767 miljarder kronor. Den största orsaken till uppgången är kraftigt stigande aktietillgångar (+8,5 procent). Hushållens nysparande uppgick till 96 miljarder kronor och är det enskilt högsta nysparandet under ett tredje kvartal i Sparbarometerns historia.

— Aktiekurser och bostadsvärden har visat en närmast förbluffande mostståndskraft mot pandemin. Det har lett till både nya börsrekord och rekordnivåer för hushållens samlade förmögenhet under det tredje kvartalet. Samtidigt ska vi komma ihåg att förmögenheten är ojämnt fördelad i befolkningen, en ojämlikhet som sannolkt har ökat under det här året. Den som äger aktier och sin bostad har haft en bra utveckling medan den som saknar sådana tillgångar i många fall haft det tuffare, säger SEB:s privatekonom Jens Magnusson i en presskommentar.

Under det tredje kvartalet ökade hushållens skulder med 60 miljarder kronor (1,3 procent). Det är en marginellt högre ökningstakt jämfört med motsvarande kvartal föregående år men något lägre än föregående kvartal (1,4 procent). På årsbasis steg ökningstakten (5,4 procent) för sjätte kvartalet i rad från bottennivån på 5,1 procent. Konsumtionslånen ökade med 0,9 procent och studielånen med 0,8 procent. Övriga lån ökade med 1,5 procent och bostadslånen med 1,3 procent. Bostadslånen står för nästan 80 procent av hushållens samlade skulder.

— Hushållens skulder fortsätter att öka i stadig takt, framförallt drivet av stigande bostadspriser som ger större bostadslån. Samtidigt visar Sparbarometern en splittrad bild när det gäller skuldkvoten, det vill säga när skulderna ställs i relation till tillgångar eller inkomster. Å ena sidan är skulderna rekordlåga som andel av tillgångarna. Å andra sidan är de rekordhöga i förhållande till genomsnittliga disponibla inkomsterna. Vilket mått som är viktigast går att diskutera, men båda måtten är relevanta och den som försöker dra säkra slutsatser från bara det ena måttet, vilket ofta sker, riskerar att hamna ordentligt fel, säger Jens Magnusson.

Skarmavbild_2020-12-17_kl._08.53.16.png