Hur hemliga blir Riksbankens nya stödköp?

Att stater på olika sätt intervenerar på finansmarknaden har varit legio sedan finanskrisen 2008 och ännu mer etablerat sedan corona-våren 2020. De japanska och schweiziska centralbankerna är två exempel som sticker ut lite extra. Vem kunde exempelvis tro att Schweiz skulle bli en av de stora vinnarna på kursrusningen för de amerikanska FAANG-bolagen?

Den svenska Riksbanken har agerat något blygsammare men har de senaste åren ändå byggt upp en omfattande portfölj med svenska stats- och bolånepapper. Planen var att detta innehav skulle minskas från och med i år men sen kom coronaviruset och kranarna vreds på för fullt igen. Riksbankens mandat från i våras är att obligationer för 500 miljarder kronor kan köpas fram till sommaren 2021.

En nyhet för i år är att även företagsinstrument som obligationer och certifikat kan köpas, om än i mindre skala. Sedan i april har Riksbanken köpt företagscertifikat för omkring 12 miljarder kronor över andrahandsmarknaden. Vid utgången av augusti uppgick innehavet till 2,6 miljarder kronor.

Från och med nästa vecka inleds köpen på företagsobligationsmarknaden. I ett första skede är det 10 miljarder kronor som ska investeras i dessa papper med längre löptid. Köpen kommer att göras direkt på andrahandsmarknaden och mycket talar för att allmänheten inte kommer att få veta vilka obligationer som köps in.

När det gäller företagscertifikaten är det bestämt att det är sekretess som råder då det handlar om känslig information för marknaden.

”Om Riksbanken skulle publicera information om vilka specifika företagscertifikat som den köpt eller innehar, skulle detta kunna påverka balansen mellan företagen på denna marknad och riskera leda till att marknaden fungerar sämre. Publicering av företagsspecifik information skulle alltså riskera att motverka syftet med Riksbankens certifikatsköp”, skriver banken på sin hemsida.

Exakt vad som kommer att gälla för de kommande obligationsköpen är inte känt. I beslutsunderlaget anges bara att ”närmare uppgifter” om köpen ska lämnas vid ”lämpliga tillfällen”. Om informationen kommer att sekretessklassas vet vi alltså först i efterhand.

Att Riksbankens intervention inte tillhör vanligheterna på marknaden visas av bankens eget beslutsunderlag. Banken ska eftersträva en ”likabehandling mellan emittenter” men kan samtidigt köpa på sig så mycket som hälften av ett enskilt företags hela obligationsvolym. Riksbankens val av obligationer kan därmed få stora effekter i enskilda fall.

Riksbanken poängterar vidare att företagsobligationer är mer svårvärderade än exempelvis statsobligationer och att andrahandsmarknaden både ”brister i transparens” och ”präglas av låg omsättning”. Det betyder i sin tur större risker för banken. Dessa bedöms dock som ”hanterbara” enligt beslutsunderlaget.

För att minska risken får banken bara köpa papper som håller sig inom investment grade-spektrat, alltså lägst Baa3/BBB-. Totalt fem ratinginstitut namnges som godkända utfärdare av kreditbetygen (Standard & Poor’s, Moody’s, Fitch Ratings, Nordic Credit Rating och Scope Ratings). Finns risk för sänkt betyg får köp inte göras men det är mer oklart hur Riksbanken ska krångla sig ur situationen om någon obligation ändå skulle få sänkt betyg efter köpet.

Av allt att döma kommer de första 10 miljarderna att följas av nya stödköp. Den som läser beslutshandlingarna från 31 augusti får inte en ljus bild av det ekonomiska läget. Och budskapet från riksbanken är att marknaden kan vänta sig mer pengar om det skulle bli ett värre läge framöver:

”Allt tyder på att det kommer att behövas penningpolitiska stimulanser i form av låga räntor och en stor mängd likviditet under överskådlig tid. Kombinationen av lämpliga åtgärder utvärderas kontinuerligt och kommer att anpassas till den ekonomiska utvecklingen. Riksbanken står därför beredd att vidta ytterligare åtgärder och tillföra den likviditet som behövs.”