Drygt 300 sjuka vet inte hur länge de är försäkrade i det kraschade försäkringsbolaget Aspis Liv. "Jag har aldrig stött på en situation där så stora tillgångar bara verkar ha försvunnit", säger likvidator Peter Morawetz.
Hundratals sjuka fast i Aspis Liv-skandalen

I samband med ett tillsynsärende i november 2009 upptäckte Finansinspektionen att försäkringsbolaget Aspis Liv saknade kontroll över 329 miljoner kronor som hade fastnat hos den schweiziska storbanken Credit Suisse.
Vem som hade förfoganderätt över pengarna som Aspis Liv behövde för att uppfylla svenska försäkringsbolags krav på solvens och skuldtäckning var också oklart. När det kom fram att miljonerna hade förts till en tredje part inledde FI och den schweiziska tillsynsmyndigheten FINMA ett samarbete och beordrade Credit Suisse att frysa Aspis konto.
Enligt ett avtal mellan banken och Hestiun Europe, som skötte kapitalförvaltningen åt Aspis Liv, skulle pengarna återvända till ett svenskt konto. Men snart meddelade Credit Suisse att endast försäkringsbolagets vd Jan Paju kunde beordra denna överföring.
Paju sade att detta hade han gjort. Ändå kom inga miljoner. Det visade sig att pengarna redan var pantsatta, genom en pantförskrivning. Brittiska Hestiun Europe hade förfoganderätten över pengarna som alltså fungerade som en säkerhet för Hestiun Europes (hittills oklara) lån ute i Europa.
Jan Pajus hävdade att avtalet mellan Aspis Liv och Hestiun, hade undertecknats av av någon som förfalskat Pajus namnteckning. Paju fick snart gå från vd-posten men har inte offentligt pekat ut vem förfalskaren kan tänkas vara.
FI lämnade över ärendet till Ekobrottsmyndigheten som inledde en förundersökning den 8 december 2009. Denna pågår fortfarande och leds av vice chefsåklagare Anders Hirsch, som inte kan uttala sig om ärendet.
– Förundersökningen pågår allt jämt, är det enda han säger till Realtid.se.
Vingeadvokaterna Peter Morawetz och Robert Wikholm inledde en likvidation av Aspis Liv den 23 februari i år. Uppgifterna är bland annat att ta över driften av bolaget samt försöka säkerställa så stora tillgångar som möjligt.
– Likvidatorerna har fört diskussioner som lett till att vi fick tillbaka delar av pengarna under hösten, runt 40 miljoner kronor, säger Charlotta Carlberg, avdelningschef på rättsavdelningen på Finansinspektionen.
Vad skulle Hestiun Europe använda alla miljoner till?
– Det är nog ganska klart att de tillgångar som finns i Schweiz är pantsatta till förmån för en tredje part. Men vad pengarna har använts till har vi inte full kontroll på ännu, säger Peter Morawetz.
Aspis Liv hade 150.000 kunder. Skandia och Länsförsäkringar övertog 20.000 av dem och försäkringsbolaget Moderna Liv tog över all personal, inventarier, merparten av kontorslokaler, den igångvarande verksamheten, rätten att få fortsätta teckna försäkringar samt kundregister. Det köpet blev klart i februari.
Men det som är kvar i Aspis Liv är alla de skador som inträffade före den 12 november 2009. Alltså runt 300 personer som hade blivit sjuka före detta datum.
– Dessa 300 personer är allt från deltid- till heltidssjuka till de som sannolikt kommer att bli friska – till de som kanske aldrig kommer att bli arbetsföra igen, säger Morawetz.
– De är vårt stora problem just nu. Vi hade inte tillräckligt med pengar i kassan för att föra med dem som redan hade drabbats av en skada. Ambitionen var att skära kostnaderna så mycket som möjligt och detta uppnådde vi genom att Moderna Liv tog över all personal och merparten av kontorslokalerna
Det finns dock fortfarande tillgångar i Aspis Liv. Men hur mycket samt hur länge pengarna räcker vill Peter Morawetz inte spekulera i.
– Detta är en så pass allvarlig situation. Det ringer många försäkrade till oss och frågar oss hur länge de kan få sina utbetalningar. Jag säger samma sak till dig som till dem: Ambitionen är att få in alla tillgångar så vi kan rädda de försäkrade. Fast det är, i dagsläget, en förhoppning och inget annat.
Än så länge har likvidatorerna lyckats betala ut ersättning till de försäkrade varje månad. Långsiktiga kostnader är svåra att beräkna då det beror på hur många av de sjuka som blir friska, vilka tillgångar som kommer in, samt vilken avkastning det går att få på de tillgångar som finns.
För många av de sjukförsäkrade i Aspis Liv rör det sig om mycket pengar. Det kan vara, berättar Morawetz, en ensamstående förälder som ska få 10.000 kronor i månaden i sjukförsäkring.
Hur länge lever de sjuka i ovisshet?
– Jag vågar inte svara på det. Men jag hoppas veta något mer om fyra-fem veckor.
Finns det någon statlig myndighet som tar vid om det inte fungerar för de sjuka?
– Nej. Och jag kan väl tycka att försäkringsbolag borde ha något som påminner om bankernas insättningsgaranti. Men det finns inte i dagsläget.
Vad har varit det svåraste att hantera i detta?
– Det känslomässigt svåraste är att vi inte ännu har lyckats få kontroll över tillgångarna utomlands och att vi ser och hör hur sjuka personer påverkas av det som har hänt i bolaget.




