Fyra av Sveriges mäktigaste näringslivskvinnor är överens i frågan kring kvotering.
"Hoppas att kvotering inte skall behövas"
Mest läst i kategorin
Ställs det högre krav på kvinnor som vill in i näringslivet?
Jane Lundgren Ericsson:
– Kompetensmässigt finns det inga speciella krav på kvinnor. Däremot finns det manliga strukturer som indirekt och direkt har premierat den traditionella mansrollen med långa arbetsdagar och ibland en hårdhudad machokultur. Men för att locka moderna kvinnor och moderna män krävs att vi företag visar på goda exempel att det går att kombinera karriär och familjeliv. Det är på sikt en överlevnadsfråga eftersom många annars kommer välja bort oss.
Sarah McPhee:
– Jag tror inte att det ställs högre krav, men kravprofilen kan vara väldigt anpassad omedvetet till en manlig norm. Det kan vara svårt att passa in, på samma sätt som att på kvinnodominerade arbetsplatser blir kompetensen definierad utifrån en kvinnlig norm.
Carola Lemne:
– Nej, det tycker jag inte. Däremot kan det nog vara så att det, oftast omedvetet, ställs högre krav för att kvinnorna skall kunna avancera.
Katja Bergqvist:
– Nej det tror jag egentligen inte. Du får nog bevisa dig både som man och som kvinna över tid. Arbetsgivarkollektivet måste dock bli bättre på att identifiera och matcha fram de duktiga kvinnorna.
Lena Apler:
– Inte initialt, men för att komma vidare definitivt. Finns inslag av grabbar väljer grabbar ganska tidigt.
Vad bör göras för att öka andelen kvinnor på chefsbefattningar?
Jane Lundgren Ericsson:
– Varje företag måste jobba med att utveckla kvinnlig chefspotential genom att anförtro kvinnor alla ansvarsfulla uppgifter. Vi måste också bli bättre på att peppa kvinnor att ta uppgifter som vid första anblicken verkar ligga utanför komfortzonen. Tyvärr är män ibland bättre på att våga ta sig an utmaningar. Många kvinnor drar fortfarande ett tungt lass i hemarbetet så möjlighet till flexibla arbetstider, RUT-avdrag mm är viktiga åtgärder för att möjliggöra karriär och föräldraskap.
Sarah McPhee:
– Vi på SPP har till exempel ett särskilt ”Talent management program” för att lyfta kvinnor och skapa förutsättningar för dem att ta steget fram. Sen handlar det om att aktivt och strukturerat arbeta för att få in kvinnor. För att det ska lyckas måste du bara bestämma dig för att hälften borde vara kvinnor och på så sätt få in rätt mix och kompetens.
Carola Lemne:
– Steg nummer ett är att öka kunskapen hos både män och kvinnor om de omedvetna utvalsmekanismer som finns. De kan motverkas med kloka policies och rutiner som till exempel att alltid ha både män och kvinnor som författar annonser, kräva av externa rekryteringsbolag att de skall presentera kandidater av båda könen, osv.
Katja Bergqvist:
– Lyft fram unga kvinnor till chefstjänster helst före men också under småbarnsåren så blir steget vidare i karriäran senare inte så långt. Man kan visst vara chef och fler-/ eller småbarnsmamma med rätt arbetsgivare.
Lena Apler:
– Kräv kvinnliga kandidater vid varje tillsättning. Se till att behåll och utveckla RUT avdrag.
Är styrelsekvotering nödvändigt?
Jane Lundgren Ericsson:
– Jag är kluven till den frågan. Osäker på hur det skulle kännas att bli kvoterad till en styrelse istället för invald på grund av kompetens. Men utvecklingen går alldeles för långsamt så då kanske kvotering ändå måste till för att få en väsentlig förändring.
Sarah McPhee:
– Jag skulle önska att det löste sig av sig själv, men händer inget kan det bli nödvändigt. Det behövs ibland en kritisk massa och att kvinnor inte alltid är i minoritet.
Carola Lemne:
– Jag hoppas att kvotering inte skall behövas eftersom jag egentligen inte tycker att det är ett optimalt instrument – men man kan ibland förtvivlas över den långsamma förändringstakten.
Katja Bergqvist:
– Kanske nödvändigt men väldigt tråkigt och ett misslyckande att behöva peka ut kvinnor som en särgrupp. Men jag håller med om att något måste göras. Det går ju pinsamt långsamt att skapa balans i styrelserummen.
Lena Apler:
– Inte nödvändigt men önskvärt för att tvinga fram en bredare rekryteringsbas på kort sikt.
Hur uppmärksammar du internationella kvinnodagen?
Jane Lundgren Ericsson:
– Jag brukar faktiskt inte göra något särskilt.
Sarah McPhee:
– Jag var på strategidag hela dagen med min ledningsgrupp där hälften är män, hälften kvinnor. På kvällen körde vi teknikträning i skidspåret med samma blandning. Jag tycker det är viktigt att vi ska trivas att arbeta tillsammans oavsett kön och bakgrund. Poängen med kvinnodagen är att alla människor har samma värde.
Carola Lemne:
– Just denna dag (dvs igår) genom diskussioner kring hur vi kan säkerställa kvinnors vård på lika villkor.
Katja Bergqvist:
– Jag ser inget värde i att göra något annorlunda en enskild dag utan det är alla årets dagar som räknas i denna fråga.
Lena Apler:
– Jag uppmärksammar frågan de övriga 364 dagarna lika mycket. Löjligt med en dag!
Vilken nyhet var den viktigaste i veckan?
Jane Lundgren Ericsson:
– Nyheten att 85 procent av Greklands obligationsinnehavare sa ja till skuldbyte. Det innebär att Greklands statsskuld minskas med cirka 100 miljarder. Det är ett viktigt steg på vägen mot att Greklands ekonomi stabiliseras och ger finansmarknaderna lugn och ro.
Sarah McPhee:
– Att det under veckan synliggjort så många duktiga kvinnor i ledande positioner, exempelvis Susanna Campbell. Det banar vägen för fler.
Carola Lemne:
– Denna veckan har utrikesnyheterna varit mest intressanta – presidentval i Ryssland och de republikanska presidentkandidaternas bataljer i USA.
Katja Bergqvist:
– Det måste bli Greklands lyckade uppgörelse med de privata långivarna.
Lena Apler:
– Ja du, utifrån kvinnoperspektiv eller vad?
Compricer är Sveriges största jämförelsetjänst för privatekonomi. Klicka här för att jämföra courtage.