Hon vill stoppa Gardell

De senaste månaderna har tung kritik riktats mot riskkapitalisten Christer Gardell och hans fond Cevian. Som storägare i Volvo fick han nobben till en plats i bolagets valberedning. Först efter att ha gått ihop med Parvus lyckades han till meningsmotståndarnas förtret nå fram till en stol. Men kritiken mot det kortsiktiga riskkapitalet har inte tystnat.

Ulla Reinius, före detta styrelseproffs, anser att Christer Gardell med sina allianser – exempelvis Parvus och Mats Qvibergs Öresund – utnyttjar regelverket för valberedningarna ”på ett sätt som knappast var tänkt” när det infördes med Koden för svensk bolagsstyrning.

– Problemet med att kortsiktigt kapital kommer in direkt i valberedningarna är att det får tillgång till alla strategiska planer. Därmed blir det en insiderposition, säger Ulla Reinius till Realtid.se.

Konceptet med valberedningar är unikt för Sverige och risken, menar Ulla Reinius, är att även utländskt kortsiktigt kapital utnyttjar specialkonstruktionen med valberedningarna.

– Det lockar hit utländskt kortsiktigt kapital och ger det en gräddfil in i hjärtpunkten i företaget. När det väl skett så påverkar det och bryter upp strukturen för det långsiktiga arbetet.

När Christer Gardell, som läget ser ut i dag, tar plats i Volvos valberedning i mitten av november knuffar han ut Andra AP-fonden.

Det behöver inte vara för att hon inte får sitta kvar, men till skillnad från Ulla Reinius anser Andra AP-fondens vd Eva Halvarsson att valberedningens makt trots allt är begränsad.

– Det gäller att ha lite perspektiv och se vilka frågor som valberedningen hanterar. Det handlar om att ge förslag till nya styrelseledamöter, i princip inget annat, säger Eva Halvarsson, till Realtid.se.

Eva Halvarsson, som satt med i den grupp som tog fram Koden för bolagsstyrning, uppskattar samtidigt diskussionen om valberedningarna.

– Jag tycker att de är på väg att finna sin form, även om jag kan kosta på mig att tycka att det är väldigt svart och vitt fokus på valberedningarna som sådana. Det känns som att man glömmer bort att alla ägare röstar för sina aktier på stämman, säger hon.

Att som i Andra AP-fondens fall få lämna valberedningen plötsligt kan ses som ett hot mot det långsiktiga arbetet för företaget. Och bland annat Aktiespararna anser att valberedningen ska utses av bolagsstämman och sedan inte förändras oavsett vilka ägarförändringar som sker under året.

– På så sätt säkerställer man långsiktigheten och kontinuiteten i arbetet med att tillsätta den bästa styrelsen. Annars kan det bli som i Volvo-fallet, med en märklig och rörig process som inte är positiv ur den aspekten, säger Aktiespararnas vd Elisabeth Tandan, till Realtid.se.

För Andra AP-fondens vd Eva Halvarsson är det dock ett svårare val.

– Jag vet inte riktigt, har inte satt ned foten ännu. Jag har funderat kring det här, och mycket kommer att baseras på hur ägarförändringarna under det här året hanteras. Därefter får vi utvärdera hur det gått. Men det är viktigt att ha en arbetsordning för valberedningen så den kan hantera förändringen, säger hon.

Aktiespararna ser just nu över sin ägarstyrningspolicy där de bland annat tittar på valberedning och tillsättning. Enligt Elisabeth Tandan är målet att slutföra den under hösten.