Hon tog steget – blev svensk jurist

Eva Häussling ingår i den grupp av utländska jurister som läser juridisk komplementeringskurs på Stockholm universitet. Hon är tysk jurist som har jobbat i Sverige i elva år. Först på Ericsson i fem år, där hon slutade 2003 och nu på Tysk-Svenska Handelskammaren.

Varför började du den här utbildningen?

– Det är kul att lära sig något nytt och bra att även formellt ha en svensk juristutbildning, säger hon.

Behövs det?

– Det underlättar. På Tysk-Svenska Handelskammaren jobbar vi mot båda länderna och då är det bra om man har svensk juristutbildning.

Visserligen var det ett tag sedan hon tog sin tyska juristexamen, 1993, men hon tycker ändå att det finns intressanta skillnader mellan tysk och svensk juristutbildning.

Här kan du anmäla dig för att få Realtid.ses nya nyhetsbrev med alla juridikartiklar som skickas ut veckovis.

För att klara utbildningen i Tyskland måste man göra ett examensprov som innefattar hela utbildningen och efter tingsmeritering följer ytterligare en jätteexamen.

Eva Häussling som gillar att plugga bestämde sig också för att skriva en doktorsavhandling om portugisisk grundlag. Att doktorera i Tyskland går fortare än i Sverige eftersom man inte behöver undervisa.

– Det bästa skulle vara en blandning mellan det tyska och svenska systemet. Att man tentar av vissa kurser och sen har en stor slutexamen. I Sverige tentar man av varje kurs för sig och kan ha glömt det man lärde sig den första terminen.

Hysterin kring slutexamen i Tyskland har lett till en marknad med privata Repetitorium, en slags privatskola där studenter, i komprimerad form, går igenom vad som är relevant för kommande examen.

Att det är skillnad i klassrummen mellan de båda länderna har Eva Häussling lagt märke till.

– Jag vill inte göra någon värdering men det kan vara stor skillnad. Här får man mer detaljerade läsanvisningar. I Tyskland tar studenterna ett större personligt ansvar och tränas att ifrågasätta.

Å andra sidan kan är svenskarna mer pragmatiska när det gäller undervisning. I Tyskland kan teorierna ta överhanden, menar Häussling.

– Man diskuterar fram och tillbaka men i slutändan kommer vi ofta
fram till samma resultat.

De olika typerna av inlärning märks när studenterna kommer ut på marknaden. Framförallt har Eva märkt att tyska nyutexaminerade studenter har bättre självförtroende på sin arbetsplats, Tysk-svenska handelskammaren.

– Vi har både tyska och svenska praktikanter hos oss. De tyska är mer självgående medan de svenska inte vågar jobba lika självständigt med att hitta olika lösningar. Men de kommer ifatt senare.

I Bonn träffade Eva sin svenska man. De satt bredvid varandra under en studentsittning vid universitetet. Föga anade hon då att kvällen skulle förändra hennes liv, få henne att flytta till Sverige och att hon och denna bordkavaljer skulle få tre barn tillsammans.

Men så blev det. Eva Häussling arbetar 80 procent. Pluggar gör hon på helger, på mornar och kvällar. Ibland får hon gå upp klockan fem.

– Men jag har ganska bra förkunskaper och kan välja ut ganska bra vad som är relevant och inte. Sen strävar jag inte efter att få toppbetyg heller.

På kursen går femton studenter från länder som Peru, Algeriet, Frankrike och Tyskland.

– Det är jättespännande. Först av allt för att alla studenter är så trevliga och vi har så bra sammanhållning, ingen har hoppat av och de olika bakgrunderna när man diskuterar olika fall är också berikande.

Inom familjerätt eller arbetsrätt till exempel. Här sticker Sverige ut eftersom fackens roll är väldigt stor och riktigt så är det inte i Tyskland.

En kompis tipsade Eva om kursen och hon kom in på både den ordinära jur.kandutbildningen och den kompletterande och valde den sistnämnda.

– Efter tre terminer hade vi tentat av alla kurser. Man har tagit bort vissa kurser eftersom vi har en examen hemifrån.

Blev kursen som du hade tänkt dig?

– Ja, jag var positivt överraskad över sammanhållningen i kursen. Alla är så positiva och motiverade.

Vad ska din uppsats handla om?

– Jag vill jämföra tyska och svenska arbetsrätten. Jag tycker det är mycket intressant med svensk arbetsrätt. Det finns interkulturella skillnader som är oerhört viktiga utöver de lagstadgade såsom avgångsvederlag och hur man kan hantera situationen om det är tysk-svenska dotterbolag inblandade. Massor av tyska dotterbolag finns i Sverige – och tvärtom.

Vad vill du göra i framtiden?

– Samma sak som jag gör nu men att jag har mer förståelse om den svenska juridiken. Det är självklart att man vidgar sin kompetens.

Varför?

– Jag tycker det är kul. Vi lever i en värld där det finns utmaningar hela tiden och jag tror att det är inte så att man pluggar och sen har man jobbat klart. Man ska lära sig nya saker hela sitt liv. Och för att vi är människor och har fått en hjärna som vi ska använda.