I Frankrike lärde sig Monica Hallworth att torkskåp är typiskt svenskt. Hon började snart kränga svenska skåp utomlands. Men nu har hon utvecklat egna energisnåla, snygga torkskåp.
Hon satsar allt på nytt torkskåp
Mest läst i kategorin
En del saker har vi gemensamt världen över. Vi måste tvätta våra kläder. Men på den globala marknaden står oftast solen eller en torktumlare för torkandet.
– Torkskåp är en ganska svensk produkt men vi såg att det fanns stor potential utomlands och sett ur ett energi- och miljöperspektiv är det ingen bra produkt, säger Monica Hallworth till Realtid.se.
Hon fyller snart 50 år och flyttade med sin man till USA i mitten av nittiotalet, vidare till Frankrike där familjen bodde strax utanför Paris. Det var här, i början på 2000-talet, som Hallworth och väninnan Estelle de Talhouet-Roy började intressera sig för torkmarknaden.
I princip importerade de torkskåp från Sverige som de sålde vidare. Den största ordern gick till Sydafrika och omfattade 30 torkskåp. Tillbaka i Sverige utvecklade de idén om det bästa torkskåpet. Ergonomidesign tog fram en första skiss.
– När vi fick se den kändes det: Wow, produkten finns ju nästan.
Efter ett Almi-lån, en inkubatorplats på Minc i Malmö med kontorsplats och professionell affärsrådgivning förbättrades såväl affärsplan som skisser.
Under åren utomlands hade Monica Hallworth tagit hand om barn och hem. Tillbaka i Sverige blev hon entreprenör och de två kvinnorna grundade aktiebolaget Knycer år 2006.
De letade efter konstruktörer, hittade Tekmat som ville utveckla miljövänligt skåp: konstruktionsritningar över material och fläktar sattes igång.
Jämfört med ordinära torkskåp (där dörren skramlar lite när man stänger det) så är tekniken i Knycers skåp annorlunda. I vanliga torkskåp torkar man med värme och den varma luften blåses ut ur skåpet, förklarar Monica, men i de senare cirkulerar luften runt i skåpet och avfuktas och på så sätt sparas energi.
Från att ha riktat in sig på utlandet är siktet nu ställt mot den svenska marknaden.
– Initialt är det bäst att kunna testa och utvärdera sin produkt på nära håll. Om något går fel är det lättare att åtgärda det i grannbyn än i Sydafrika.
Torkskåpen har sålts och installerats på ett antal förskolor där de används flitigt. Nya kunder ska hittas inom nybyggnation av småhus, lägenheter och villor med privata tvättrum.
Att ta fram en helt ny produkt från scratch har tagit lång tid, svarar Monica Hallworth, på frågan om hur försäljningen går.
– Under det senaste året har det hänt mycket i bolaget. Vi har tagit in mer externt kapital, ökat antalet aktieägare och tillsatt en erfaren styrgrupp. Det var bland annat inkubatorn som pushade oss till att ta in extern kompetens.
– Vi har en helt annan styrka i dag.
Vad ska ni göra med era nya muskler?
– Under året ska vi skaffa oss en bred installationsbas bland olika typer av kunder och utveckla vilka kundsegment som produkten passar för. Det blir inga stora volymer i ett första skede.
Ett annat uppdrag blir att minska tillverkningskostnaderna. Att skåpen tillverkas i Kivik på Österlen är inte det billigaste alternativet, medger Hallworth.
Kommer ni att gå runt nästa år?
– Det hade varit roligt. Men det är mer troligt att det blir året därpå.
Att det över huvud taget blev torkskåp för Monica Hallworth beror på att det var en möjlighet som dök upp.
– Vi insåg att detta var en nischprodukt på en gigantisk marknad. Vi förstod också att bolaget kan omsätta otroligt mycket pengar, men först måste man rusta företaget. Det har vi gjort nu och som VD har jag gjort en fantastisk resa hittills.
Compricer är Sveriges största jämförelsetjänst för privatekonomi. Klicka här för att jämföra courtage.