Holdingbolag på Cypern populärt

Trots EU:s pågående försök att harmonisera skattereglerna, tror konsulterna att förändringen blir minimal.

Ett av de populäraste uppläggen är holdingbolag i Luxemburg; moderbolag som bedriver verksamhet i Sverige via dotterbolag. Luxemburg är ett av de länder där varken utdelning eller kapitalvinst beskattas.

En av de största fördelarna med upplägget är att kapital kan slussas vidare in i andra investeringar eller till bankkonton utomlands, utan att beskattas i Luxemburg, förklarar Roger Gavelin, skattejurist på PriceWaterhouseCoopers.

Han menar att synen på skatteplanering har förändrats i Sverige under senare år.

– Det är mer legitimt att skatteplanera i dag. Det betraktas inte i lika hög grad som ”fusk”.

– Ska ett företag betala x eller y kronor i skatt, hjälper jag till att finna den mest gynnsamma lösningen, men givetvis inom reglernas ramar, betonar han.

Roger Gavelin tror att den skatteplanering som länge förekommit utomlands, med stora, välkända aktörer, har spridit sig till Sverige. Samtidigt har svenskar historiskt sett varit måna om att planera skatteupplägg till följd av det höga skattetrycket.

Osäkert är hur upplägg med holdingbolag i europeiska skatteparadis som Luxemburg kommer att te sig skatteeffektiva. Inom EU pågår ett arbete att harmonisera skattebaser och skattesatser. 2008 kommer ett första förslag till förändring. Roger Gavelin är dock skeptisk till hur stor skillnad det kommer att bli.

– Det pågår en hel del diskussioner i de politiska buskarna, säger han.

Han menar att gynnsamma skatteregler också är ett sätt att marknadsföra landet. Nyligen fick han besök av belgiska kollegor som entusiastiskt berättade om ny lagstiftning som skulle gynna nyetableringen av företag i landet.

Finns det inte ett moraliskt dilemma i att skatteplanera?

– Som skattejurist tillhandahåller jag en samhällsnyttig funktion. Reglerna är sällan precisa vad gäller skatteeffekten. Staten har å ena sidan haft en åsikt gällande skattetryck och formulerat regler för detta. Det ligger i näringslivets intresse att kunna resonera och tycka till. Situtionen är inte ensidig.

– Skulle skattereglerna däremot vara precisa och konsekvenserna tydliga, skulle vi inte ha problem med vad som är ”rätt” skatteeffekt.

Curt Lundström på konsultbolaget Kimab
i Stockholm, tycker också att Sverige blivit mer internationaliserat vad gäller skatteplanering och synen på holdingbolag.

– Det handlar inte om ”fusk” utan ägarstrukturförändringar som leder till en fördelaktig kapitalbeskattning.

– En av de vanligaste situationerna med skatteplanering är upprättandet av holdingbolag inför en förestående försäljning av ett aktiebolag. Det är ett sätt att skjuta eventuella reavinster på framtiden.

Cypern erbjuder bäst villkor bland de europeiska länderna, menar han.

– Trots deras medlemskap i EU, har de fördelaktiga skattereglerna knappt förändrats.

Under hösten har cypriotiska representanter vid ett flertal tillfällen i Stockholm och Göteborg, marknadsfört Cypern som skatteparadis. Svenska skattekonsulten Consulco har tillsammans med bland andra Cyperns ambassadör, informerat svenska investerare om fördelarna med att upprätta holdingbolag i landet. På Consulcos hemsida står det ”vid försäljning av ett svenskt aktiebolag utgår ingen skatt, detsamma gäller vid försäljning av börsnoterade aktier… I Sverige berörs aktiehandel inom ett aktiebolag normalt av 28 procents bolagsbeskattning.”

Curt Lundström säger att metoden många skatterådgivare använder sig utav är att hitta ”gluggar” i dubbelbeskattningsavtalen mellan länder. Förhållanden där uppdateringar inte skett vad gäller utjämnandet av skatteeffekter.

Två sådana fall som dök upp för en tid sedan är Peru och Östrrike. När detta blev ”allmänt” känt i näringslivet fick Kimab genast många förfrågningar från intresserade kunder. I dag har omförhandling skett gällande dubbelbeskattningsavtalet mellan Peru och Sverige och ”kryphålet” i det österrikiska dubbelbeskattningsavtalet täppts till.

Harmoniseringen av skattereglerna inom EU tror inte Curt Lundström kommer att påverka den pågående skatteplaneringen nämnvärt. Han pekar på nya möjligheter när nya medlemstater som till exempel Rumänien ska integreras i EU.

– Först krävs det stora förändringar bland de gamla medlemsländerna om en harmonisering ska ske. Skatteregler i till exempel Storbritannien och på de brittiska öarna jämfört med de svenska reglerna.

Ulrika Burman Sveder

frilansjournalist

[email protected]