<pufftextlänk>Den statliga energijätten Vattenfall har fått en bra start på 2006, bland annat tack vare de höga elpriserna.</pufftextlänk> Rörelseresultatet exklusive jämförelsestörande poster ökade till 12,4 miljarder kronor under första kvartalet, från 9,1 miljarder kronor motsvarande period 2005.
Höga elpriser lyfter Vattenfall

Mest läst i kategorin
Omsättningen steg med 15 procent till 40,4 miljarder kronor. Tyskland svarar för nästan två tredjedelar av resultatökningen, vilket främst förklaras av högre tillgänglighet i kraftverken, högre el- och värmeproduktion och högre marknadspriser på el, skriver Vattenfall i ett pressmeddelande.
Den nordiska verksamheten står för en dryg miljard av resultatökningen. Även där kommer ökningen främst från produktionssidan till följd av högre elpriser samt att stormen Gudrun i fjol medförde höga kostnader för elnätsverksamheten.
Regeringen har den senaste tiden satt ökat tryck på Vattenfall att agera prispressare på elmarknaden. Senast var det näringsminister Thomas Östros som i SVT:s Rapport sade att Vattenfall bör hitta någon modell för att garantera kunderna lägsta pris på elen. Besked om hur det ska gå till vill Östros ha på torsdagens årsstämma i bolaget.
Vattenfall har tidigare sagt att man inte kan påverka det så kallade råkraftpriset på den nordiska elbörsen Nord Pool. Det är de priserna Vattenfall tjänar så mycket pengar på när man säljer kärn- och vattenkraft som är billig att producera.
Marginalerna i elhandeln till slutkunderna, som utgår från priserna på elbörsen, är enligt företaget redan så små att man inte tjänar så mycket pengar på den.
Vattenfalls linje har hittills varit att man ska vara det bästa alternativet för kunderna om man ser till priser och rådgivning sammantaget. Men det innebär enligt företaget inte nödvändigtvis att man erbjuder det lägsta priset för kunderna hela tiden.
Enligt Vattenfall är de höga vinsterna i företaget en förutsättning för att man ska klara de stora investeringsbehoven framöver.
Fram till år 2010 planerar Vattenfall att investera 104 miljarder kronor varav 54 miljarder i Tyskland, 42 miljarder i Norden och 8 miljarder i Polen. Största delen av investeringarna, 70 miljarder, planeras inom produktionen. 29 miljarder ska investeras inom nätverksamheten och resterande 5 miljarder inom övrig verksamhet.
TT






