Hit gick Fallenius stiftelse-miljoner

18 löntagarfondsmiljarder fördes över till tio nybildade statliga stiftelser av regeringen Bildt innan den lämnade över makten till Ingvar Carlsson efter valnederlaget 1994. Det var politisk strategi och uppdraget låg hos utbildningsminister Per Unckel. Bjarne Kirsebom var statssekreterare hos Per Unckel under hela regeringsperioden 1991-94. En av stiftelserna var KK-Stiftelsen, Stiftelsen för Kunskap och Kompetens, för vilken Bjarne Kirsebom blev vd.

Per Unckel, i dag generalsekreterare för nordiska ministerrådet, bekräftar att Bjarne Kirsebom var en av arkitekterna bakom de statliga forskningstiftelserna.

–Visst var han med och skissade på det förslag vi presenterade för riksdagen, säger Per Unckel på telefon från Danmark.

Peter Fallenius – kreativ och kaxig ABB:are

Peter Fallenius gjorde sedan tidigt 90-tal en spikrak karriär inom ABB. Från 1993 till 1996 var ett av uppdragen vd-posten i dotterbolaget AB Electro-Invest. Som vd där hade han ansvaret att förhandla med den rumänska staten om en skuld från slutet av 40-talet. Förhandlingar 1996 resulterade i att den rumänska staten var beredd att betala drygt 5 miljarder kronor för bland annat de kraftverk den rumänska kommunistregeringen förstatligade. I slutändan stannade det på 1,2 miljarder kronor. Det var upptakten till den ekonomiska härva där Peter Fallenius förde över 1,8 miljoner kronor till sitt eget bolag, Kropara på British Virgin Islands, för vilket han dömdes till 3 års fängelse i april i år i Södra Roslags tingsrätt.

–Fallenius var en kreativ och skicklig businessman och entreprenör. Jag tror inte att han hade några tankar före -96 på att plocka ut pengar själv, säger en källa med insyn i en del av Fallenius affärer.

En annan person, tidigare tjänsteman inom ABB, betecknar Fallenius som ”kaxig, dryg och pompös”.

Fallenius, Mossberg och Kirsebom blev kompanjoner

Samtidigt som ABB-uppdraget i Rumänien träffades Peter Fallenius, Telias informationschef Per Mossberg och vd:n för KK-Stiftelsen Bjarne Kirsebom. De fann varandra och slog sina påsar ihop i det nybildade bolaget Science Center Sweden AB. Kirsebom skissade på de högt flygande planerna om ett Vetenskapscentrum i Stockholm och förutsättningen var miljonbidrag. Fallenius, Mossberg och Kirsebom utgjorde styrelsen i bolaget. Målet var att få loss 100 miljoner kronor från KK-Stiftelsen och 500 miljoner i offentliga garantier. Man rivstartade 1996, men 6,6 miljoner kronor senare var det tvärstopp. Man hade inte lyckats få tillräckligt stöd och uppbackning.

I Science Center Sweden AB:s årsredovisning för 1997 kan man läsa ”Bolagets verksamhet har varit att etablera ett Science Center i Stockholm med hjälp av intressenter i näringslivet och KK-Stiftelsen. Till följd av att bolaget inte fått stöd för att verksamheten övertas av staten efter år 2001 har inte den långsiktiga finansieringen av bolagets verksamhet kunnat säkerställas. Beslut har därför tagits att bolagets verksamhet ska läggas ned och aktierna överlåtas till Stiftelsen för Vetenskapsinformation.”

På KK-Stiftelsen mottog Bjarne Kirsebom en ansökan från den ännu inte bildade Stiftelsen för Vetenskapsinformation tidigt 1996.

När Realtid.se vill ta del av de gamla ansökningshandlingarna får vi negativt besked av nuvarande informationschefen Palaemona Mörner på KK-Stiftelsen.

–Det finns inget kvar i akten, varken ansökningshandlingar eller vår beredning. Det enda som finns kvar är beslutsprotokollet från den 19 april 1996, säger Palaemona Mörner.

Kirsebom beviljade pengar till sig själv

I protokollet framgår att Bjarne Kirsebom deltog i beslutet att bevilja 20 miljoner kronor till Stiftelsen för Vetenskapsinformation. Men det fanns ett förbehåll: I protokollet står det att bidraget beviljas ”under förutsättning att andra företag i kretsen av Science Center-bolaget även medverkar”. Men det fanns inga andra än just Peter Fallenius som företrädde ABB och Per Mossberg från Telia. De var garanter för att Kirsebom kunde driva igenom beslutet.

I praktiken beviljade Kirsebom pengar till sig själv och sina kompanjoner.

Och KK-Stiftelsen frångick två av sina riktlinjer; att inte gå in med mer än 5 miljoner kronor i något enskilt projekt och att inte gå in med mer kapital än de andra parterna ställde upp med.

Förutom 20 miljoner kronor från KK-Stiftelsen så bidrog ABB och Telia med endast 100.000 kronor var till Stiftelsen för Vetenskapsinformation.

Och när Stiftelsen för Vetenskapsinformation konstituerade sig i juli 1996 så klippte Fallenius, Mossberg och Kirsebom alla band till sina arbetsgivare som bidrog med stiftelsekapitalet. I stiftelseurkunden står det ”Vid bildandet av stiftelsen utser Stiftarna tre styrelseledamöter. Därefter ankommer det på styrelsen att utse och entlediga styrelsens ledamöter”.

Endast två miljoner kvar

De beslutade också att fem av de tjugo miljonerna skulle vara bundet kapital i stiftelsen, pengar som inte fick förbrukas. I dag finns endast två miljoner kronor kvar i Stiftelsen för Vetenskapsinformation.

Jag frågar Per Mossberg, i dag informationsdirektör på Posten AB, hur det var att samarbeta med Peter Fallenius?

–Vi satt tillsammans i Stiftelsen för Vetenskapsinformation under några år. Det var ett korrekt samarbete.

Hur reagerade du när du hörde att Peter Fallenius åtalades?

–Jag kan inte svara på det av skäl som vare sig berör Stiftelsen för Vetenskapsinformation eller mitt nuvarande uppdrag, säger Per Mossberg och tillägger: Jag har lämnat Stiftelsen.

Men för Bjarne Kirsebom och Peter Fallenius var det inte poänglöst att sitta i Stiftelsen för Vetenskapsinformation.

I december 1998 fick Bjarne Kirsebom sparken från KK-Stiftelsen. Det var startskottet för ”Festivalbolaget”.

Nästa artikel: ”Festivalbolaget”