Het debatt om Sudan-investeringar

Frivilligorganisationer och kyrkor i USA ökar trycket mot bolag som investerar i krigsdrabbade Sudan. I onsdags inleddes en kampanj mot fem nya företag.

Samtidigt debatterar ett dussintal delstatskongresser lagförslag som ska tvinga de gigantiska pensionsfonderna att sälja aktierna i utländska bolag som gör affärer med ”skurkstater”, inklusive Sudan.

Dessutom har ett antal svenska bolag svartlistats av tillsynsmyndigheten SEC på grund av sina verksamheter i de länder som USA anser sponsra terrorism.

Amerikanska företag får enligt lag inte göra affärer med Sudan. Men det finns inga förbud mot att investera i utländska bolag som gör det.

Svenska myndigheter har dock valt en annan väg.

– Regeringen har ingen lagstiftning vad gäller specifikt för Sudan med undantag för att det finns vissa gällande sanktioner mot landet, främst inom vapenexport. Det är sanktioner som är tagna gemensamt med EU och dessutom finns sanktioner som är antagna av FN, säger Johannes Oljelund, Sudan-handläggare på Utrikesdepartementet.

Paraplyorganisationen Save Darfur Coalition, med hundratals medlemsgrupper, siktar nu in sig på ytterligare fem bolag som de anser stärka regimen i landet.

Fondbolagen Franklin Templeton, JP Morgan Chase, Capital Group/American Funds, Fidelity och Vanguard har alla aktier i det kinesiska bolaget Petro China, vars moderbolag China National Petroleum är en av de större utländska aktörerna i Sudan.

I USA är engagemanget för Sudans öde stort. Hollywood-celebriteter som George Clooney har talat på demonstrationer som lockat hundratusentals människor och en rad lobbygrupper ser till att det finns en ständigt tryck på Washingtons politiker.

President George Bush har, till skillnad från till exempel Carl Bildt, kallat det som pågår i Darfur för folkmord.

I Sverige är regeringen inte lika aktiv, menar kritiker.

– Det finns inget intresse hos regeringen, de försöker till och med framhäva det positiva med investeringar i Sudan och de försöker skyla över effekterna av de västerländska bolagens verksamhet, säger Peter Hultqvist, socialdemokratisk riksdagsman, till Realtid.se.

Men regeringen arbetar på andra sätt för att påverka företagen, enligt Oljelund.

–Regeringen är aktiv inom till exempel OECD för att påverka företagen att anta egna etiska riktlinjer. Men det är ju då på frivillig bas, inte tvingande, säger han .

Hultqvist är dock inte imponerad.

– Ja, de där OEC-riktlinjerna har de översatt till svenska och menar att nu är det är lättare för svenska företag som verkar i de områdena att följa dem. Men jag tror väldigt lite på frivilliga åtaganden.

Organisationen Sudan Divestment Task Force har svenska Lundin Petroleum på sin lista över ”Highest offenders”, på grund av bolagets verksamhet i det krigsdrabbade Sudan.

– Jag har krävt att regeringen och UD ska göra en rapport och analys av vad Lundin Petroleums verksamhet där betyder. Men det är man ju inte intresserad av. Jag upplever att man försöker skydda Lundin och de här bolagen från att bli kartlagda, säger Hultqvist.

ABB och Siemens har redan dragit sig ur Sudan med hänvisning till det internationella trycket, säger han.

Det är inte bara Sudan som hamnat i aktivisters och lagstiftares skottlinje. I tisdags lämnades ett förslag till senaten i Kalifornien, som ska förbjuda pensionsfonderna i delstaten att investera i bolag som gör affärer med Iran. I dagsläget har man aktier för cirka 200 miljarder i sådana bolag, inklusive många svenska.

I underhuset röstades förslaget igenom med siffrorna 75-0 och allt talar för ett godkännande även i senaten.

Berörda bolag inkluderar bland annat ABB, Electrolux, Ericsson, Sandvik, Oriflame Cosmetics, SKF och Volvo.

Ett dussintal amerikanska stater, inklusive New York, Illionois, Florida, Pennsylvania och Texas, diskuterar liknande förslag.

I somras svartlistades ett antal svenska bolag av tillsynsmyndigheten SEC för deras verksamhet i så kallade ”skurkstater”. Den listan har dock plockats bort från SEC:s hemsida.