Hemlig partner med på Micronics "tredje ben"

Micronics aktieägare är ett luttrat släkte. Bolaget får få stororder som kommer då och då, vilket gör att intäkterna och lönsamheten periodvis är skral.

Men i fredags small det till då bolaget fick en av sina efterlängtade stororder inom sitt kärnområde; produktionsutrustning som används vid framställning av LCD-skärmar för stora, platta tv-apparater.

I media stod det om ett ordervärde på hundratals miljoner kronor, vilket är mycket för Micronic som är värt under en miljard på börsen. Aktien blev fredagens vinnare på börsen.

Realtid.se får tag på Micronics vd Peter Uddfors.

Går det att beskriva för en lekman vad för produkt ni nu har fått order på?

– Det kan man nog säga relativt enkelt.

– Det är en produktionsutrustning, så kallad mönsterritare, som ritar fotomasker som används vid tillverkning av TFT-displayer som används i tv-apparater och datorbildskärmar.

Är fotomasken själva skärmen?

– Nej, det är ett verktyg som man har för att tillverka skärmen.

Uddfors jämför med när man gör pappersfotografier.

– Då har du ett ”negativ” som du exponerar på papperet för att få fram fotografiet. Negativet motsvarar fotomasken och Micronics maskiner producerar fotomasken.

– När man belyser
negativet med ljus mot det fotografiska papperet, så blir slutprodukten fotot.

På samma sätt görs LCD-displayer som slutprodukt.

En LCD-skärm består av flera lager. Ytterst sitter en glasskiva, och så finns färgfilter och styrelektronik för att tända och släcka pixlar (bildpunkter) samt bakgrundsbelysning.

– Det är ett antal lager som man indirekt får fram med våra maskiner när man använder fotomasker ritade med dem.

Enligt Uddfors tillverkas alla världens större, högupplösta bildskärmar med hjälp av fotomasker ritade med Micronics mönsterritare, som i sin tur görs i bolagets hemmabas i Täby en liten bit nordost om Stockholm.

– Det är lite fascinerande, säger han.

Så ni dominerar marknaden på det här området?

– Ja, det kan man definitivt säga.

– De som tillverkar bildskärmar har vi som kunder allihopa.

Det är asiatiska bolag.

Sydkoreanska bolagen LG och Samsung hör till världens större slut-tillverkare av LCD-displayer, liksom japanska Sharp.

De har i sin tur olika underleverantörer som exempelvis de asiatiska bolagen Hoya, PKL och SKE.

Det är dessa underleverantörer som i första hand är Micronics kunder.

En del av dessa underleverantörer är integrerade med slut-tillverkare.

Hur stor är alltså den här totalmarknaden för den produktionsutrustning ni säljer?

– Det är den försäljning vi har.

År 2009 var det totalt två sådana produktionssystem.

– Det är fruktansvärt dyra maskiner, säger Uddfors.

Det har skrivits om att fredagens ordervärde var 220 miljoner kronor?

– Den siffran är en spekulation.

Uddfors betonar att fredagsordern avsåg Micronics största och nyaste produktionsutrustning som heter Prexision-10.

– Den ritar de största fotomaskerna för de största tv-apparaterna från 40 tum och uppåt.

I sortimentet har Micronic även Prexision-8 som ligger storleksmässigt steget under.

– I det här fallet köpte kunden en Prexision-10 men med en begränsad ritare som motsvarar lillebrorsan Prexision-8 i modellserien.

Om kunden senare vill kan man genom en uppdatering även få denna ”begränsade” Prexision-10 att rita fullstora fotomasker som en vanlig Prexision-10.

– Så ordern avser en produktionsutrustning som är som en bil med ett ”nedtrimningschip”.

– Kunden betalar därför något lägre än kostnaden för en vanlig Prexision-10 i full form.

Micronic har tidigare indikerat att en vanlig Prexision-10 kan ha en prislapp på 25-35 miljoner dollar.

Uddfors själv började som vd på Micronic så sent som den 23 november.

Han kom tidigare från börsnoterade blandkoncernen Cardos dotterbolag Lorentzen & Wettre där han ansvarade för en division som gör mätinstrument för pappers- och massaindustrin.

Det är högteknologisk utrustning för att mäta papperskvaliteten, baserat på teknologier som infrarött ljus, mikrovågor och ultraljud.

Men Uddfors blev sedan ”headhuntad” till jobbet som vd för Micronic.

– De såg att jag var van vid internationell försäljning av högteknologi.

Micronic genomgick i övrigt strukturförändringar i fjol då företaget MYDATA köptes.

Det innebar att det fanns en vd för Micronic och en vd för MYDATA, men i och med rekryteringen av Uddfors ska han leda helheten och den fortsatta integrationen av Micronic och MYDATA.

– Både Micronic och MYDATA är två bolag inom elektronikindustrin, som jobbar inom en utvecklingsintensiv bransch med högteknologi och internationell försäljning.

– Det är en jättespännande verksamhet.

– Båda är världsledande inom sina respektive områden.

– Vi drar nu nytta av en hel del samordningsfördelar mellan Micronic och MYDATA, genom att låta verksamheterna närma sig varandra inom lämpliga delar.

Sammanslagningen av bolagen sker dock inte fullt ut.

– De har olika slutkunder, och vi håller även isär serviceverksamheten.

– Försäljningen och servicen håller vi isär, men mycket annat för vi ihop.

MYDATA:s affärsidé är en annan typ av elektronisk utrustning som kallas ”pick & place”.

Det handlar om att tillverka de ”elektroniska kort” som man hittar när man öppnar en elektronikprodukt såsom en vanlig radioapparat.

Då sitter det ofta ett grönt kort med olika elektroniska komponenter i; ett så kallat kretskort.

MYDATA har med tillverkningen av kortet att göra.

Det är från början bara ett tomt kort varpå elektroniska komponenter ska monteras.

Komponenterna finns från början på ett band eller på en bricka.

Då plockar man komponenterna med en robot, och placerar dem på kretskortet med precision.

Sedan åker kortet in i en ugn där lödtennet smälter och komponenterna får kontakt så att det blir ett fungerande kretskort.

MYDATA tillverkar alltså pick & place-maskiner som placerar komponenterna på kretskortet.

Vitsen med att slå ihop MYDATA med Micronic är att det blir en enda stor utvecklingsavdelning med större kritisk volym.

– Det gör att utvecklingsprojekt kommer att ta kortare tid och vi får större resurser.

Ett annat syfte med att slå ihop Micronic och MYDATA är att få produktionen att löpa smidigare eftersom Micronic har få stora ordrar.

– Ursprungliga Micronic har en väldigt ”slagig” produktion.

– Den är svår att planera och arbetsleda.

MYDATA har dock en mycket jämnare produktion.

En ytterligare fördel med sammanslagningen av Micronic ochMYDATA är en väldig massa ”quick wins” genom att det blir en enda ekonomiavdelning och en personalavdelning.

– Och vi flyttar in i en gemensam byggnad, och kan släppa ett helt hyresavtal.

Totalt väntas en kostnadsbesparing på 60 miljoner kronor per år av sammanslagningen.

– Vi räknar med att besparingen ska slå igenom till hälften år 2010 och med full kraft år 2011.

Formellt sett har Micronic och MYDATA gått samman per halvårsskiftet 2009, men om båda bolagen varit ihop hela 2009 hade den sammanlagda intäkten blivit drygt 1 miljard kronor.

Härav svarar Micronics respektive MYDATA:s intäkter för ungefär hälften var, det vill säga kring en halv miljard var.

Inför 2010 har nya sammanslagna Micronic gett guidningen att intäkterna för 2010 väntas ligga något över 2009 års sammanlagda intäkt på 1,05 miljarder kronor.

År 2009 visade Micronic förlust, och inför år 2010 har bolaget inte gett någon prognos.

– Anledningen är att vi jobbar med ett stort utvecklingsprojekt som är relativt kostnadsintensivt.

– Vi ska ”adressera” en ny marknad med den här tekniken.

Det handlar om att det å ena sidan har vuxit fram ett nytt produktsegment som utgörs av mindre, bärbara datorer utan cd-läsare. Det är lätta, kompakta datorer. Datorerna blir mindre och mindre och kompaktare.

Å andra sidan har det vuxit fram ett annat nytt produktsegment med ”handhållna enheter”; det vill säga mer avancerade mobiltelefoner såsom iPhone och iPad.

– Vi förutser att det kommer att bli ett stort slag mellan de här produktsegmenten i framtiden om det man kallar ”mobile internet devices”, säger Uddfors.

Det gäller alltså handhållna, energisnåla enheter med hög kapacitet, och väldigt liten storlek.

Detta nya segment närmas alltså från två håll; dels pc:ar som går från stora mot mindre, och dels handhållna telefoner som är lite större och fullmatade med funktioner.

Micronics nysatsning handlar om att det måste ske en kostnadseffektiv tillverkning av nya typer av datorchips och kretsar för produkter inom det här nya produktsegmentet.

– Denna elektronik måste vara liten men samtidigt väldigt kraftfull och energisnål.

Micronic har därför utvecklat en teknik med ett antal partners, för att hjälpa dessa partners att producera chipsen och kretsarna kostnadseffektivt, utan att förlora i prestanda.

– Snarare kommer tvärtom prestandan att ökas.

Denna nya teknik kallas ”Laser Direct Imaging” (LDI).

– Flertalet av våra utvecklare jobbar med det projektet nu, säger Uddfors.

– Det innebär att vi adderar en marknad som vi bedömer uppgår till över 100 miljoner dollar per år.

Om man exempelvis öppnar en mobiltelefons skal och ser hur den ser ut inuti, så finns det där små kretsar, så kallade chip på ett kort. För att få plats med mer funktionalitet på en liten yta så behöver dessa chip integreras på ett mer avancerat sätt.

– De chipen kommer man att kunna tillverka i våra nya LDI-maskiner, säger Uddfors.

– Våra maskiner är en del i produktionsledet som tillverkar de här nya chipsen, och vi kommer att sälja maskinerna.

Det kommer att bli fysiskt rätt stora maskiner. Inte ens Micronic vet ännu exakt hur de kommer att se ut.

– Det är relativt stora saker.

Maskinerna ritar mönster med laser direkt på ”substratet”.

Med den teknik som finns sedan tidigare på detta område, finns det drygt 500 installerade maskiner i världen.

– På den marknaden kommer vi att gå in och sälja vårt LDI-system, och få kunderna att byta ut sina motsvarande äldre maskiner.

Det låter som
ett getingbo med konkurrenter till er på sådana maskiner?

– Det finns ett flertal andra tillverkare av maskiner med direktritning, men ingen använder den teknologi vi använder.

Micronics teknologi för detta har tagits från bolagets befintliga bas med lasrar och styrning av lasrar.

– Så att vi ger oss in i ett getingbo vet jag inte, säger Uddfors.

– Visst finns det flera tillverkare, men vi slåss med en helt ny teknologi som det blir lönsammare för kunden att använda.

När kommer ni att lansera den?

– Det kan jag faktiskt inte riktigt säga.

– Det beror på de samarbetspartners vi har i det här, och i vilken takt de tycker att vi ska köra.

Uddfors vill inte avslöja vilka samarbetspartners det är.

– Jag får inte säga det, men vi har sagt att det är de större företagen i branschen.

Intel?

– Vi har inte sagt några namn, och får inte göra det.

– De vill inte det.

Hur stor andel av den här marknaden på totalt 100 miljoner dollar per år siktar ni på att ta?

– Jag vet inte. Det är för tidigt att uttala sig om.

– Men vi skulle inte ge oss in på det här om vi inte trodde att vi skulle ta en rejäl andel.

Är inte detta en väldigt riskabel satsning?

– Man kan säga att det visst finns risker i projektet som med all högteknologi.

– Det här handlar om att styra lasrar på ett väldigt avancerat sätt som inte har gjorts tidigare.

– Det är väldigt teknikintensivt.

– Men vi har tidigare gjort projekt med liknande teknik som har varit svårare.

– Så det finns en stor erfarenhet hos oss av hur man använder den här tekniken och styrningen av lasrarna, vilket gör att risken sjunker relativt sett.

Än så länge har Micronic ”en bit kvar” på utvecklingen av den här tekniken.

– Men vi har kommit så långt att vi har en fungerande prototyp i vår fabrik i Täby.

– Våra partners håller på att utvärdera den, och vi har regelbundna möten.

Projektet har ett antal ”milstolpar”. Utvärderingarna har levererats till inblandade partners för utvärdering.

Det här innebär alltså att nya Micronic får tre affärsområden?

– Potentiellt innebär det att ett nytt affärsområde växer fram.

Så det är inte säkert?

– Nej. Det måste vara klart innan det är klart, och nu jobbar vi med prototypen.

– Vi måste klara projektets milstolpar.

Kommentar till att Micronic historiskt sett inte har gått så bra?

– Det stämmer att historiken har varit varierande. Det är något som jag tog ställning till när jag tog det här vd-jobbet, säger Uddfors.

– Men åren 2006 och 2007 var fantastiska år för Micronic, då LCD-marknaden ”boomade”.

Det var då som platta bildskärmar blev stort.

– Då tjänade vi väldigt mycket pengar.

Därefter stabiliserades behovet i marknaden på Micronics produktionsutrustning.

Försäljningen sjönk därefter från 7-8 maskiner per år till 1, 2 eller 3 maskiner per år.

– Det slog stenhårt på företaget.

– Men det vi har gjort är att trots utvecklingen så har vi varit fortsatt relativt aggressiva vad gäller utvecklingen framåt.

– Det har givetvis belastat vårt resultat med kostnader.

– Men det är ett val man gör.

– Antingen fortsätter man och satser och vill utveckla en ledande position, eller så tar man i med bromsen och backar.

– Vi har sedan tidigare beslutat satsa, och tyvärr innebär det kostnader som påverkar lönsamheten.

Och nu står ni inför en skördetid?

– Det kan man aldrig säga med säkerhet.

– Men det är uppenbart att vi siktar på att få en finansiell lönsamhet i verksamheten över tiden.

– Och den nysatsning vi gör inom LDI bygger på vår befintliga verksamhet, och LDI väntas bidra till att stärka våra intäkter och resultat.

En risk med Micronic är om det utvecklas andra teknologier än LCD för bildskärmar.

– Det finns en hel del olika teknologier om man ser framåt och som finns redan nu.

– Men alla undersökningar tyder på att LCD kommer att vara ledande även framgent.

En ny teknologi är OLED istället för LCD.

– Enligt de som bedömer marknaden framåt, så kommer OLED att få en stor påverkan på mindre displayer framöver, såsom för mobiltelefoner och så.

– Men det är inte riktigt vårt område.

En annan ny teknologi är 3D-LCD.

– Det är definitivt något som kommer även för våra produkter framöver.

Det är även på tal med LED-LCD.

– Men det innebär bara att man byter ljuskälla till LED-dioder.

– Det är inget som ändrar på våra produkter i sig.

3D-LCD väntas komma hösten 2010. För att 3D-upplevelsen ska bli så bra som möjligt, kommer man fortfarande behöva ha på sig särskilda 3D-glasögon.

– 3D har redan kommit för bio, och nu kommer det att bli tv-branschens nästa stora grej.

– Vi tycker att det är väldigt bra, för då kommer det att köpas nya tv-skärmar, nya spelare, och tv-kameror.

– Det gör att det kommer in kapital i branschen via ny teknik.

3D-tekniken innebär enligt Uddfors att man som tittare får en helt annan upplevelse i djupled.

– I Asien säljs det här redan för fullt.

Det går att se 3D-tv utan glasögon, men då måste man sitta exakt rätt.

– Sitter man inte riktigt perfekt blir det sämre bild.

Alternativt kan man ha glasögon med olika färger, och det bästa är avancerade ”aktiva” glasögon som släcker ögonen i väldigt hög frekvens samtidigt med tv:n.

– Det blir jättefin 3D av de avancerade glasögonen.

Det finns även 3D i HD-kvalitet.

Det är redan på gång med särskilda 3D-kanaler i USA.

Hela 3D-trenden baseras alltså på de LCD-skärmar Micronic levererar produktionsutrustning för.

Det finns även 3D-plasma. Panasonic har länge satsat på plasma.

– Men nu är plasma en väldigt liten andel av totalmarknaden.

– Jag tror att det är en liten andel av totalmarknaden även inom 3D.

Forfarande lär det bli så att Micronics ordrar på LCD-produktionsutrustning kommer ryckvis.

Flera faktorer påverkar när kunderna investerar i Micronics maskiner:

1) behovet av fotomasker för bildskärmstillverkningen

2) priset på fotomaskerna

3) den allmänna investeringsviljan, konjunkturen och om bankerna är villiga att låna ut pengar

– I lågkonjunktur med snåla banker, blir det svårare för oss att få order.

– I högkonjunktur då alla tror att utvecklingen kommer att gå framåt, kanske våra kunder trycker snabbare på beställningsknappen.

– Det får vi nog leva med.

– Men det verkar som att antalet kvadratmeter såld display-yta i världen bara ser ut att öka.

– Och det finns någon form av relation med det och vår verksamhet.

På 5-10 års sikt skulle det kunna komma något tekniskt hot mot Micronic, typ något teknikskifte eller så som kan ändra förutsättningarna totalt sett.

– Men i nuläget ser vi inte att det finns någon teknik som på ett radikalt sätt kan hota LCD-displayen som ”presentations-media”.

– Snarare tvärtom.

En liten begränsning är att den storleksmässiga utvecklingen har stannat av.

– Ett tag blev skärmarna allt större så att det nu är standard med tv-apparater på 42 tum.

– Sedan har det blivit lite segare onekligen.

Det beror dels på att större skärmar är dyrare, men även att man egentligen inte behöver en tv som är 50 eller 70 tum.

– Det kan bli opraktiskt. Man vill få plats med tv:n i hemmet, och sitta på lagom avstånd från skärmen.

Däremot om man testar en större tv är det enligt Uddfors svårt att gå tillbaks till en mindre.

– Jag hade en 42-tummare och testade en 70-tums-tv. Då behövde jag nästan kikare när jag skulle återgå till 42-tummaren igen.

– Man blir lätt borskämd med större skärmar med bättre upplösning.

En affärsmöjlighet för Micronic är att det säljs allt fler LCD-skärmar för ett nytt användningsområde; som annonsplats i varuhus, butiker och andra offentliga miljöer.

Ni tror att det användningsområdet kommer?

– Jag hoppas det.

– Det är väl inte orimligt när priset per kvadratmeter display-yta sjunker.

– När prisnivån fallit så pass att det inte kostar mycket med en 100-tummare, så kommer vi dit.

Och då öppnar sig en helt ny marknad för er?

– Ja, och den finns redan idag i viss utsträckning.

Finansiellt har Micronic pengar i kassan. Uddfors är nöjd med bolagets finansiella ställning.

– Vi behöver inte be aktieägarna om kapitaltillskott.

Det var minst fem år sedan Micronic bad ägarna om kapitaltillskott senast.

Totalt har Micronic 500-600 anställda, varav 200 utomlands. Det är inklusive MYDATA.

De utlandsanställda är inom funktionerna försäljning och service.

I företagets anläggning i Täby ligger all utveckling, produktion och centrala funktioner.

Mydata har tidigare haft lokaler på annat håll, men flyttar till Micronic i Täby i mars. Den flytten har redan inletts.

Uddfors är i dagsläget nöjd med antalet anställda.

– Tyvärr har vi tvingats reducera personalstyrkan något under första kvartalet.

Det beror dels på konjunkturnedgången 2009, och att det blev dubbla centrala funktioner i samband med samgåendet med MYDATA.

Dessa personalminskningar är en del i kostnadsbesparingarna på 60 miljoner kronor per år från MYDATA-samgåendet.

Finns det potential med att Micronic i framtiden kan köpa ytterligare elektronikverksamheter, och uppnå liknande samordningsfördelar som med MYDATA?

– Ja, det kan man inte utesluta på något sätt. Det krävs dock att det är passande verksamheter inom elektronikindustrin, och att förutsättningarna är rätt.

– Det är inget vi ser eller planerar konkret just nu, men vi utesluter det inte.

Uddfors ser tre saker som den största potentialen med Micronic för framtiden:

1) att utveckla nuvarande verksamheter

2) LDI-tekniken; att lansera den och kapitalisera på den produkten

3) ett nytt produktsegment för MYDATA

Vad gäller sistnämnda punkt så är alltså Mydatas kärnprodukt sedan tidigare pick & place-utrustningen som placerar de elektroniska komponenterna på ett kretskort.

Men innan komponenterna placeras där, så läggs ”lodpasta” på kortet.

Med befintlig teknik så sker det genom att man har en ”schablon” som läggs på kortet, och spacklar ut lodpasta ner i hålen på schablonen.

Sedan lyfter man bort schablonen, så hamnar allt på rätt ställe.

– MYDATA har dock utvecklat en ny teknologi där de är ensamma med patent, säger Uddfors.

Det innebär att man sprutar ut med hjälp av ”jet printing”, som en gräddspruta på tårtor.

– Det är oerhört avancerat.

Det är alltså väldigt små lodpasta-anläggningar, som rör sig över kretskortet med hög hastighet.

– En fördel med det är att det blir väldigt enkelt att ställa om produktionen. Det är något man bara behöver programmera in.

Tidigare har man fått ha en schablon för varje kretskort, och för varje förändring man gör blir det en stor mängd schabloner som ska hanteras, lagras och kostar att ta fram.

MYDATA:s nya produkt innebär även att man kan styra höjden som man lägger lodpastan med, medan en schablon har en grundtjocklek man kan spackla.

– Det finns aldrig en ”tredje dimension” att jobba med, vad gäller schabloner.

– Men med jet printing kan man välja att ”bygga” lite högre, vilket behövs med avancerade kretskort.

MYDATA har redan lanserat denna jet printing-utrustning.

– Den sålde i fjol över budgeterade volymer då det i övrigt var en väldigt tuff totalmarknad.

– Men vi tror att det finns en stor, mycket större potential i marknaden.

Förutom att sälja denna utrustning självt, kan Micronic ingå samarbeten med konkurrenter på pick & place-utrustning som kan erbjuda jet printing-utrustningen i sina pick & place-maskiner.

Är inte det farligt att ta in konkurrenterna i detta?

– Det är trots allt så att i branschen för pick & place-utrustning är vi inte speciellt stora på världsmarknaden.

MYDATA:s pick & place-maskiner är framför allt inriktade på nischen då kunderna har varierande produktion.

– Om kunderna tillverkar masselektronik som mobiltelefoner eller andra leksaker i tusental och åter tusental, är andra leverantörer på pick & place-maskiner mer framgångsrika.

– Däremot för flygbranschen, prototyptillverkning, instrument och lite liknande produktion i lägre volymer med täta omställningar; där har Mydata sin styrka med pick & place-utrustning, eftersom vårt system är flexibelt.

Den nya jet printing-utrustningen kan alltså även säljas till kunder i högvolymsegmentet.

– Men i det fallet får vi nog inse att ”ensam inte är stark”, så då kan vi få en hyfsad utkomst genom att sälja dem till våra konkurrenter som säljer pick & place-utrustning till högvolymkunderna.

Kan man alltså beskriva nya Micronic som ett ganska välskött företag med en aggressiv strategi?

– Man ska inte underskatta problemen.

– Micronic och MYDATA är två verksamheter kantade av vikande och svaga lönsamheter.

– Samgåendet kräver rätt mycket arbete.

– Och marknaden under 2009 hjälpte oss inte direkt.

– Men vi är inte mindre optimistiska för det, utan ska sikta framåt.

– Vi har en agenda som är optimistisk och framåtlutande, samtidigt som man måste inse realiteterna.

– ”We plan for the worse, but hope for the best!”

När Uddfors tog vd-jobbet fick han klart för sig att en trend är att elektroniken blir allt kompaktare, och en annan att allt mer information framställs på displayer av olika slag.

– För vår del gäller det att kapitalisera på vår verksamhet och lyckas med den i den här branschen.

– Vi ser skäl att vara långsiktigt optimistiska.

Uddfors själv har köpt 10.000 aktier i Micronic, vars aktiekurs under måndagen handlades i 13-14 kronor.

– Jag köpte Micronic-aktier så snart jag kunde efter att jag började som vd.

Det blev efter resultatrapporten för fjärde kvartalet 2009.

Uddfors har alltså inte exempelvis köpt aktier för flera miljoner med lån från storägare.

– Det gäller att hitta en balans med privatekonomi och så.

– Nu jobbar jag 12-14 timmar om dagen.

– Det är en betydligt större investering än pengar jag investerar i aktier.

– Jag har ett stort commitment.

Det är 5-6 aktieanalytiker som bevakar Micronic-aktien.

Det är analytiker på exempelvis Handelsbanken, Swedbank och Ålandsbanken.

Förstår analytikerna er verksamhet?

– Man kan väl säga så här att Micronics verksamhet är ganska unik.

– MYDATA är mer likt ett traditionellt industriföretag, medan Micronic är högteknologi och ett teknikföretag till stor del.

– Den typen är lite svårare att förstå sig på; vad de gör, hur affärsmodellen ser ut och vilka utfall det kan bli.

– Med den slagiga försäljningen kan de matematiska modeller som analytikerna använder vara svårare att applicera.

– Säljer man 1000 chokladkakor om dagen kan det vara lättare att hitta trender och värderingsmodeller.

– Men både vi och analytikerna kämpar med att försöka prediktera när våra ordrar kommer och hur stora de blir.

– I det perspektivet måste analytikerna jobba lite hårdare med oss än andra bolag.

– Men det är så
med teknologibolag.

– Oftast är potentialen en större uppsida i den här typen av verksamhet, än en väldigt stabil verksamhet och aktie.

– Det är i alla fall min personliga bedömning.

Och så är det större risk?

– Ja, det finns två sätt att tjäna pengar i världen; att ta risker eller att jobba hårt.

– Och det är inte orimligt att anta att högteknologiska tar större affärsmässiga risker än lowtech-bolag.

I sitt dagliga arbete som Micronic-vd reser Peter Uddfors en hel del.

– Under februari var jag nästan två veckor i Asien.

– Det är självklart med mycket resande i den här typen av verksamhet.

– Det gäller att träffa kunderna i Asien och sälja in våra produkter.

MYDATA har även mycket försäljning i Europa och Nordamerika.

Sitter man mycket med kunderna på lyxrestauranger då under försäljningsarbetet?

– Det kanske var så en gång i tiden, men inte nu längre.

– Nu blir det på sin höjd besök på restaurang med sushi-karusell.

– Det funkar inte så att vi sitter på lyxrestauranger.

– Det är tajt. Kunderna kämpar med sin lönsamhet, och vi kämpar med vår.

– Vi flyger i turistklass.

Med Ryanair?

– Ryanair flyger inte till Asien.