"Hedgefonddirektivet är ett riktigt elddop"

BRYSSEL (Realtid.se): Rickard Ydrenäs arbetade som webbreporter på Privata Affärer innan han den 1 september i fjol började som assistent åt en av de tre svenska ledamöterna i EU-parlamentets ekonomiutskott, folkpartisten Olle Schmidt.

Själv var Ydrenäs lokalpolitiskt engagerad för Folkpartiet i Stockholm. Hans ettåriga kontrakt i Bryssel har nyss förlängts, och nu ser det ut som, säger han, att han får jobba här mandatperioden ut.

Anmäl dig till Finans och Försäkring-nyhetsbrevet som kommer ut på fredagar.

Realtid.se träffar Ydrenäs efter att ha lyssnat en stund på EU-parlamentets föredragande i frågan, den konservative fransmannen Jean-Paul Gauzés, och dennes så kallade skuggrapportörer av olika partifärger.

Dessförinnan har tjänstemän från kommissionen och parlamentet berättat om detaljer i det omfattande förslaget för ett 70-tal församlade journalister.

– Jag har jobbat väldigt intensivt med det här under ett halvårs tid, berättar Ydrenäs och säger att det på grund av frågans komplexitet – rekordmånga 1.600 ändringsförslag kom in till Gauzés omarbetning av direktivet, varav Ydrenäs och hans chef Schmidt stod för 65 – varit en utmaning.

Inte minst för en nybörjare i EU-parlamentet.

Det har varit ett elddop, låter det som?

– Ja, det kan man säga.

Han skildrar hur det inre arbetet går till: assistenterna till den grupp Schmidt tillhör, liberalerna, jobbar tillsammans fram ändringsförslag som de försöker få Gauzés att gå till mötes.

– Det handlar om att försöka få in våra förslag i gruppens linje, säger Ydrenäs och syftar på den liberala gruppen, i stället för att enbart föra fram en massa egna förslag; något man har rätt till, men det är alltså smartare att förankra något i gruppen.

– Men nu valde Gauzés att stödja sig huvudsakligen på S&D – vänstern – och De Gröna, så vi fick inte så mycket gehör för våra synpunkter.

Därför valde den liberala gruppen att rösta mot Gauzés förslag den 18 maj, något Olle Schmidt skrev om i Svenska Dagbladet, där han redogjorde för varför han röstade som han gjorde.

– Det blev lite debatt där i Svenskan mellan Olle Ludvigsson (den socialdemokratiske ledamoten i ekonomiutskottet) och Schmidt. Och det var väl bra på sitt sätt, men jag och Schmidt konstaterade att Ludvigsson faktiskt har röstat som Schmidt här nere i Bryssel.

– Men det är ju valår, konstaterar Ydrenäs och menar att det handlar om att positionera sig.

Schmidts avvikande inställning avspeglades under den paneldebatt Realtid.se lyssnade på: den skuggrapportör som kom från Schmidts läger, tysken Wolf Klinz, hade en annan uppfattning än den nu överenskomna ekonomiutskotthållningen om den framtida regleringen av hedgefonder och private equity (dvs alla slags fonder som inte är reglerade idag) – av tre skäl:

1.”One size fits all”-approachen, dvs att direktivet behandlar hedgefonder och private equity-företag på samma sätt. Detta har även Svenska Riskkapitalföreningen SVCA protesterat mot intensivt.

2.Private Equity-företagen kommer att tvingas avslöja konkurrenshemligheter om direktivet träder i kraft, på ett sätt som börsnoterade konkurrenter slipper.

3.Konkurrensen på fondmarknaden kommer att minska i stället för att öka eftersom blott få fonder är kapabla att följa de omfattande direktiven.

Dessutom klagade Klinz på att fonder som enbart är verksamma i ett land skulle komma att behöva följa direktiven: här finns enligt honom tillräckliga nationella regler.

Rickard Ydrenäs nickar igenkännande när han hör Klinz invändningar refereras. Realtid.se berättar även lite om vad de andra sade, exempelvis vänstertysken Klute som tycker att man bör göra sig av med fonder helt och hållet (men ändå röstade för Gauzés förslag, eftersom han tycker det är någorlunda förnuftigt).

– Jag vet, han är helt rabiat, säger Ydrenäs.

Ett slag under bältet förekom under debatten: den konservative skuggrapportören Kamall, något yngre än genomsnittet på podiet och av indiskt ursprung, anklagar den luxemburgiske socialdemokraten Goebbels för att fara med ”propaganda” i debatten (om u-länder och fondinvesteringar där).

Men greppet går okommenterat förbi.

Rickard Ydrenäs säger att hans arbete till stor del har handlat om att sätta sig in i direktivet, och i svenska regeringens och olika intressegruppers uppfattningar. Förutom med hedgefonddirektivet (som det kallas lite slarvigt trots att det handlar om många andra olika slags fonder) arbetar han med andra ekonomipolitiska frågor, som den regleringsmyndighet som är på gång (”European Systemic Risk Board”) och med finanskrisen.

Rapportörerna är inne i ett intensivt skede av hedgefonddirektivet: de röstade för ett par veckor sedan om hur de ska tycka, och nu är ambitionen att försöka komma överens med rådet, dvs finansministrarna. Omröstning i själva huvudparlamentet – ”plenum”; hittills har omröstning bara skett i utskottet – är planerat till juli.

Under sommaren äger därtill diverse ”trialog”-förhandlingar mellan parlament, råd och kommission rum. En knäckfråga där är enligt de tjänstemän som strax före paneldebatten briefar journalisterna att rådet och parlamentet har olika åsikter kring om reglerna ska vara nationella (vilket rådet vill) eller spänna över hela EU (vilket parlamentet vill).