Har Svanberg levt upp till kraven?

Den 8 april 2003 tillträdde Carl-Henric Svanberg posten som vd för Ericsson. Aktien handlades för 6 kronor vilket kan jämföras med dagens pris på nära 30 kronor. Några dagar senare presenterade han sin första kvartalsrapport. Trots att företaget visade en storförlust så steg aktien med 17 procent. Förväntningarna var höga på att Svanberg skulle bryta företagets negativa trend.

Sedan dess har Svanberg utmålats som Ericssons frälsare. Ett år efter att han tillträtt hade Ericssons börsvärde trefaldigats och företaget visade vinst för första gången på flera år. Företag har visat att Ericsson fortfarande herre på täppan på systemmarknaden.

Det som kan förklara framgångsvågen för Ericsson de senaste åren handlar bland annat om att Kurt Hellström och den tidigare ledningen lyckades väl med neddragningen som gjordes innan Svanberg kom till makten. Dessutom växte marknaden för system efter 2003, mer än man tidigare förväntat sig.

– Det mesta av det tunga jobbet som det innebär att dra åt svångremmen slapp Svanberg ta. Nära 90 procent av det arbetet var redan gjort. Svanbergs främsta uppgift var att ge företaget självförtroende igen och det lyckades han bra med. Dessutom har företaget fått ett affärsfokus jämfört med det tidigare teknikfokuset, säger Greger Johansson, analytiker på Redeye.

– Kurt Hellström och den tidigare ledningen gjorde ett bra jobb men ledningen förknippades med de tunga mörka åren. Därför kom Svanberg i precis rätt tid och gav företaget självförtroende igen, säger Martin Nilsson, analytiker på Carnegie.

Under de tuffa åren försvann nära hälften av företagets satsning på forskning och utveckling. Trots det anser flera analytiker att neddragningen inte blev för hård. Även företagets konkurrenter tvingades dra ned på forskning och utveckling under de tunga åren. Jämfört med dem har företaget i dag en relativt stor del forskning och utveckling kvar.

Men allt har inte helt gått som Svanberg velat. Satsningen på den amerikanska 3G-standarden, cdma 2000, lades ned. Trots att ledningen bara ett halvår tidigare sagt att de skulle vara marknadsledande inom det området.

– Samtidigt lät Svanberg inte satsningen bara självdö. Aktivt la ledningen ned satsningen vilket visar på handlingskraft, säger Helena Nordman-Knutsson, analytiker på Öhman Fondkommission.

Ett annat misslyckande är att Carl-Henric Svanberg inte lyckats få in fler kvinnor i ledningen. Det var snarare fler kvinnor på viktiga positioner tidigare i Ericsson. Bland annat lämnade Lena Torell styrelsen då hon och styrelseordföranden Michel Treshcow blev ett par.

Mellan 2000 och 2003 mer än halverades företagets omsättning och det lär bli svårt för företaget att visa lika fina siffror som toppåren. Kanske ligger Svanbergs tuffaste utmaning framför honom. Det finns nämligen en del orosmoln framöver.

De viktiga marknaderna i Europa och Amerika börjar stagnera. Det går inte att bygga fler vägar om de redan finns på plats. Visst kommer det att behövs en del underhåll framöver men de stora 3G-utrullningarna som sker just har kulimnerat.

Därför sätter i stort sätt alla telekombolag sina förhoppningar till Kina och Indien. Båda länderna ska bygga ut 3G-system.

I Kina ska ledningen i landet snart dela ut licenser till operatörerna. Det har sagts att många västerländska systembolag ligger bra till bland de kinesiska operatörerna. Men nu har operatörerna stor press på sig att använda sig av inhemska leverantörer som Huawei Technologies och ZTE. Ericsson är en stor leverantör i landet och analytikerna är övertygade om att Ericsson kommer att få hjälpa till med att bygga ut näten. Frågan är kanske snarare i vilken utsträckning.

I slutet av januari i år blev köpet av Marconi helt klart. Ledningen har sagt att Marconis verksamhet passar perfekt in i Ericsson. Framöver får vi se hur pass bra företaget passar och hur integrationen kommer att gå.

Nyligen förlorade Ericsson aktionen kring amerikanska Riverstones tillgångar. Amerikanska Lucent gick vinnande ut ur budstriden med ett bud på 207 miljoner dollar, drygt 1,6 miljarder kronor. Ericssons bud stannade på 178 miljoner dollar för tillgångarna.

Även om företaget inte vann den budstriden förväntas Ericsson göra andra mindre förvärv framöver. Främst i bolag med inriktning på ip-baserad teknik. Det behövs inte minst i konkurrensen av det nya bolaget som Ericssons konkurrenter franska Alcatel och amerikanska Lucent Technologies kommer att bilda.

Företagen meddelade nyligen ett samgående. Det gemensamma bolaget beräknas bli tre gånger så stort som Ericsson-Marconi på fasta telenät och fyra gånger så stora på optiska fibernät. Tillsammans får bolagen intäkter på cirka 21 miljarder euro, eller nära 200 miljarder kronor. Men analytikerna ser inte händelsen som ett nederlag för Ericsson. Enligt dem har Ericsson aldrig varit intresserad av Lucent som det ibland har ryktats. Företaget tittar som sagt dessutom bara på mindre förvärv.

Trots sammanslagningen är Ericsson fortfarande ohotad ledare inom mobilsystem. Förra året sålde Ericsson basstationer och utrustning för mobila nät för drygt 110 miljarder kronor. Tillsammans sålde Alcatel och Lucents för 70 miljarder kronor.

Ericsson har den senaste tiden satsat stort på drift- och servicetjänster. Samtliga analytiker anser att Ericssons satsning på service är bra för företaget.

– Jag är tveksam till att marknaden för telekom kommer att kunna visa tvåsiffriga tillväxtsiffror om några år. Därför är det bra att Ericsson satsar mer på service. Samtidigt innebär detta att företaget allt mer liknar ett konsult- än ett teknikföretag. Frågan är också hur många operatörer som är intresserade av att lägga ut driften på en anan part, säger Greger Johansson.

Även om Carl-Henric Svanberg lyckats väl hittills finns med andra ord många utmaningar för honom och bolaget framöver.

Svanberg lär vara kvar på vd-posten i åtminstone ett par år till. Just nu är den stora frågan hur länge han själv vill vara kvar.