Han ska vända börsens tristaste bolag

Legendariska amerikanska investeraren Peter Lynch har exempelvis pratat i sina böcker som ”One up on Wall Street” om att han föredrar aktier i trista bolag, framför ”flashiga” glamourösa bolag.

Realtid.se får tag på Gunnebos vd Per Borgvall på telefon.

– Jag ser en fantastisk potential i Gunnebo, säger han.

– Det är både ur ett marknadsperspektiv, vårt erbjudande, samt möjligheten att rätta till det som kanske varit fel i bolaget och förbättra lönsamheten.

– Jag ser en jättepotential.

Krävs det stora ingrepp för att få ordning på bolaget?

– Nej, det tror jag inte.

– Huvuddelen av vår verksamhet fungerar alldeles utmärkt.

– Men delar fungerar för dåligt.

Gunnebo har numera intäkter på 7 miljarder kronor per år, varav 95 procent från utlandet.

Är staketen er huvudprodukt?

– Nej, det är det inte.

– I Sverige finns uppfattningen att vår verksamhet fortfarande utgörs av spikar och staket med vårt beprövade varumärke Gunnebo.

– Och visst har vi staket, men det är en förhållandevis liten del av dagens Gunnebo.

– Det vi sysslar med är egentligen ”fysiska säkerhetslösningar” – produkter för skydd av fysisk egendom samt kontanthantering.

Gunnebos största produktområde är kassaskåp, bankvalv och den typen av förvaring.

– Det är brandsäker förvaring och liknande, säger Borgvall.

Det inkluderar kontanthantering, växlingsautomatik och bankautomation.

Är det bankomater?

– Nej, inte bankomater, men allt annat som bankerna behöver, och även kontanthanteringssystem för butiker.

– När du handlar på Ica eller Statoil och får tillbaka växel efter att ha gett sedlar, så är det via utrustning från vårt bolag Safepay.

Annars har ett annat svenskt börsbolag precis har den inriktningen med mynthanterare i butikerna; Cashguard.

Vem är störst – Safepay eller Cashguard?

– Cashguard är störst i Sverige, men det är väl enda landet de är störst i.

Safepays intäkter utgör 300 miljoner kronor per år, av Gunnebos totalt 7 miljarder.

– Men totalt sett är bankerna vårt största område – säkerhetslösningar för bankerna.

Det är inträdesskydd, förvaring, växlingsautomatik och övervakning.

– Samtliga stora banker i Europa är kunder till oss.

Övervakningssystemen innehåller även videokameror.

Dock tillverkar Gunnebo långt ifrån alla sina produkter själva.

De 7 miljarder kronorna i årsintäkter består av olika kategorier:

• Produkter och system: 60 procent av intäkterna (varav hälften är egentillverkade produkter och hälften köps in från andra tillverkare)

• Installationstjänster: 20 procent

• Service och underhåll: 20 procent

– Vi är alltså i hög utsträckning en leverantör av systemlösningar och säkerhetslösningar.

– Väldigt mycket handlar om att bygga ihop och anpassa systemlösningar för ändamålet.

– Det är inte säkert att vi alltid har egen tillverkning av de produkter som behövs, och då köper vi in dem utifrån.

Borgvall nämner exempelvis att Frankrike är det land där Gunnebo har störst intäkter.

– Frankrike står för 25 procent av våra intäkter.

Och Gunnebo har dessutom tre fabriker i landet.

Är det inte väldigt dyrt att ha tillverkning i Frankrike?

– Som jag sa utgör egentillverkade produkter en mindre del av våra intäkter, och generellt har vi fabriker i Storbritannien, Frankrike, Italien, Tyskland, Indonesien, Indien och Australien.

Finns det inte stor potential att flytta all tillverkning till Kina?

– Det finns alltid potential att sänka kostnaderna.

– Vi diskuterar alltid möjligheter att flytta tillverkning till länder som Indonesien eller Kina.

Gunnebo har alltså bara 5 procent av intäkterna i Sverige, och i princip ingen tillverkning här.

Men Borgvall pekar på att det stora mervärdet för Gunnebos kunder är att ha en nära relation till Gunnebo.

– Att kunna erbjuda korta ledtider, flexibilitet, kundanpassade system, och kunskapsöverföringar – det kan man inte göra från ett kontor i Kina.

– Man måste finnas nära kunderna.

Varför ber ni aktieägarna om en halv miljard kronor?

– Som bolag är Gunnebo nu inne i sin tredje fas, berättar Borgvall och redogör för bolagets olika faser:

• Fas 1: Från mitten av 90-talet och de påföljande 8-10 åren. Då låg fokus på tillväxt genom företagsköp. Dagens Gunnebo består av de 40-45 företagsköp som gjordes under denna period.

• Fas 2: Från år 2005 fram till våren 2009 låg fokus på konsolidering. Lönsamheten kunde inte höjas som förväntat. I och för sig var det inga förluster, men för dålig lönsamhet helt enkelt.

• Fas 3: Har inletts nu. Återgång till starkt kundfokus, internationell tillväxt och att skapa lönsamhet i verksamheten.

– För att genomföra fas 3 behöver vi jobba med ett antal saker, säger Borgvall.

Det är att sänka kostnadsnivån, att investera i produktutveckling och nya tillväxtmarknader, och att göra eventuella kompletterande företagsköp.

– För att vi ska klara av det behöver vi stärka vår balansräkning, och därför vänder vi oss till ägarna.

Det låter som hyfsat offensiva skäl till att ni behöver pengar, snarare än att det är kris och ni behöver fylla igen förlusthål?

– Det här är en hyfsat offensiv satsning vi ska göra nu.

– Det finns en del saker vi måste göra såsom att rätta till kostnadsstrukturen.

Ett kostnadsbesparings-program har beslutat, som kräver engångskostnader på 200 miljoner kronor år 2009 och 150 miljoner kronor år 2010.

– Dessa engångskostnader är ett skäl till att vi begär kapitaltillskott genom den här nyemissionen.

När åtgärderna är genomförda kommer de enligt Borgvall att leda till en kostnadssänkning på 400 miljoner kronor per år.

Målet är att den sänkningen ska vara uppnådd inom tre år.

På sikt är Gunnebos mål att höja lönsamheten till en rörelsemarginal på 7 procent.

Nu gör bolaget i stort sett nollresultat, även om det är belastat av engångskostnader.

– Historiskt har vi aldrig nått upp till vårt rörelsemarginalmål.

Dessutom har Gunnebo enligt Borgvall alltid haft för stora skulder.

I dagsläget har bolaget skulder på 1,6 miljarder kronor.

– Det är egentligen inte så hög skuldsättning totalt sett. Det är i sig inget upphetsande, säger Borgvall.

Vad problemet som gör att ni har så låg lönsamhet? Har ni för svaga marknadsandelar?

– Precis som alla har vi drabbats av en kraftig motvind på våra marknader.

Totalt sett har Gunnebos volymer minskat 10-15 procent i år.

– Det är inte så mycket om man jämför vilka intäktsminskningar många andra bolag har.

– Säkerhetsmarknaden står förhållandevis stark, även när det är kraftig lågkonjunktur.

– Men om vi hade för dålig lönsamhet redan innan, och sedan minskar våra intäkter med 10-15 procent, så blir det rätt kännbart.

På lång sikt bedömer Borgvall att de säkerhetsmarknader som Gunnebo jobbar på kanske växer med 5 procent per år.

– Men så blir det inte år 2009 och inte heller 2010 med tanke på oron.

Totalt sett är säkerhetsindustrin en väldigt stor marknad enligt Borgvall, med alltifrån övervakning till fysiska produkter.

Borgvall vill gärna jämföra Gunnebo med bolag som Securitas, Niscaya och Assa-Abloy.

Är Gunnebo konkurrenter med dem?

– På olika områden.

– Vi finns väldigt brett i marknaden.

– Det finns säkert 200 konkurrenter till oss som är värda att nämna.

– Det är en väldigt stor och fragmenterad marknad.

Det var Gunnebos förrförra vd Bjarne Holmqvist som byggde upp bolaget med alla företagsköp, och hade grundidén bakom bolagets struktur.

– Gunnebo var hans baby som han byggde upp under de första tio åren.

En del kanske invände att han köpte på sig för många olika bolag inom olika områden – att det blev för spretigt?

– Ja, så blev det. Det blev för spretigt.

– Det var många företagsköp som gjordes snabbt.

– Ett och annat köp misslyckades, och totalt sett blev verksamheten spretigare än det var tänkt från början.

– Men den glada nyheten är att det kan fixas till.

Gunnebo håller precis under Borgvalls ledning på att genomföra en strategisk utvärderingsprocess som ska mynna ut i en plan för hur framtidens Gunnebo mer exakt ska se ut.

Planen är att offentliggöra detaljerna i samband med Gunnebos kapitalmarknadsdag den 11 februari nästa år.

– Då kommer vi att uttala oss tydligt om vilken riktning vi kommer att ta.

Fagerhult där Borgvall tidigare var vd, har på ett sätt många likheter med Gunnebo.

Från början gjorde Fagerhult även lampor för privatpersoner, men fokuserade under Borgvalls ledning på belysningsutrustning för företag.

– Vi sålde av alla konsumentdelar, och huvudverksamheten blev professionell belysning och butiksbelysning.

Skolor och sjukhus hörde till kundgrupperna.