Han frias efter handel med sig själv

Realtid.se rapporterade för en vecka sedan om daytradern Ovidiu Pietreanu som dömdes för att ha handlat med värdepapper mellan sin familjs olika depåer.

Nu har ett liknande mål behandlats i Stockholms tingsrätt. Det är aktieanalytikern Dag Rolander som stod åtalad för att ha sålt aktier på börsen till sig själv.

Affärerna ska ha ägt rum i juni 2008 och var värda 200.000 kronor. Det Dag Rolander gjorde var att sälja aktier från sin privatdepå och omedelbart köpa tillbaka dem till sin bolagsdepå.

Här kan du anmäla dig för att få Realtid.ses nya nyhetsbrev med alla juridikartiklar som skickas ut veckovis.

Själv berättar Dag Rolander att han under dagen läst ett pressmeddelande om att bolagets värde var högre än vad aktien handlades för på börsen. Han visste även om att insiders köpte aktier i bolaget och därför hade han goda skäl att tro på aktien.

Han berättar att han hade en skuld i sin privata depå om 200.000 kronor efter att han betalat en skatteskuld. För att bli av med den skulden sålde han sina privata aktier i dataföretaget Scribona för att samtidigt köpa dem till sitt bolag.

Mikael Joelsson, finansiell specialist vid ekobrottsmyndigheten, berättar enligt domen dock att Dag Rolanders handel påverkade volymen kraftigt då det motsvarade 80 procent av handeln den dagen. Han menar att ett sådant avslut inte har på börsen att göra.

Joelsson berättar att Rolander även köpte 5.000 aktier av en annan aktör till samma kurs strax innan transaktionerna mellan sina egna depåer.

”Det finns risk för att en sådan transaktion har haft en vilseledande effekt”, säger Joelsson rättegången, enligt domen.

Det är just detta som åklagaren Anna Åkesson har slagit fast och gör att hon därmed vill åtala Dag Rolander för otillbörlig marknadspåverkan. Hon har dock inte tagit med i sitt åtal om Rolander försökt att driva upp eller ner kursen.

Tingsrätten har bedömt att trots att Dag Rolanders transaktioner har stått för en betydande del av omsättningen på börsen kan den inte kan ha påverkat villkoren för handel på det sätt som åklagaren påstått.

Majoriteten nämndemännen ansåg att affären haft ett legitimt syfte då Rolander skulle betala sin skatteskuld och därför kan handeln inte klassas som klandervärd.

De skriver vidare i domen:

”Det är heller inte utan betydelse att Rolander inte ens påstås ha tjänat pengar eller fått någon annan fördel genom transaktionen”